background preloader

Lägg krutet på The Big 5

Lägg krutet på The Big 5

Effektiv bedömning – min checklista! Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Det är inte bara latmasken i mig som försöker vinna. Jag tror att det är för att det är ett jobb som är potentiellt gränslöst. Jag vill verkligen poängtera att jag inte är färdig med mitt eget arbete att utveckla min bedömningskompetens. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. En matris kan se ut så här: Matrisen är inte nödvändig men ibland är det bra för att få struktur och tydlighet för sig själv om inte annat! Kopplingen till kunskapskraven då tänker du kanske?

barkersthlm Högläsning är Fridas nyckel Olika perspektiv är olika sätt att se på saker. Frida Monsén utgår från datorspelen när hon analyserar texter med eleverna.Foto: Håkan Elofsson Det är svensklektion i klass 8, Storvretsskolan i Tumba. Klassen bryter av med en läslektion mitt i temaarbetet om genus. – Vi tar in egna tankar och egna slutsatser. – Vi skriver med egna ord. – Vad händer då med våra kunskaper? – Man dyker djupare in i ämnet. – Ja, och vi skapar något nytt. Frida Monsén påminner eleverna om de olika analysperspektiven kultur, tid och genus. Efter introduktionen delar hon ut en stencil med ett avsnitt ur Jens Lapidus roman Snabba Cash. Under genomgången är det mycket ljud och ganska pratigt i klassrummet. – Nej, du ska läsa! Den här klassen gillar högläsning. – De ska få längta efter boken. Klassrummet inspirerar också. När Frida Monsén började arbeta som lärare trodde hon att de fl esta elever var som hon själv – att de läste böcker. Hon hade lyckats. Numera läser hon bara i klassrummet.

arskursplaneringar_0 Pedagogiskt Perspektiv Scientists Bring New Rigor to Education Research Anna Fisher was leading an undergraduate seminar on the subject of attention and distractibility in young children when she noticed that the walls of her classroom were bare. That got her thinking about kindergarten classrooms, which are typically decorated with cheerful posters, multicolored maps, charts and artwork. What effect, she wondered, does all that visual stimulation have on children, who are far more susceptible to distraction than her students at Carnegie Mellon University? Do the decorations affect youngsters' ability to learn? To find out, Fisher's graduate student Karrie Godwin designed an experiment involving kindergartners at Carnegie Mellon's Children's School, a campus laboratory school. Hundreds of experiments like Fisher's are part of an effort to bring more rigorous science to U.S. classrooms. Now researchers are using emerging technology and new methods of data analysis to create experiments that would have been impossible to carry out even 10 years ago.

Frågebank för att ta fram belägg för elevers prestationer Anne-Marie Körling Rätt feedback visar vägen Bedömning för lärande, BFL, är inne just nu, men ändå inget nytt. Redan på 1600-talet arbetade svenska lärare med formativ bedömning. Men allteftersom århundraden gick, och eleverna som tog plats i skolbänken blev fler och fler, övergick bedömningen till att bli allt mer summativ eftersom den i allt större utsträckning användes som ett urvalsverktyg i stället för som metod att stärka elevernas lärande. Och på 1970-talet fick all bedömning dåligt rykte. Men på senare år har bedömning fått en renässans inom skolan. Det som krävs är att undervisningen blir en interaktiv process där läraren kontinuerligt checkar av var eleverna befinner sig i förståelse, och därmed kunskap, och direkt justerar sin fortsatta undervisning utifrån det. – Det handlar ju egentligen om självklarheter, konstaterar Christian Lundahl, docent och lektor vid Stockholms universitet och professor vid Karlstads universitet. Tre frågor är centrala i den formativa bedömningen: Vad är målet?

Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.

LYFTIS upplägg - LYFTIS - CETIS Här följer en vägledning för att implementera LYFTIS på skolan. Arbetsgången möjliggör att systemet byggs upp och strukturen får fäste. Den sker i en egen takt som känns relevant och möjlig. Det är viktigt att skolledningen deltar. Varje skola utformar/omformar LYFTIS enligt sina prioriteringar och förutsättningar. Samarbeta gärna med en annan skola. Försättsblad LYFTIS - Vår Handlingsplan för Teknikämnet (word) LYFTIS Steg: Observera att alla dokumenten även finns i pdf-format längre ned på denna sida. Steg 1 - Nulägesanalys Läs Skolinspektionens rapport och diskutera därefter hur teknikämnet ser ut på er skola: Teknik – gör det osynliga synligt, Skolinspektionen Vilka problem känner vi igen? Ange sådant som ni är bra på och sådant som ni ska förbättra. Steg 2 - Identifiering av styrdokument Försök att upprätta en lista över åtgärder i prioriteringsordning. Diskutera: Beskriv skolans teknikprofil – vilka är vi? Steg 3 - Upprätta mål och handlingsplan Steg 5 - Uppföljning Ständig förbättring

Related: