background preloader

Kamrat - etik & moral (steg 1)

Kamrat - etik & moral (steg 1)
Med hjälp av “Kamrat” kan du skapa en röd tråd i ditt värdegrundsarbetet. Kamrat består av ett antal steg och syftet är att skapa och upprätthålla en gemensam värdegrund på skolan. Stegen består av konkreta klassövningar med tillhörande lärarhandledning och elevmaterial. Den centrala delen i Kamrat är ett ”klotterplank” som vi har valt att kalla ”Värdegrundshuset”. Steg 1 i Kamrat fokuserar på begreppen etik och moral samt lägger grunden till klassens Värdegrundshus. Material och förberedelser Förbered en plats på en vägg eller golv där ni kan rita och illustrera ett stort hus. Syfte och mål enligt läroplan och kursplan Övningen går ut på att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande. Related:  Känslor, värdegrund, etik och moralSpecialpedagogik

Elias och de stora frågorna: Ensam När Elias slutar skolan går han hem till farmor. Hon är en spännande person som gillar att diskutera och fantisera, och så är hon en passionerad modellbyggare. Hemma hos farmor finns ett rum dit bara utvalda personer har tillträde, Elias är en av få som får vistas där. I rummet finns nämligen farmors modellbygge, en värld som ständigt förändras. På vägen hem från skolan händer olika saker som gör att Elias och farmor börjar prata om något speciellt. Till senaste programmet Information om språkstörning – Logopedforum I en av forumtrådarna har det tipsats friskt om en mängd olika bra informationskällor vad gäller språkstörning. Här kommer en sammanställning från den tråden med länkar att laborera bland för den som vill uppdatera tipsbanken till föräldrar och pedagoger. På många av sidorna finns det i sin tur ännu fler länkar och litteraturlistor. Kommentera gärna och fyll på med era bästa tips.! Information om språkutveckling och språkstörning Specialpedagogiska skolmyndigheten Arbeta med språkstörning i skola och förskola (SPSMs nya stödmaterial) Språkens hus, ett center för språkstörning och flerspråkighet Språkstörning – en pedagogisk utmaning” av Eva Carlberg Eriksson Boken ”Ibland låtsas jag att jag förstår” av Malena Sjöberg Infoteket (Landstinget i Uppsala län) Logopeden i skolan (logoped Johanna Kristensson) Forskningsbloggen (logoped och doktorand Anna Eva Hallin) Språklek (logoped Astrid Frylmark) Snicksnacksnoken (logoped Elvira Ashby) Hatten förlag: logopeden tipsar Information på andra språk Web-TV

Om du var jag: Astrid - om svek Filmen handlar om Astrid som sviker sin kompis Katrine när de tuffa tjejerna inte längre vill att Katrine ska hänga med dem. Vad ska Astrid göra som känner att hon hamnat mittemellan och inte vet hur hon ska göra? Ska hon välja Katrine och riskera att hamna utanför, eller svika Katrine och få hänga med gänget? Programmet inleds med en nyskriven dikt av skådespelerskan Vanna Rosenberg, om att alltid hamna mittemellan. Så kan du använda programmet i din undervisning Lärarhandledning Ladda ner (PDF)

Hjärnpodden - Kristina Bähr: #15 - Lågaffektivt bemötande i skolan - Intervju med Maria Bühler Lågaffektivt bemötande används i skolan genom att förutsätta att barn "vill göra rätt om de kan" (Ross Greene). I Sverige finns ett nätverk av psykologer, som arbetar med lågaffektivt bemötande i skolan och i det nätverket arbetar Maria Bühler, som är gäst i detta avsnitt av Hjärnpodden. Grunden i synen på barn med problemskapande beteenden är att kraven är för stora och barnet/ungdomen har bristande färdigheter i sättet att hantera kraven. Det kan bero på stress, belastning och/eller olika kognitiva funktionshinder, som är osynliga på utsidan. Om barnet upplever större kognitiv belastning än andra barn i en livsmiljö är risken större att de använder sig av ett undandragande från problemet, går i affekt, bråkar eller slåss. Det är oavsett orsak de vuxnas ansvar att ta reda på och förebygga att barnet hamnar i så stark stress att de behöver ta till så starka uttryck. Mer information om innehållet i avsnittet hittar du på

På begäran: tips på program om rasism Igår fick vi frågan på Twitter om vi inte kunde samla ihop UR:s program om rasism och främlingsfientlighet i ett blogginlägg. Här är det inlägget. Hoppas det finns något som passar. På ur.se finns det MYCKET mer (det är helt omöjligt att samla ihop allt). Bildningsbyrån – rasism (2014), ett absolut måste – för alla. Bildningsbyrån – rasism/UR UR Samtiden har mängder av bra föreläsningar och samtal. Dokumentärfilmsserien Världen (2008-) samlar filmer från hela världen, ofta med den enskilda människan i fokus. I radioserien Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany (2014) leder Fanna Ndow Norrby fyra program med temat diskriminering och exotisering: Fanna, dag 1-4. I smått fantastiska Människor för ändring (2014) tas rasism upp i programmet Little Rock – lika värde. Människor för ändring/UR Det finns många som på olika sätt försöker bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Rasismens historia (2009) finns som både radio och tv. Ensamkommande flyktingbarn/UR

Tips till dig som möter barn som flytt till Sverige - Rädda Barnen Hur kan du bemöta barn som varit med om svåra upplevelser? Se våra korta filmer där Rädda Barnens psykologer Pernilla och Jannes pratar om vad trauma är och om barns behov av trygghet och goda relationer. Film 1: Så påverkas barn som är utsatta för påfrestningarI den här filmen ger vi svar på frågan om vad trauma egentligen är. Film 2: Barns behov av trygghetVarför är trygghet så viktigt och hur skapar jag trygghet för barn? Film 3: Barns behov av goda relationerI den här filmen pratar vi om vad en god relation är. Film 4: Att hantera svåra känslorI den fjärde filmen tar vi upp vilka reaktioner kan barn ha. Dela gärna så att fler som möter barn som kommit till Sverige också får våra tips! Till toppen

Alla Människor! Film: De mänskliga rättigheterna på 2 minuter Filmen berättar om vad FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är och hur de kom till. Se filmen! Om filmen Den här filmen berättar kortfattat och övergripande om vad FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är och hur de kom till. Filmen kan visas som en uppstart inför arbete med mänskliga rättigheter och är en bra början om du vill arbeta med alla delarna i materialet Alla människor! Om du pratar om mänskliga rättigheter för första gången med din klass kan du börja med att fånga upp deras tankar och kunskaper om ämnet. Fråga till klassen: Vad tänker ni på om jag säger mänskliga rättigheter? Se filmen tillsammans.Låt klassen återberätta och kommentera filmens innehåll.Fyll i med mer information om FN:s Allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Fakta om FN:s Allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna • De mänskliga rättigheterna gäller för alla. Läs mer på www.manskligarattigheter.gov.se

Kära Pappa (Care Norge) - Emanuel Karlsten Debatten som inte borde existera | Vardagsrasismen Update: Är du mitt inne i en debatt om chokladbollar i detta nu och söker motargument? Innan du går vidare passa på att nyttja denna fina bingobricka som jag gjort tillsammans med två vänner (Där Lisa stod för det faktiska arbetet att pyssla ihop själva brickan). Jag blir förvånad om en debatt kan pågå någon längre stund utan att brickan blir full. Sen kan du läsa vidare mina svar på dessa argument :) Det finns få diskussioner som är så uttjatade som debatten om chokladbollen. Det är helt fantastiskt hur svårt det är att ändra ett litet bakverks namn för att inte kränka andra människor. 1) ”Det har ju alltid hetat så!” 2) ”Det heter så i min kokbok!” 3) ”Det är bara vita som bryr sig!” 4) ”Men vadå? 5) ”Om det är rasistiskt är vitlök, vitkål, finskapinnar,gul lök etc också det!” 6) ”Allt är ju rasistiskt numer!” 7) ”Jag har mörkhyade vänner och de bryr sig inte!” 9) ”Du bestämmer inte över mig, jag kommer fortsätta säga såhär” – Ok. Så. Enjoy! Relaterat I "Rasism/Antirasism"

Skollagen Del 3 – PYS Undantagbestämmelsen eller PYS-paragrafen som den också kallas har som syfte att ge elever, som annars inte har haft någon möjlighet att nå ett betyg i ett visst ämne, samma förutsättningar som alla andra. Kravet för att omfattas av paragrafen är att eleven ska ha en funktionsnedsättning som utgör ett direkt hinder att nå kunskapskravet. Om elevens svårigheter kan avhjälpas med särskilt stöd bör inte paragrafen tillämpas, utan det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges. – Jag tycker att en NPF-diagnos generellt bör anses falla inom ramen för vad som kan avhjälpas med särskilt stöd. Undantagsbestämmelser kan bli björntjänst Enligt Mikael Hellstadius ska Undantagsbestämmelsen tillämpas mycket restriktivt. – Funktionsnedsättningen ska vara direkt förhindrande, och hindret ska inte kunna försvinna med hjälp av särskilt stöd. – Undantagsbestämmelsen är inte tänkt att användas så. – Men var står det?

Aspergers syndrom Aspergers syndrom är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsskillnad. Ofta säger man bara asperger. Det är inte en sjukdom. Asperger syns inte utanpå. De som har asperger är oftast normalintelligenta och många har väldigt god språklig intelligens. Om du själv har asperger, har du kanske tänkt på att du ibland funkar annorlunda än de flesta andra. Livet påverkas på olika sätt för olika personer som har asperger. Tänk på att många saker som den med asperger tycker är jobbigt, kan vara jobbigt för andra också. Vad innebär asperger? Att ha asperger är olika för olika personer. Dina särskilda intressen upptar en stor del av din tid.Du är uthållig och bra på att fokusera när det handlar om saker som du gillar.Du har lätt att lära dig mycket om sånt som du tycker är intressant.Det är ofta svårt att förstå hur andra tänker och upplever saker. Vad kan jag göra själv? Om du har asperger gillar du kanske fasta rutiner, som gör att du inte behöver improvisera så mycket. Bra om andra vet hur du funkar

"Eleverna måste veta vad som förväntas av dem för att lyckas" – Man kan tänka sig en triangel där själva basens insatser når alla elever och personal på skolan. Mitteninsatserna är för de med större behov medan toppen består av individuella analyser och intensiva insatser för elever med stora svårigheter, säger Peter Karlsson, psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Han och beteendeanalytiker Marie Grafström, båda från Psykologpartners Pedagogik & utveckling i Stockholm, arbetar tillsammans för att implementera Skolövergripande beteendestöd i skolan – en metod som syftar till att göra skolans personal och elever mer fokuserade på det som är bra, än det som är dåligt. Skolövergripande beteendestöd, SWPBS (School Wide Positive Behavior Support) är ett evidensbaserat förhållningssätt som används i många brittiska och amerikanska skolor. – All personal behöver ha en gemensam grundsyn. – Alla skolans miljöer involveras. I media debatteras ofta studiero och försämrade skolresultat. – Alla vill ha ordning och reda, struktur i skolan.

KomHIT - Kommunikationsstöd för människor på flykt Regionalna uprava regije Västra Götalandsregionen (VGR), početkom 2016. dala je ustanovi Dart – kommunikations- och dataresurscenter pri bolnici Sahlgrenska universitetssjukhuset, u zadaću da u suradnji s ustanovama Koncernstab Kommunikation i Externa relationer pri uredu Koncernkontoret, izradi materijal za upotrebu u komunikaciji unutar zdravstva i bolesničke njege kao i njege zuba skupa sa djecom, omladinom i odraslima koji su u izbjeglištvu. Mi ćemo: – Razviti jedan webbresurs koji omogućuje širenje znanja i materijala za komunikaciju na više jezika (na primjer arapiski, perzijsk, dari, somalski) – Proizvesti i širiti slikovnu podršku (slika skupa s nekoliko riječi ili fraza kako bi se pojednostavila komunikacija), za različite djelatnosti (dječje zdravstvo, žensko zdravstvo i porađanje, izbjeglički prijem/zdravstveni pregled, njega zuba) i aktivnosti na relevantnim jezicima – Proizvoditi i učiniti dostupnim filmove koji demonstriraju upotrebu slikovne podrške

ALEX: "Språkstörning är ett dumt ord" Alexander ser ut som en typisk tonårskille men under ytan kämpar han med sin språkstörning. Språkstörningen märks när han pratar. Ibland tappar och famlar han efter ord, gör annorlunda ordval, glömmer stavelser och böjer ord lite annorlunda. När någon annan pratar koncentrerar han sig maximalt. Är det ord han inte förstår så brukar han avbryta och be att man upprepar sig. – Om man säger att man har en störning, så tycker jag att det låter som att man inte kan så mycket. Vad innebär det i skolan? I skolan gör språkstörningen det svårt för honom att läsa, skriva och lära sig nya språk. Språkstörningen gör de nationella proven till en utmaning. Alexander trivs i skolan, men innan han fick det stöd han behövde var det tufft. -Det var inte så bra den första tiden i skolan. Alex största utmaningar i skolan Att prata inför en gruppAtt läsaAtt skrivaAtt en del lärare inte vet vad språkstörning är. Alex bästa strategier i skolan Få hjälp av en lärare att läsa. Text: Nina Norén

Related: