background preloader

Att jobba med Lgr 11 och The Big 5

Att jobba med Lgr 11 och The Big 5

The Big 5 material | Fröken Ann Vill du arbete med TB5? Här kommer lite material som jag skapat och som du kan ta del av om du vill: procedurformagaPlanschV4 begreppsligformagaPlanschV4 kommunikativPlanschV4 MetakognitivPlanschV4 analysformagaPlanschV4 Planscherna nedan är designade med utgångspunkt i en plansch som Pedagogiska Magasinet gjorde. TheBig5PlanschPMv2 Bilderna ovan finns i detta dokument: TheBig5DjurenKonturerMtext TheBig5DjurenKonturer Bilder på djuren, som jag själv fotograferat och som ni får använda och sprida i enlighet med licensieringen nedan: TheBig5Djuren TheBig5DjurenEnskilda Planeringsstöd med kunskapskraven för 1-3 samt TB5-förmågorna: PlaneringsstodVt2013 (Kunskapskraven i dessa dokument är skapade med bas i infometors kunskapskrav på förenklad svenska, i deras magasin HEJA, med vissa förändringar som jag tillsammans med några kollegor gjort.) Alla verk på denna sida, som det står att jag har skapat, går under denna licensiering:

Big five Den närmaste tiden tänkte jag dela med mig om några av våra influenser kring kärnfrågan: Hur bygger vi en skola, kultur och miljö där barn känner sig välkomna, sedda och utvecklas till sin fulla potential? Det handlar med andra ord om vårt pedagogiska koncept på konkret nivå. Idag kommer den första delen med fokus på förmågor. Länge har skolans uppdrag kring lärandet fokuserat på att utveckla sakkunskaper. På senare tid har skolans uppdrag utvecklats och större fokus har lagts även på förmågor. Sakkunskaper tenderar att bli inaktuella med tiden och då måste eleven fortsätta utvecklas och lära sig. Det ena behöver inte heller utesluta det andra och vår tanke är att medvetet utveckla förmågor och tydliggöra dessa för eleverna samtidigt som vi planerar och genomför arbetet så att eleverna lär sig mängder av sakkunskaper. Fem viktiga förmågor, bild från opedagogen.se ”The big five” med förklaring av vad respektive förmåga omfattar. Trevlig helg!

Matriser Matriser är ett kraftfullt verktyg vid bedömning av elevers kunskaper. I en matris kombineras de olika kriterier, som är tecken på elevernas kunskapsutveckling, med de olika kvalitativa nivåer som utvecklingen visar sig på. Om de olika kvalitativa nivåerna är uttryckta på ett sätt så att eleverna förstår dessa, kan matriser också användas för elevernas självbedömning av sin egen och andra elevers kunskapsutveckling. På den här sidan visas hur man kan bygga upp en generell matris för bedömning av elevers kunskaper. Läs mer om matriser Matriser används mest i de olika sammanhang där formativ eller lärande bedömning tillämpas. Litteratur Testa dina kunskaper om matriser På den här sidan har vi samlat några frågor kring matriser. Testa dina kunskaper här Matriskonstruktion I den här instruktionen kan du följa gången i matriskonstruktion. Se Powerpoint här Dela med dig av dina erfarenheter Har du själv använt dig av matriser?

Hur kan man synliggöra förmågorna? | TheBig6 | #visombärenförmåga Ja, den frågan möter jag ofta. Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Kanske många lärare vill ”få med allt”? Den här sammanställningen ”The Big 5” har fått oss att tala om förmågorna i skolan, oavsett pedagogisk roll. För ganska exakt ett år sedan fick jag en idé som jag testade på mina egna barn. Det här var på höstlovet 2012. Att synliggöra veckans förmåga handlar om att ge eleverna ett språk – ett gemensamt språk. Redan andra veckan kände jag att det var något som saknades i sammanställningen ”The Big 5”. Jag vill att alla elever ska känna sig delaktiga i skolan och känna att de har möjlighet att göra sitt bästa. Men, hur synliggör man förmågorna då? Jag tror att man ska börja redan i förskoleklass. Jag har många gånger liknat förmågorna vid ett tåg ”Ett tåg lastat med förmågor…”. Svaret på frågan blir: 1. /Lotta

Lektion att starta upp med efter sommarlovet kap 3 Den här lektionen brukar jag alltid göra. Den är rolig och den ger utrymme till elevernas berättelser om sommarlovet. Jag har gjort den för elever från årskurs tre och uppåt – det spelar inte så stor roll – huvudsaken är att eleverna kommer igång och får berätta. Jag skriver ned en massa frågor på ett papper. Mina klassrum har varit organiserade så att jag har skapat ytor där vi kan sitta i ring… så det blir automatiskt möjlighet i mitt klassrum. När man har samlat ihop så många olika namn så är listan full. När alla har sina papper färdiga så sätter man sig i en ring, eller också i sina bänkar. Läraren kan fråga Anne-Marie, eller be Anne-Marie berätta om hur det är att gå på händer, och sedan låta alla som har gjort det här räcka upp handen, kanske för att berätta mer om hur det är att gå på händer. Den här lektionen tar sin lilla tid men brukar generera berätteser om sommaren. Varje lärare kan konstruera sommarfrågor utifrån sina perspektiv.

Skolan ska anpassas efter eleverna, inte tvärtom! | autismasperger Inom Stockholms stad finns drygt tusen grundskoleelever skolplacerade i särskilda undervisningsgrupper. Siffran blir ännu högre om man tar med de mindre grupper som de olika fristående skolorna erbjuder. Utav dessa elever är drygt 200 elever, fördelat på 18 grupper, placerade i det stadsövergripande S:t Örjan skolor som erbjuder olika typer av specialpedagogiska inriktningar beroende på elevernas särskilda behov. Grunden för att placeras i en sådan grupp är att vårdnadshavarna i samråd med rektorn och elevhälsan i ett åtgärdsprogram har kommit fram till att eleven har störst förutsättningar att lyckas i skolan vid en sådan skolplacering. Varför är då de särskilda undervisningsgrupperna värda att slå vakt om? 1. 2. 3. 4. 5. Jag har arbetat som lärare för elever med diagnos inom autismspektrum i såväl enskild undervisning som i särskilda undervisningsgrupper och i traditionella skolklasser.

Digital pedagogisk planering | Magister Karlsson Efter en ganska tung hösttermin, med bl.a. betygssättning i åk 6 för första gången, skolverkets webbkurs i bedömning och betygssättning samt en kompetensutvecklingsserie i språkutvecklande arbetssätt, har jag nu äntligen landat i jullovslugnet och njuter av ledigheten. Det är ju dessutom fortfarande några dagar kvar innan det är dags att möta upp eleverna i skolan igen… när lugnet kommer så börjar jag dock rent reflexmässigt att tänka på skolan och börjar då även att planera vårterminens arbeten lite smått. Jag har tänkt en del på det här med pedagogiska planeringar. Under detta jullov har jag bl.a. låtit mig inspireras av flera duktiga pedagoger när det gäller att delge eleverna sin planering på lite mer kreativa sätt. Jag blev så inspirerad av Malins videoklipp, att jag faktiskt provade på att göra en digital pedagogisk planering själv för ett kommande arbetsområde om människokroppen.

Tio tips för en inkluderande skolstart Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan: 1. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Tänk på att det förebyggande arbetet sparar massor av tid och energi både för eleverna och för dig! Digitala skollytet – Kamratbedömning | Kamelfröken Det här med att ge kamratrespons är inte helt lätt. Grunden i att kunna ge varandra respons är att eleverna ska känna sig trygga med varandra och att de ska känna sig trygga i sig själva, så att de kan blotta sig och visa upp sina styrkor och svagheter. Det kan ta många års arbete med en grupp innan de känner denna trygghet. Elever kan också känna att det är svårt att ge respons för att de inte vill känna sig ”besserwissiga” gentemot sina kamrater. ”Two stars and a wish” är ett strålande verktyg att använda i kamratbedömningen i och med att man lyfter två saker som kamraten gjorde bra och detta får eleven att lyfta och känna glädje över sitt arbete. När jag lät eleverna läsa olika faktatexter som jag hade plockat från bedömningsunderlagen från nationella proven, så märkte jag att elevernas diskussioner blev fördjupade och ärliga. Jag ville utveckla detta arbete med att respondera på texter. Jag har också en engelskgrupp med elever som går i 2:an och 3:an. //Kamelfröken Lottis

Flippa pedagogiska planeringar I början av året fick jag inspiration att förändra presentationen av de pedagogiska planeringarna. Jag tycker att de pedagogiska planeringarna är ett bra redskap för att hjälpa mig att hålla fokus på de mål vi jobbar mot. Det är så oehört lätt att sväva iväg och upptäcka att när bedömningen ska göras är det nästan omöjligt. Jobbet som är gjort är säkert bra men det handlade inte om målen och då blir det ett helt omöjligt uppdrag att bedöma det i förhållande till målen har jag märkt! Jag använder planeringarna tillsammans med eleverna så att vi alla vet vart vi ska. och jag brukar gå igenom dem i början av temat och stanna upp vid dem under arbetets gång. När vi är halvvägs brukar vi utvärdera hur det går för var och en. Det som inte har fungerat riktigt är att det som ska vara pepp och lust när vi startar har istället varit ett segt och ett svårmotiverat moment. Jag skulle vilja få in texterna på ett annat sätt.

Bedömning för lärande i praktiken På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över. Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. – Vi ska arbeta med den här första strategin att dela målen med eleverna den här närmaste tiden. Det är utvecklingsenhetens rekommendation att rektorn engagerar sig i processen om BFL verkligen ska få fäste och bli ett förhållningssätt på skolan. – Det är viktigt att vi tar oss tid att bara fokusera på BFL, och vi har tur som har en rektor som varit väldigt engagerad, säger hon. Delar målen för undervisningen Filmar undervisningen Camilla fördelar ordet Sofia får ordet.

Related: