background preloader

Tio tips för en inkluderande skolstart

Tio tips för en inkluderande skolstart
Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan: 1. Att filma i skolan och berätta om olika ställen (receptionen, skåphallen, matsalen, klassrummen osv) och sedan skicka filmen till elever är ett effektivt sätt att förbereda och dämpa oro. Spela in dig själv och berätta vem du är! 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Tänk på att det förebyggande arbetet sparar massor av tid och energi både för eleverna och för dig!

https://specialpedagogen.wordpress.com/2015/08/03/tio-tips-for-en-inkluderande-skolstart/

Related:  Terminstart efter sommarlovSkolutvecklingkooperativt lärandeTerminsstartefter sommarlovet

Betyg – så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande Vandrande reportern är en struktur där du låter eleverna i par eller grupper om 4 arbeta tillsammans för att lösa en uppgift. Sedan får en Vandrande reporter från varje grupp gå runt och samla information som kan hjälpa den egna gruppen vidare. I strukturen måste eleverna ta ett eget ansvar över att lära varandra och se till att lära sig själv. Väljer du att låta eleverna arbeta i grupper är det fördelaktigt om du tilldelar eleverna roller för att förstärka det positiva ömsesidiga beroendet och för att förtydliga vad som förväntas av varje gruppmedlem. Med strukturen får eleverna ett problem att lösa, det kan vara en fråga inom vilket ämne som helst.

Top 5 idéer för att börja ett nytt läsår Jag har tidigare refererat till Lori Oczkus i mina blogginlägg och nu fastnade jag för hennes förslag på hur man börjar ett nytt läsår. Hon beskriver 5 förslag: Börja med ”lära-känna” uppgifter som låter eleverna börja läsåret ”som om” läraren inte kände dem redan. Viktigt att börja på nytt med nya mål och att inte låta förgivettaganden styra krav och förväntningar. Ett sätt är att modellera skrivuppgifter med bestämda ”börjor” som t.ex. * I min familj är vi … * Jag är bra på att … * Jag gillar att … * En favoritbok är … * Ett TV program jag tycker om är … därför att … * Den viktigaste egenskapen hos en vän är … därför att … * Jag skulle vilja lära mig spela … * En sport/hobby jag skulle vilja syssla med är … * I skolan tycker jag om att … * Efter skolan brukar jag … * Jag vill läsa fler böcker om …Motivation är en förutsättning för att lyckas som läsare.

På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och får adekvat stöd, lägger utredningen fram förslag om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1 och 4 i specialskolan. En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. De viktigaste syftena med åtgärdsgarantin är: att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3att elever i behov av stöd ska garanteras rätt till tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutvecklingatt elever i behov av stöd garanteras att personal med specialpedagogisk kompetens deltar i analys, planering och uppföljning av stödåtgärderna.

Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd Det kommer allt fler böcker som ger råd och riktlinjer för hur lärare ska kunna undervisa inkluderande. I en undersökning av den brittiska forskaren Kristine Black-Hawkins analyseras innehållet i sådana böcker. En mindre del av litteraturen handlar om inkludering När Black-Hawkins började undersöka den litteratur om elever i behov av särskilt stöd som vänder sig till verksamma lärare fann hon att de absolut flesta böcker utgick från att det finns olika typer av elever som är mer eller mindre väsensskilda från andra, t.ex. ”elever med AD/HD”, ”elever med dyslexi” och så vidare. Klassråd » Retorik i skolan Uppmärksamma eleverna på, att vid ett klassråd tränar man på att framföra sin åsikt och argumentera för den. Det gäller att kunna argumentera för att finna gehör och få sin vilja igenom och att också få andra att respektera ens åsikter. Man röstar och följer de demokratiska spelreglerna precis som de fria männen gjorde under antiken när retoriken växte fram. Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Arbetsmodell: För att göra den här argumentationsövningen utgår man från ett påstående, till exempel Pizza till skollunch varje dag, som läraren skriver på tavlan.

Struktur: Pussel – Kooperativt Lärande I strukturen Pussel (eng: Jigsaw) använder vi oss av hem- och expertgrupper. I denna struktur blir varje elev expert inom ett område och får sedan dela med sig av detta till sin hemgrupp. Eleverna delar på så sätt med sig av sin kunskap och lär sig av varandra. Ett positivt ömsesidigt beroende skapas då enbart en elev i varje hemgrupp är expert på sitt område. Det är först när alla har bidragit med sin del som pusslet är komplett. Pussel är en grundstruktur som kan varieras och anpassas efter behov! Lektioner inför uppstart – Skriv inte om ditt sommarlov! Nej, har inga skrivövningar om ”mitt sommarlov”. Det är för stort och så tvingande. Det måste ha innehållit något. Man måste ha varit på några platser, rest utomlands. Det här är känsliga saker för barn. Jag vill göra uppstartsberättelser till något annat.

Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande Mary Ingemansson är lektor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Högskolan i Kristianstad och har lång erfarenhet av att utbilda lärare. Hon menar att boken kändes viktig att skriva av flera skäl. – Våra barn och ungdomar behöver tillägna sig olika lässtrategier, djupläsning och förstå vikten av omläsning för att nå lärande. De behöver också känna motivation och läsglädje för att bli kompetenta läsare. Jag har 25 års erfarenhet av läsning på mellanstadiet samt undervisning med lärarstuderande i 18 år och har utgått från både egen forskning och andras forskning.

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas? Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande.

Strategier för att synliggöra elevers lärande på individ- och gruppnivå Att synliggöra lärandeprocessen – för att anpassa undervisningen På sidan Bedömning för lärande kan vi läsa följande: ”Utifrån samma undervisning lär sig elever olika saker och olika fort.

Related: