background preloader

5. Varför elevmedverkan vid bedömning?

5. Varför elevmedverkan vid bedömning?

Strategier%20i%20engelska%20och%20moderna%20spr%C3%A5k #21 – ett exempel på självskattning Fredagar innebär ny matteläxa för mina elever. (Varför vi har läxor vet jag inte. Jag har försökt att bli av med dem men jobbar man i ett nära arbetslag får man anpassa sig efter majoritetens val.) Sånt gör min lärardag! Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar.

drun Erickson - Göteborgs universitet Ursprungligen lärare i språk. Numera universitetslektor i ämnesdidaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, samt docent i pedagogik med inriktning mot kunskapsbedömning. Projektledare för NAFS (Nationella prov i främmande språk) samt till viss del engagerad i arbetet med ELF, den engelska delen av det svenska Högskoleprovet. Medverkat och medverkar i ett antal nationella och internationella projekt kring språk och bedömning. President i EALTA, European Association for Language Testing and Assessment. Undervisning på grund- avancerad och forskarutbildningsnivå samt i högskolepedagogik. Mitt forsknings- och utvecklingsintresse rör bedömning av språklig kompetens - hur denna manifesteras och kan bedömas, såväl av den lärande individen själv som av externa aktörer. Länkar till forskningsmiljöer och projektLärande och bedömning i språk, LBSNationella prov i främmande språk, NAFSEuropean Association for Language Testing and Assessment, EALTA

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Om – varför jag skriver här På SETT lyfte pedagogikforskaren Christian Lundahl en metod jag utvecklat med mina elever på mellanstadiet på Magnarps skola. Om – metodens namn Först lite om namnet PMW – en framgångskarta. Om – varför PMW – en framgångskarta Jag väljer att kalibrera in metoden inom Christian Lundahls bok Bedömning för lärande och framförallt strategi 2 ”Att skapa synliga tecken på lärande och strategi 5 ”Att förmå eleven att ta lärandet i egna händer”. Om – för vem och hur fungerar metoden? /Josef Holmqvist

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier.

Lär dig grunderna | Utbildning Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås Kunskaps- och kvalitetstrappa På en av väggarna i klassrummet har vi satt upp en kunskaps- och kvalitetstrappa. Den är användbar till mycket inom formativ bedömning. Som man hör på namnet kan den visa olika kvalitet på kunskap men också framförallt olika kvalitet på förmågor. Med hjälp av den kan vi diskutera och få en ökad förståelse över vart vi ska i vår utveckling. Det har arbetssättet är väldigt konkret för eleverna. ”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.

BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp

Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams (Studentlitteratur, 2013) Att jag valt att läsa just denna bok är för att jag ska ha läst något inom forskning inom den fortbildning vi har inom vår skola det här läsåret, och jag vill själv fördjupa mig inom det formativa arbetssättet så valet föll på Dylan Wiliams för att jag tycker han har många goda tankar. Jag skriver därför ihop ett referat av texten för att kunna dela till mina kollegor på vår studiedag den 7 januari 2014, men även för det utvidgade kollegiet. Utgåvan jag har läst är en specialutgåva för Stockholm stad varpå sidhänvisningarna är gjorda utifrån den, men förlaget är Studentlitteratur och boken kom ut 2013. Boken är skriven med en inledande del om vad skolprestationers betyder, vad tre olika generationer säger om forskning och några argument för formativ bedömning. Boken slutar med konkreta exempel för varje nyckelstrategi. Skolprestationers betydelse var befinner sig eleven? 1. 1. 2. 3.

feedback och enkla enkäter Bedömning för lärande

Related: