background preloader

The Big 5

The Big 5
I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter. Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. För att lyfta förmågorna i The Big 5 så började vi med veckans förmåga. Presentationen innehåller en hel del klickbara länkar, som de tre filmerna samt en hel del annat som länkar till olika platser på denna sida. Vi vävde också in förmågorna i utvecklingsmålen i elevernas IUP i samband med deras utvecklingssamtal. Jag pratade också om hur vi jobbat med kamratbedömning och visade då två filmer som jag tycker är jättebra att se i samband med det jobbet. På em kom vi också in på att prata om den tysta kunskapen. Det blev också en del av min presentation om det utvidgade kollegiet som jag pratade om på TeachMeet i Falun förra veckan.

Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Och jag höll stenkoll på klockan. 79 minuter kvar tills det skulle ringa ut. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.

the big 5, Christian Lundahl Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Procedurförmågan – Veta skillnaden mellan fakta och åsikt. Ursäkta, men… | NO-BLOGG : OSKAR UGGLA I skolan kommer eleverna för sent. Så är det och så har det alltid varit. Jag tror att jag har hört alla varianter av ursäkter och de kan minst sagt vara underhållande. Därför kom idén att låta idé den försenade eleven skriva ner sin ursäkt på en lapp. Tanken med detta var en kompromiss mellan att eleverna inte skulle störa på lektionen och åtminstone reflektera några minuter över sin sena ankomst. Om eleverna blev bättre att passa tiderna är det ingen som vet, men här är ursäkterna: Kommentar: Föräldrar är ofta orsaken till.. vad det än må vara. Kommentar: Ok, du kom sent men du vann åtminstone fighten om jackan Kommentar: Varning för ström och bävrar. Kommentar: Återigen en illasinnad föräldrar som inte tar ansvar. Kommentar: Den kollektiva förseningen. Kommentar: Ett kanske inte helt tidsbesparande beslut att torka kläderna med hårtork istället byta till torra. Kommentar: Vilket vad nu anledningen till förseningen? Kommentar: Vad ska man säga? Kommentar:Dagens hjälte. Fortsättning följer…

Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell The Big Five

Planering pågår! Under senaste veckan har jag arbetat med att skapa planeringar för åk 8 och 9. Mina åttor ska läsa om revolutioner (franska, industriella, agrara) samt om nationalism, kolonialism och första världskriget (phu, ja ni hör ju själva – centrala innehållet i historia är verkligen inte att leka med)…Mina nior ska läsa om mellankrigstiden och andra världskriget, men starta upp med en tillbakablick över första världskriget och framförallt hur följderna sedan ledde fram till nästa världskrig. Hur tänker jag då när jag skapar planeringar? Jo för det första så tänker jag givetvis att mina planeringar ska vara förankrade i läroplanen. Delar av det centrala innehållet ska finnas i respektive kurs, och detta ska givetvis kopplas till kunskapskraven i respektive ämne. När vi i SO-gruppen på Östergårdskolan först började arbeta utifrån The Big 5, så ställde vi oss frågorna vad är syftet med en planering och vem är planeringen till för? Vad blir resultatet då? Vi är också elever. Tillsammans.

Förmågor Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Det har dock varit en del förvirring runt det då flera olika parat ihop förmåga och djur på olika sätt. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner. Här är en film om hur jag använder The Big 5. För att det ska vara lite lättare för eleverna att förstå vad de olika förmågorna handlar om, använder vi oss av dessa skyltar.

Anonyma Lärare Hej jag heter Lotta. Jag är lärare. Och jag älskar mitt jobb! Visst är det märkligt hur vi laddar ord med våra egna tankar och uppfattningar. När folk frågar mig ”Hur är det i skolan då” och jag svarar ”Kanon – jag har så himla härliga elever och jag älskar verkligen mitt jobb” ja då får jag allt för ofta svaret ”Ja, det är ju tur att du är så positiv. Är du flygkapten, ingenjör eller systemvetare får du höra vilket spännande, utmanande och utvecklande arbete du har. Är du florist, designer eller snickare får du höra vilket kreativt arbete du har. Är du läkare, sjuksköterska eller barnmorska får du höra vilken skillnad du verkligen gör i ditt arbete. Är du arbetslös får du höra att ”det kommer nog lösa sig snart, det dyker nog upp något när du minst anar det” Är du lärare får du höra vilka dåliga resultat svenska elever presterar. Är du lärare får du höra vilket fruktansvärt arbetsklimat du arbetar i. Är du lärare får du höra hur du drunknar i administration. Jag vill ställa mig upp.

Ordningsregler för läraren | Provfri matematik – bedömning i praktiken Detta blogginlägg handlar om regler för arbetsro baserade på inlärning istället för på disciplin. Jag kommer visa hur mina ordningsregler för eleverna är formulerade och Malin Larssons utveckling av dem, samt länkar till hennes blogg och radioprogrammet som var upprinnelsen till det hela. Men först vill jag visa ordningsregler för LÄRAREN: Upprinnelsen är att jag medverkade i Sveriges Radio P1. Ska vi skapa ordning och reda i klassrummet, måste vi skapa regler som är baserade på det som forskningen säger främjar inlärning. En fråga till dig, kära läsare: Hur skulle du själv formulera ordningsregler i ett klassrum, om de ska utgå ifrån att främja inlärning? Här är en bild på reglerna i mitt klassrum, fula som stryk, men innehållet är vackert: Efter radioprogrammet hände något härligt. Malins inlägg fick mig att tänka ännu ett varv.

Utvecklingstrappan ~ Kilskrift Twitter är väldigt bra. Du kan hitta kollegor och andra att interagera med för att utveckla dig själv eller din profession. Det dyker upp tips till blogginlägg, tidningsartiklar och event. Det går att få tag på författaren till en bok eller Skolverket på... nåja relativt kort tid. letar du efter en app eller vill ha tips på bra onleineverktyg så behöver du inte vänta fullt lika länge. Det jag kunde önska, så här i efterdyningarna efter ett val, är att fler politiker inte bara hittade twitter utan faktiskt också använde det. I vilket fall dök det upp en fantastiskt tydlig bild på utveckling i mitt twitterflöde igår. Men trappan behöver inte gälla det flippade klassrummet. Ibland har vi en önskan att ställa oss på det översta trappsteget på en gång. Jag tror att tricket är att låta det ta den tid det tar. Våga sträva uppåt och våga tro på att du faktiskt kan ta dig upp för alla steg. Du kommer att stöta på många trappor i ditt lärarliv.

Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort. Har blivit uppmärksammad på att det är fel på svenskan för åk 1-3 på den version som legat ute.

Spelbaserat quiz att använda i klassrummet Här kommer ännu en tjänst liknanade Socrative men lite mer flashigt och tilltalande för eleverna? Kahoot är ett spelbaserat system vilket möjliggör för dina elever att svara på frågor i realtid tillsammans. Man kan svara från vilken plattform som helst, både dator, surfplatta och mobil. Skaffa gratis konto och testa. Det bygger på att du ställer frågor med fyra svarsalternativ, det kan vara kunskapsfrågor eller varför inte värderingsfrågor. Beroende på syfte kan tjänsten användas likt ett frågespel där du kan visa vem som svarade rätt på flest frågor och då fick flest poäng, annars kan du dölja detta för att bara visa de fyra svarsalternativen och hur svaren fördelade sig. Relaterade AnswerGarden låter dina ordmoln växa fram Testar ett för mig nytt digitalt redskap, Answergarden, som låter dina ordmoln växa fram. I "Allmänt" Mobilen som BYOD del1 Fick förmånen att träffa några goa elever på högstadiet som behöver hjälp av Skoldatateket. I "Appar"

Related: