background preloader

Bedömning för lärande 5 nyckelstrategier knyta praktisk övning till

Bedömning för lärande 5 nyckelstrategier knyta praktisk övning till

Digitala skollytet – Kamratbedömning | Kamelfröken Det här med att ge kamratrespons är inte helt lätt. Grunden i att kunna ge varandra respons är att eleverna ska känna sig trygga med varandra och att de ska känna sig trygga i sig själva, så att de kan blotta sig och visa upp sina styrkor och svagheter. Det kan ta många års arbete med en grupp innan de känner denna trygghet. Elever kan också känna att det är svårt att ge respons för att de inte vill känna sig ”besserwissiga” gentemot sina kamrater. ”Two stars and a wish” är ett strålande verktyg att använda i kamratbedömningen i och med att man lyfter två saker som kamraten gjorde bra och detta får eleven att lyfta och känna glädje över sitt arbete. En önskan om vad kamraten kan utveckla i sitt arbete är också en lagom dos av vad man klarar av, för att faktiskt kunna ta med sig en lärdom och göra den till sin kunskap. Jag ville utveckla detta arbete med att respondera på texter. Jag har också en engelskgrupp med elever som går i 2:an och 3:an. Jag ser med spänning fram emot resultatet!

Bedömning + lärande = sant? | Tankar om svenska Igår träffade jag min nya idol, Gudrun Erickson från Göteborgs universitet. Gudrun Erickson är bland annat docent i bedömningspedagogik och har ett förflutet som språklärare. Och igår var hon hos oss i Borås och pratade bedömning. Men vad sa hon då om bedömning? Vidare pratade hon om hur lärande – undervisning – bedömning hänger ihop, enligt följande: Bra undervisning befrämjar bra lärandeBra undervisning kräver bra bedömningBra undervisning och bra bedömning är inte detsamma men har ett antal gemensamma drag, t.ex. relevans, bredd, tydlighet, lyhördhet, rättivsa, ansvar, respekt, samverkan Bra undervisning/verksamhet och bra bedömning har samma mål: Bra utveckling och lärande! Jag tänker att det därför är extra viktigt att vi utgår från de ovanstående frågorna så att vår undervisning blir genomtänkt och formativ. Något som jag har försökt tänka mycket på under de senaste tiden är att särskilja bedömning med feedback.

Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa – artikel | Utbildning Läs även ”Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis” och följ Joakim på Twitter Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Efter att ha sett Dylan Williams föreläsning på Youtube, samt dokumentären ”The classroom experiment” hände däremot precis det. Jag var nästan lite hög efteråt. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Även om jag nu tillhör de lärare som tycker att uppfinnandet är rätt inspirerande, kan jag inte säga att jag är bekväm med att det ska krävas av alla. Tillbaka till Dylan William. Värre var det med ”No hands up”.

elevexempel tydliggör kvalitet | frokenlundgren Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…? Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet. Den här veckan har vi haft en sådan lektion och målet för lektionen var att tydliggöra för eleverna att man kan svara på frågor på olika sätt och att svaren kan vara olika bra beroende på hur man har svarat och hur väl svaret matchar frågan. Uppgiften var att eleverna skulle bedöma tre svar till en fråga utifrån EPA-metoden. Sedan var det dags att lyfta upp diskussionen i helklass.

Men hur gör vi då? BFL och förmågorna i praktiken! FN:s barnkonvention, som undertecknats av flertalet länder i världen, slår fast alla barns rätt till skolgång. Ändå måste man kämpa för den rättigheten på en del platser. Ibland med risk för livet. Särskilt om du är flicka. Så står det i inledningen till vår LPP för år 9 och som vi jobbade med efter jul. Min kollega hade först i stor och sen i mindre grupper bearbetat en svår text på engelska och som handlade om fundamentalismens ursprung och varför fundamentalismen i Indien snarare är ett uttryck för nationalism än för hinduisk tro. Någonstans under processen fångar vi in alla. Monika Karlsson, SO-lärare och förstelärare på Vittra Forsgläntan, Kungsbacka

Lärområde – genomföra en Lesson study med BFL-fokus Lesson study är en metod för att systematiskt arbeta med att utveckla undervisning tillsammans med kollegor. Learning Study är en utveckling av Lesson Study och är studiet i lärandet. Kärnan i Learning Study är variationsteorin, som är en vetenskaplig teori, utarbetad av bla. Ference Marton från Göteborgs Universitet. Learning Study med variationsteorin startades i Hong Kong och kom till Sverige, Göteborgs Universitet och Öjersjö skolorna i början på 2000-talet. Lesson study har sitt ursprung i Japan och är en modell för lärare att utveckla kunskap om den egna praktiken. Läs på ls.idpp.gu.se:s - Beskrivning av huvuddragen i lesson studyLäs Skolverkets – Learning study gör eleverna till vinnare Titta på animation BFL i undervisning Ni ska tillsammans planera upp en lektion som ni ska genomföra, utvärdera och utveckla genom en lesson study. Planera Börja med att komma överens om ett lektionsinnehåll: Vad vill vi att eleverna ska lära sig på lektionen? Planera gemensamt upp lektionen. Genomför

Nyanserad och framåtriktad respons från lärare till elev | Pedagog Skåne Nord... Respons, eller feedback, är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. Den här texten handlar om respons från lärare till elev. Den tredje av fem strategier för bedömning för lärande* handlar om att arbeta med nyanserad och framåtriktad respons. Respons kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra elevers prestationer. Vart är jag på väg? Den formativa responsen ger alltså eleven information om dess prestationer. Faktorer som identifierats som viktiga vid effektiv respons är nivå eller riktning, timing och form. Responsens riktning Respons kan ges på olika nivåer: uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och individnivå. Respons på uppgiftsnivå Respons på uppgiftsnivå handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Vägledande frågor vid utformningen av respons på uppgiftsnivå: Vad är det som är rätt och/eller fel? Respons på processnivå Respons på processnivå syftar på de underliggande processer som pågår medan en elev arbetar med en uppgift. Respons på självregleringsnivå

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Årets analys av nationella prov | Rektor Lina bloggar Som rektor i en 4-9 verksamhet har vi nationella prov i åk 6 och åk 9. 5 ämnen i varje årskurser och varje ämne har flera delprov. Proven pågår under hela vårterminen i åk6 och åk9. Skolverket skriver att proven i främsta hand är summativa och det är nog därför de blir sådana krockar i lärarnas (och även mitt) tänk. På Skolverkets hemsida står: Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättningge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå Vidare skriver Skolverket att de nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna och en ökad måluppfyllelse för eleverna. (I texten nedan ligger ett fokus på natprov så jag vill poängtera att natprov är en del av lärarnas bedömningsunderlag för betygsättning, det finns många fler delar utifrån det arbete som görs under terminens gång). Fortsättning följer…

Fem_steg_for_planering.pdf 7 Important Tips for Providing Effective Feedback to Your Students March 20, 2014 Feedback is an essential element in the teaching/learning process. Through feedback students get to know how they are doing in their learning and through it too teachers learn about the usefulness of their teaching strategies and what should or should not change. However, the power of feedback as a pedagogical aid resides in knowing when and how to provide it to learners. As Jam Chappuis argues, " effective feedback occurs during the learning, while there is still time to act on it." This wonderful visual is found on inservice.ascd.org

Forskning-i-korthet-2014-2-slutversion.pdf

Related: