background preloader

De fem förmågorna som utgångspunkt för kollegialt lärande

De fem förmågorna som utgångspunkt för kollegialt lärande
Analysförmågan tränas med hjälp av stödmall för utvärdering av en egen samt en kompis bild – Många elever saknar begrepp som vi behöver jobba med mer än vad vi kanske gjort tidigare. Det är bra att ringa in orden, säger Annika. Med processvägg synliggörs begrepp, förmågor och mål. Faktakunskaper är viktiga, men… …det är inte bara de som bedöms. Kunskap är coolt! För att skapa en röd tråd, ett likvärdigt lärande och för att utveckla det kollegiala lärandet har Västra Ramlösa skola utgått från Göran Svanelids tankar om de fem förmågorna. Det kollegiala lärandet har planerats av skolutvecklingsgruppen som består av skolans åtta förstelärare tillsammans med ledningen. Annika Lundén är lärare i årskurs 1 och Nina Fristedt i årskurs 6 på skolan. I arbetet med förmågorna konstrueras uppgifter till eleverna där de får resonera med varandra, ta ställning och vara aktiva. – Elevengagemanget blir stort när vi fokuserar på deras förmågor istället för på faktakunskaper. Utvecklingssamtalet och the big 5

http://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/de-fem-formagorna-som-utgangspunkt-for-kollegialt-larande/

Related:  The Big FivefrokenborgStrukturbenitatoxi

The big five The big five är ett system där man inte värderar de direkta kunskaperna en elev har i ett ämne utan istället värderar hur en elev gjort medan den lärt sig. Tanken är att det finns fem olika förmågor som skall bedömas för varje elev. Förmågorna är desamma i alla ämnen. Alignment - geografi Jag har funderat mycket på hur man kan tydliggöra tanken om alignment även för eleverna i min undervisning. Det finns en mycket bra mallbild i "Språkutvecklande SO-undervisning". För mig är det självklart att det måste vara en tydlig plan från start till mål i ett arbetsområde.Hur lyfter man fram alla viktiga delar i en planering utan att döda lusten att lära? Idag skulle vi starta upp ett nytt arbetsområde där det ska handla om geografi, självklart kommer delar av de andra SO-ämnena beröras men då jag har en sjua ville jag att vi skulle fokusera på planeringen av arbetsområdet med avstamp endast i geografiämnet. Inledningsvis frågade jag dem om de visste vad man ska arbeta med i geografi under 7-9. De hade sina aningar men blev nyfikna på vad det fanns för innehåll.

Kombinera ordspråk och bild Mina åttor håller just nu på med ett omfattande skrivarbete där de skriver olika typer av texter som på något sätt anknyter till identitet. De ska även skapa en framsida till sina texter. Ett omslag som berättar något om vem de är, vill vara eller kommer att bli. Uppgiften är ganska enkel och består av några steg: Carolines SOblogg: SO-förmågor Förmågorna i korthet: Begreppsförmågan: Kort om Resonemangsförmågan och orsaker och konsekvenser: Här kommer en kortfattad beskrivning av den metakognitiva förmågan. Du ska: ”Lärare misstolkar betygsskalan – mäter allt” Som lärarutbildare på Mälardalens högskola har Magdalena Rangne undervisat om betygsättning och bedömning. – Genom mina studenter får jag slumpvisa inblickar i hur betygsättningen fungerar – och inte fungerar - ute i verkligheten. Studenterna berättar om erfarenheter från sin verksamhetsförlaga utbildning och flera har själva arbetat som obehöriga lärare tidigare.

Digital verktygslåda Del 5 Sociala medier – NORDSTRÖM EDUCATION Sociala medier erbjuder en möjlighet att skapa gemensamma mötesplatser och arenor mellan lärare och elever. Även eleverna emellan då de får möjligheten att kommunicera, samarbeta och utveckla sin digitala kompetens. Vidare kan eleverna att samla in, bearbeta och strukturera information och får tillgång till ett gränslöst närverk som kan bidra till varandras och sitt eget lärande. Sociala medier skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och inflytande över elevernas egna och klasskamraters lärande. Eleverna kan ge kamratrespons, föra diskussioner och synliggöra lärandet genom att dela med sig av texter, bilder och filmer. Sociala medier kan även bidra till en ökad transparens och insyn i undervisningen genom att erbjuda kollegor, föräldrar och andra externa personer att ta del av elevernas arbeten.

Lägg krutet på The Big 5 Just nu sitter lärare runt om i landet och försöker skapa lokala pedagogiska planeringar utifrån tolkningar av den nya läroplanen Lgr 11. En avgörande fråga är om dessa planeringar blir ytterligare en plikttroget framtagen hyllvärmare som stjäl tid och tar död på lärares kreativitet, eller ett levande pedagogiskt dokument som även elever och föräldrar har nytta av. Till en början kan det vara en god idé att ställa grundfrågan: För vem skrivs en lokal pedagogisk planering? Är det för att synliggöra mitt eget tänkande kring undervisningen, för kollegor, för skolledare, för eleverna eller deras föräldrar? ”Rätt” svar är: För alla dessa grupper.

Värdeskapande lärande Värdeskapande lärande vad är det? Är inte allt av värde det vi gör i skolan? Det är det alldeles säkert men det som inte alltid är säkert är att eleverna ser att det vi gör har ett värde och när inte det blir uppenbart är det lätt att eleven tappar anknytningen till skolan. Jag har precis tagit steget ut från klassrummet och börjat jobba på förvaltningsnivå efter 20 år som lärare för elever i år 4-6. Det är en omtumlande resa.

Fem förmågor i fokus Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera och argumentera, reflektera och jämföra. I Lgr 11 finns det 71 övergripande mål. Göran Svanelid, universitetslektor och före detta lärarutbildare, ville hjälpa lärare att fokusera på det som är viktigt. När han gick igenom grundskolans kursplaner fann han att de övergripande målen gick att föra samman till fem – the big five. Därför ska du inte sitta ner Att sitta ned en stund är inte farligt, men att sitta länge och varje dag är inte bra. Stillasittande är faktiskt ett av vår tids största hot mot hälsan. Se på din kropp som en lite otålig hund, med massor av spring i benen och noll tålamod. Ju längre du sitter, desto mer irriterad blir din kropp. Den vill att du tar en promenad med den, rör på den, aktiverar den.

Vetenskaplig skola vs. entreprenöriellt lärande Jag får inte riktigt ihop det. Det blir ett dilemma för mig. Hur ska skolan vila på en vetenskaplig grund och samtidigt utveckla våra ungas entreprenöriella förmågor? Vetenskap, och förvisso beprövad erfarenhet, är det vi vet, det vi med någon säkerhet kan säga någonting om. En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen.

# Verktyg – för visuell kommunikation Framtidsforskare är mycket tydliga med att vi kommer att fokusera på och kommunicera alltmer genom visuellt innehåll i form av bilder och video. Både när det gäller lärande och kommunikation i övriga samhället. Det finns till och med de som menar att skriften är en så ny företeelse i mänsklighetens historia att förmågan att skriva (i alla fall för hand) genom den digitala utvecklingen på sikt kommer att försvinna.

Related: