Läsflyt
Kapitel 4 i boken Läsundervisningens grunder handlar om läsflyt som en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan. Det är också rubriken på kapitel 4 som är skrivet av forskaren Tarja Alatalo. Läsflyt bygger på både ordavkodning och förståelse. Vi får veta att dagens forskning definierar läsflyt med förmågor som samspelar. Dessa förmågor är att: läsa med god hastighetha god ordigenkänningläsa med lämpligt prosodimönster
4-meningsberättelse
Läs om hur du kan bygga en berättelse så den blir spännande och begriplig.Övningen används även på Squoosh, Länsbiblioteket i Östergötland. Gå över gatan-övningen / 4-meningsberättelsen Bild: Gå-över-gatan-övning. © Veronica Grönte & Studentlitteratur 2002
Så får "gråzonsbarnen" hjälp med lästräning
Det är en kall men klar vinterdag vid Dingtuna skola, en knapp mil utanför Västerås. Solen lyser över en snörik åker med hästar strax utanför skolområdet och över kyrkan som tornar upp sig bredvid de röda skolbyggnaderna. Solstrålarna hittar även in i ett litet mötesrum där Ludvig Hallberg, 11 år, gör sig redo för ett pass med lästräning med Bravkod tillsammans med läraren Maria Falk. De två står mittemot varandra och börjar passet med lite uppvärmande hjärngympa. Samtidigt rabblar de alfabetet högt medan de i rytm slår sig på axlar och knän.
Goda, självständiga läsare
respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara.
Det finns mer om läsflyt!
För att utveckla läsflyt krävs läsning, dvs. övning och repetition. Motivation stärker och snabbar upp utvecklingen mot ett gott läsflyt. För barn och unga är det också viktigt med vuxnas stöttning och att vi vuxna har en positiv attityd till läsning. Man brukar ju säga att barn gör som vi gör och inte som vi säger. Annat som bidrar till att läsaren når läsflyt är tillgång till olika texter av olika svårighetsgrad samt att läsningen sker i en lugn atmosfär.
Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande.
Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt.
Test eller ett diagnostiskt synsätt?
När barnen kommer till skolan är skriftspråksutvecklingen i full gång… (Alatalo 2016: 17) Då är det viktigt att jag som lärare har ett diagnostiserande pedagogiskt förhållningssätt. Det medverkar nämligen till en effektiv undervisning. Jag har läst nu läst hela boken och har kommit till att skriva om kapitel 1 av Carina Bååth i Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016).
Den magiska dörren -ett romanprojekt
Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset.
Lektion: Textsamtal tre meningar om brev
Detta korta stycke skulle jag skapa samtal kring: ”Och så gav han henne breven från Lisl och Pepi. En hög med 368 brev från år 1939. En annan med 117 brev från 1940. Endast 3 brev från 1941, men 35 från året därpå.”
lektionstips
Denna sajt har tillkommit främst för nya lärare som behöver tips och råd i planeringen av lektioner. Tips som jag hade behövt när jag började som lärare. Namnövningar • Ballongen - Studsa en ballong mellan varnadra. Säg namnet på den som ska ta ballongen nästa gång. • Byta namn - Eleverna går runt , skakar hand, säger sitt namn. Vid möte byter de namn.
