En app, en lördagkväll och en ny LPP! I lördagskväll satt jag och lekte med appen Comic Life. Samtidigt var jag stressad över att jag ännu inte hade visat eleverna någon planering över vårt nya arbetsområde ”Forntiden”. Planeringen hade jag som vanligt mest i skallen med idéer och inspiration från NE SKOLA, lärarhandledningen till boken Forntiden, Västerbottens museum – SKOLWEBB och MediaCenter Västerbotten. Och så här är det ofta för mig. Plockar på mig som en liten ekorre av delar här och där, men sedan får jag inte till det där med en vettig planering, Och får jag till en planering, så visar jag den nästan aldrig för eleverna!? På Unikum har jag flera stycken planeringar, men jag har bara visat en i klassrummet (hoppas inte min rektor läser detta…). Så i lördagskväll. Och vilken respons jag fick! Så nej, jag är inte helt nöjd med min LPP över Forntiden (även om jag har gjort om den utifrån förslagen jag fick), men formatet – seriformatet, det kommer jag att använda mig av igen!
"Läxor är meningslösa" – What we should be looking at is the progress students are making, säger han apropå betygsdebatten. James Nottingham från Storbritannien är en väl anlitad föresläsare och skolutvecklare. Han har en bakgrund som lärare och skolledare och har skrivit ett flertal böcker om undervisning. I veckan besökte han Ånge där 200 lärare från Sollefteå, Härnösand, Bräcke och Ånge fick lyssna till hans råd och exempel från olika delar av världen. – Han har mycket positiva tankar, konkreta tips och idéer. Föreläser i många länder Häromdagen var han i Bahrain, nu i Ånge och nästa vecka Mellanöstern. – När jag själv jobbat i skolan har jag varit frustrerad över hur många människor som gjorde saker utifrån instinkt eller tradition. Tveksam till betyg Mer av undervisningen borde baseras på vad erfarenheten och vetenskapen säger, menar han. – Inlärning handlar om att göra framsteg, inte bara visa upp vad du kan. "Läs varje kväll" Viktigt med feedback De som var på föreläsningen fick lyssna till fler råd.
Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Här hittar du förslag på föreläsningar och filmer om hur man jobbar med läsförståelsestrategier. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken. Filmen om läsfixarna. Filmen om läsfixarna
Sammanfattning av de sista matematiklektionerna. | Mattefröken Sista delen av matematikundervisningen handlade till stor del om att mäta/jämföra längder och repetition av de olika områden vi arbetat med under vårterminen. Kreativiteten har flödat och elevernas fokus för lärandet har varit tydligt. Vi lyckades! Eleverna fick själva uppskatta sin kunskap utifrån de matriser vi använt oss av. I anslutning till varje matrisbedömning fanns utrymme för att påvisa sin kunskap om man tyckte att det inte framgick av tidigare uppgifter som de hade till hands. När jag gav mig in i arbetet med dessa matriser hade jag inte riktigt vägen klar för mig. Utvecklingen från detta arbete kommer att bli att vi genomför kortare områden där eleverna under själva arbetet mer kan ha sin matris som ett verktyg vilket vi hade när vi arbetade med talen 1-100. Jag lyssnade på Skolsnack med Ann Pihlgren och fick så mycket bekräftat. Som avslut på terminens arbete gjorde vi en diagnos där eleverna stötte på problem.
James Nottingham – Learning Pit Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna. Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! Titta på klippet! The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo. I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet. När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att: Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.Vi kan alla göra fel.Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. Utmaningensmodellen bygger på fyra steg:
Levla i läsning | Erica Lövgren 30 Jan Att utveckla sin läsförmåga är viktigt. Eleven behöver “levla” i läsning som jag brukar säga och eleverna förstår direkt vad jag menar. “Levla” är ett uttryck lånat från TV-spelsvärlden och när man “levlar” i TV-spel innebär att man når en ny nivå där man antingen får åtkomst till nya banor eller att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills. Man behöver vara motiverad och tro på att det är möjligt.Man behöver ha omvärldskunskap eller kunskap om olika typer av spelvärldar för att kunna dra slutsatser av det man upplever i läsningen /spelet.Man behöver lässtrategier och spelstrategier för att vara effektiv.Man behöver känna till hur meningar brukar se ut och hur banor brukar vara upplagda så man förstår när det går fel.Man behöver vara riktigt säker på alla bokstäver och ljud respektive knappar och spakar.Man behöver kunna förstå och tolka orden.Man behöver ett bra arbetsminne så man minns text och banor.Man behöver många timmars erfarenhet.
Behaviour management top tips | Education Support Partnership – supporting you to feel your best Disruptive pupil behaviour is a frustration for many teachers. In fact, 70% of teachers told us they had considered quitting the profession over poor behaviour. (Teacher Support Network and Family Lives Behaviour survey 2010) Poor behaviour is a barrier to learning and can easily threaten the health and wellbeing of teachers. Our top tips outline four basic approaches found to improve classroom behaviour: 1. Classrooms become more orderly places when rules are clearly stated and perform even better when rules have been negotiated, discussed and justified. Here are 10 steps to improving rules and procedures: Create rules and express them positively. 2. Think about the style of relationship you have with your pupils or students. How do you increase your dominance and assertiveness? Dominance and assertiveness is about effective leadership, having a clear path to learning goals and good behaviour, pursued with vigour and enthusiasm. For the class or group For you Then: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.
Nya undervisningsgrepp | Fröken Evas skola Det riktigt studsar och spritter i hjärnan när jag pysslar med mina ”nya undervisningsgrepp”! Ni undrar säkert vad det kan vara för något nytt grepp? Jaa, nytt och nytt? Vad är nytt under solen 2015? Inget revolutionerande, utan sådant som man tänker att: ”det där ska jag pröva!” och så faller det lätt i glömska, eller faller bort p.g.a tidspress och diverse ”brandkårsutryckningar”. Så här ska det gå till: Med hjälp av dessa begreppskort, som utgår från de aktuella begrepp som eleverna har stött på i det aktuella arbetsområdet (i vårt fall Geografi – Europa, gränser, naturtyper, erosion t ex), ska eleverna fundera, plocka ett antal kort och sedan lägga dessa i en kedja. Vinster: Jag får in: eget tankearbete, tänka tillsammans, samarbeta (Think-Pair-Share), förklara för både sig själv, sin grupp och för klassen (och för mig!) Jag lovar att jag ska dokumentera och visa hur det gick! Det här kan ni göra i NO, vilket område som helst!
Tydliga och konkreta lektionsmål | Förstelärare i Svedala I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Efter att ha läst om Dylan Williams nyckelstrategier, som han skapat som en modell för formativ bedömning och undervisning, fick jag bekräftelse på att det är så här jag vill arbeta. Jag provade några olika sätt men tyckte inte att det blev tillräckligt konkret för eleverna, det var inte helt lätt att bryta ner syfte, centralt innehåll och kunskapskrav från läroplanen så att eleverna förstod det. Efter att ha fått en idé av Sophie Stenfeldt på hennes facebooksida satte jag upp tre olika skyltar på whiteboarden.
Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt The 8 Minutes That Matter Most I am an English teacher, so my ears perk up when writers talk about their process. I've found the advice handy for lesson planning, too. That's because both writing and planning deal with craft. In writing, you want your audience to be absorbed. John Irving, the author of The Cider House Rules, begins with his last sentence: I write the last line, and then I write the line before that. That is the crux of lesson planning right there -- endings and beginnings. The eight minutes that matter most are the beginning and endings. Here are eight ways to make those eight minutes magical. Beginnings 1. YouTube reaches more 18- to 34-year-olds than any cable channel. 2. If you want to create a safe space for students to take risks, you won't get there with a pry bar. 3. Toss a football around the class before you teach the physics of a Peyton Manning spiral. 4. Kelly Gallagher says that students should write four times as much as a teacher can grade. Endings 1. 2. 3. 4.