background preloader

Big five

Big five
Den närmaste tiden tänkte jag dela med mig om några av våra influenser kring kärnfrågan: Hur bygger vi en skola, kultur och miljö där barn känner sig välkomna, sedda och utvecklas till sin fulla potential? Det handlar med andra ord om vårt pedagogiska koncept på konkret nivå. Idag kommer den första delen med fokus på förmågor. Länge har skolans uppdrag kring lärandet fokuserat på att utveckla sakkunskaper. På senare tid har skolans uppdrag utvecklats och större fokus har lagts även på förmågor. Det är en god sak eftersom förmågor är mycket viktiga för elevernas fortsatta utveckling i livet, särskilt i en föränderlig värld. Sakkunskaper tenderar att bli inaktuella med tiden och då måste eleven fortsätta utvecklas och lära sig. Det ena behöver inte heller utesluta det andra och vår tanke är att medvetet utveckla förmågor och tydliggöra dessa för eleverna samtidigt som vi planerar och genomför arbetet så att eleverna lär sig mängder av sakkunskaper. Trevlig helg!

http://skapaskolan.se/pedagogiska-tankar-del-1-formagor/

Related:  Lärandebig 5/big 6minnaerkersBig 5nakciv

Fem förmågor i fokus Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera och argumentera, reflektera och jämföra. I Lgr 11 finns det 71 övergripande mål. Göran Svanelid, universitetslektor och före detta lärarutbildare, ville hjälpa lärare att fokusera på det som är viktigt. När han gick igenom grundskolans kursplaner fann han att de övergripande målen gick att föra samman till fem – the big five. – Det är de här förmågorna som ska utvecklas under lektionstiden och sedan bedömas. Förmågememory – typ… Att implementera The big five som små kortlekar i klassrummet har verkligen fallit väl ut i mina klasser och eleverna kommer och hämtar korten lite då och då för att få koll på läget – vad innebär egentligen en analys eller hur är det meningen att jag ska kunna hantera begreppen. Vissa elever vill ha en egen kortlek att ta med sig från klassrum till klassrum och det tycker jag är väldigt positivt. Äga sina förmågor helt enkelt! Jag skrev ju för ett tag sen om hur jag gör för att synliggöra förmågorna i till exempel en klassrumsdiskussion med eleverna. Det jag har märkt på vägen är dock att vissa inte riktigt förstår innebörden av förmågorna trots att de ger sken av det i stunden. Att gå igenom varje förmåga hade naturligtvis varit en lösning på problemet men risken är att de hade blivit passiva och jag blir den som är aktiv och det blir sällan bra.

Bajenpedagogen Kamratrespons innebär att du tar hjälp av dina kamrater för att skapa bra texter och för att utveckla ditt skrivande. Det innebär också att du på motsvarande sätt ger dina kamrater skrivstöd. Utgångspunkter för kamratrespons Tänk positivt och var konstruktiv.Försök att vara så konkret som möjligt, motivera och ge exempel. Arbeta så här när du får respons

Lägg krutet på The Big 5 Just nu sitter lärare runt om i landet och försöker skapa lokala pedagogiska planeringar utifrån tolkningar av den nya läroplanen Lgr 11. En avgörande fråga är om dessa planeringar blir ytterligare en plikttroget framtagen hyllvärmare som stjäl tid och tar död på lärares kreativitet, eller ett levande pedagogiskt dokument som även elever och föräldrar har nytta av. Till en början kan det vara en god idé att ställa grundfrågan: För vem skrivs en lokal pedagogisk planering? Är det för att synliggöra mitt eget tänkande kring undervisningen, för kollegor, för skolledare, för eleverna eller deras föräldrar? ”Rätt” svar är: För alla dessa grupper. Betänk till exempel att elever med Lgr 1 1 nu behöver åtta alternativt tolv betyg med minst E för gymnasiebehörighet – det kräver begripliga lokala pedagogiska planeringar.

Digitala skollytet – Kamratbedömning Det här med att ge kamratrespons är inte helt lätt. Grunden i att kunna ge varandra respons är att eleverna ska känna sig trygga med varandra och att de ska känna sig trygga i sig själva, så att de kan blotta sig och visa upp sina styrkor och svagheter. Det kan ta många års arbete med en grupp innan de känner denna trygghet. Elever kan också känna att det är svårt att ge respons för att de inte vill känna sig ”besserwissiga” gentemot sina kamrater. ”Two stars and a wish” är ett strålande verktyg att använda i kamratbedömningen i och med att man lyfter två saker som kamraten gjorde bra och detta får eleven att lyfta och känna glädje över sitt arbete. En önskan om vad kamraten kan utveckla i sitt arbete är också en lagom dos av vad man klarar av, för att faktiskt kunna ta med sig en lärdom och göra den till sin kunskap.

Vi har ett gemensamt språk! Jag följer facebookgruppen The Big 5. Och nu har det varit många frågor om djuren och olika bilder. Senast läste jag Lotta Karlssons liknelse med de olympiska ringarna. Första gången jag hörde talas om The Big 5 var på en skola i Nacka, våren 2011. Göran Svanelid var där och berättade om ”sitt smarta drag” – att fokusera på de fem vanligaste förmågorna i läroplanen. Kamratrespons I onsdags testade vi kamratrespons. Eleverna delades in i par och fick läsa läsläxan för varandra. De skulle sedan ge positiv respons, beröm, till kompisen i form av två meningar. De skrev meningarna på en lapp med två stjärnor.

”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5 ”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5 En saga av Camilla Allequist, för att förklara förmågorna i The Big Five för de yngsta. Elefanten levde på savannen i Afrika tillsammans med sina vänner noshörningen, buffeln, leoparden och lejonet.

Related:  FörmågorBFLBig FiveThe Big Five