background preloader

Lär dig grunderna

Lär dig grunderna
Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du läsa Synligt lärande - Jan Håkanssons svenska sammanställningen av Hatties rapport och titta på hans powerpoint där forskningen presenteras. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger.

http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=462

Formativ bedömning @ Nordström Education En förändrad kunskapssyn, teknologins utveckling och tillgången till information och digitala verktyg har skapat nya möjligheter för att arbeta med bedömning. Tillsammans med forskningsrön från bland annat John Haitte, HelenTimperley och Dylan Willliam ställs nya krav på utbildning och utveckling av ett nytt förhållningsätt till betyg och bedömning i skolan. Formativ bedömning är ett förhållningsätt som kan användas för att utveckla lärarens bedömningskompetens och ett sätt att arbeta med skolans grundläggande kunskapsuppdrag. Bedömningen kan användas som ett redskap i elevernas lärprocess och kan med stöd av digitala verktyg synliggöra lärandet och bedömningsprocessen. Dylan William har utvecklar fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som med stöd av digitala verktyg kan tydliggöra lärandemålen, synliggöra lärandet och ge effektiv återkoppling.

Mickes mattevideoklipp gör succé på internet Videokameran riggas snabbt upp i ett tomt klassrum på Granbergsskolan i Bollnäs. Läraren Micke Sundström har inget manus, men har inga problem med att prata in i kameralinsen när han ska spela in ett nytt avsnitt om matematiska problem. Tanken är att eleverna, när som helst och i lugn och ro kan få hjälp i sin undervisning med hjälp av en dator, mobiltelefon eller surfplatta. – För våra elever tror jag att det är trevligt med ett känt ansikte och en dialekt de känner igen, men sen har det har visat sig att det är många andra i Sverige som tittar på filmerna.

Miniwhiteboards aktiverar eleverna Det var när so- och svenskläraren Mikael Sjöström, Negline skola i Nacka, såg Lilla Aktuellt tillsammans med sin klass, som han upptäckte en typ av undervisning där eleverna har varsin whiteboard under lektionerna. – Det såg väldigt intressant ut eftersom det gjorde eleverna aktiva, säger han och tillägger: – Det krävs på ett eller annat sätt tankeverksamhet och handlande för att lärande ska komma till skott. Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola.

Utvecklingssamtal med förmågorna som grund. Vilken väg ska du gå för att nå dina mål? Ja, nu är det utvecklingssamtaltider igen och den här terminen måste jag ärligt säga att det kändes väldigt befriande att inte behöva sitta mer eller mindre dygnet runt innan och skriva omdömen i diverse mallar. Jag vet att det har sett väldigt olika ut på olika skolor hur man har arbetat med omdömen och jag kan bara tala för hur det har varit hos oss. Det har varit en tung administrativ bit, vi har skrivit våra omdömen i Excel och det har varit mycket kopiera - klistra in. Dels de omdömen man själv har i sina ämnen men också att få med omdömen från andra lärare i samma dokument. När det blivit färdigt har man stått en lång stund vid skrivare och kopiator för att sedan slutligen lägga i allt i kuvert adresserade till barnens vårdnadshavare.

Min SETT-föreläsning – manus och bilder: Formativ bedömning som elevhälsoarbete Formativ bedömning – en del av elevhälsoarbetet Skolan ska både förebygga och åtgärda situationer där elever riskerar att inte nå målen. En effektiv återkoppling och en säker bedömningskompetens från lärarens sida är verktyg för att både förebygga och åtgärda svårigheter att nå målen. i min föreläsning vill jag diskutera de pedagogiska perspektiv som medvetet eller omedvetet ligger till grund för hur vi ser på skolans roll när elever hamnar i svåra situationer. Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig.

Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN! YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande.

Formativ bedömning YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande.

BFL Bedömning kan vara både summativ och formativ. Provresultat och betyg är exempel på summativa bedömningar, medan formativ bedömning handlar om formerande processer med t.ex. återkoppling under lärprocessens gång. Vi kallar det bedömning för lärande (BFL) och menar att det är ett förhållningssätt till lärande och kunskap som handlar om undervisningens kvalitet och effektivitet. Att sätta tydliga mål för varje lektion Lektioner är en viktig del av arbetsdagen för lärare och elever. Då finns möjligheten att delta i det växande som lärande innebär. Möjligheten bereds både för oss som lärare som vill delta och iaktta elevers lärande, men även att elever uppmärksammar sitt eget och andras lärande – och växer av det. För mig som lärare är det därför viktigt att ha koll på bå¨de vart kursen är på väg i som helhet (med stöd i styrdokument etc) men ändå viktigare är att försöka veta vart eleverna vill med sitt lärande. Men där den senare kan uppnås genom samförstånd och dialog tenderar den förra att granskas och analyseras i stor utsträckning av läraren. Visst, många lärare arbetar med att planera moment eller upplägg tillsammans med eleverna men det finns nog en förväntan att det dagliga planerandet av lektioner och styrning mot det ”slutgiltiga” målet administreras av läraren.

Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser.

Related: