background preloader

Kommunikation, läs- och skrivutveckling: Reciprok undervisning - modell för läsförståelse

Kommunikation, läs- och skrivutveckling: Reciprok undervisning - modell för läsförståelse
Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna. Metoden bör nyttjas regelbundet i undervisningen, ca 2ggr veckan under hela skoltiden. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är: • Att förutspå handlingen/ställa hypoteser • Ställa egna frågor • Klargöra otydligheter • Sammanfatta texten med egna ord En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn: 1. Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse Related:  svenskaLäsning

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?

Reciprocal Teaching Reciprocal Teaching Visual Concept Diagram Description Reciprocal teaching is a strategy used to help pupils develop a better understanding of what is presented in any given text. It encourages interactive dialogue or discussion between teacher and learners and is mostly used with pupils who have adequate reading ability. The Four Principles of Reciprocal Teaching Summarizing-Pupils tell or explain what they have read from any given selection from a text. Procedures A selection of any given text is distributed or assigned to pupils individually or in a group (a teacher can also be included in the reading of the text depending on the ages and stages of pupils).

Reciprocal Teaching Before Reciprocal Teaching can be used successfully by your students, they need to have been taught and had time to practice the four strategies that are used in reciprocal teaching (summarizing, questioning, predicting, clarifying). One way to get students prepared to use reciprocal teaching: (from Donna Dyer of the North West Regional Education Service Agency in North Carolina) Put students in groups of four. Distribute one note card to each member of the group identifying each person's unique role: Summarizer Questioner Clarifier Predictor Have students read a few paragraphs of the assigned text selection. Encourage them to use note-taking strategies such as selective underlining or sticky-notes to help them better prepare for their role in the discussion. At the given stopping point, the Summarizer will highlight the key ideas up to this point in the reading. For more information, see the article Reciprocal Teaching for the Primary Grades: "We Can Do It, Too!".

Project Runeberg Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem.

Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så. Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Vi vill heller inte att man ser "En läsande klass" som en metod utan ett förhållningssätt till texter.

Modell för ökad läsförståelse - Pedagogiska institutionen - Umeå universitet [2013-05-29] Kent Löfgren vid Pedagogiska institutionen och Monica Reichenberg från Göteborgs universitet har tillsammans med lärare och elever på Ersdungens skola i Umeå prövat en modell för att öka elevernas läsförståelse. Resultaten visar att eleverna förbättrat sin läsförståelse avsevärt. Idag besöker utbildningsminister Jan Björklund klassen. Reciprocal teaching som modell för läsförståelse Modellen för läsförståelse, kallad Reciprocal teaching, är också beprövad i amerikanska, holländska, israeliska, finska och norska studier och har visat sig ge dokumenterad effekt på läsförståelse inom både skönlitteratur och sakprosa. I korthet innebär Reciprocal teaching att eleverna får träna fyra strategier: Att föregripa, förutsäga och ställa hypoteser. De fyra strategierna är exempel på kognitiva aktiviteter som goda läsare använder när de vill få en djupare förståelse av en text. Resultatet av studien Sammanlagt deltog 44 elever och deras lärare i studien.

Bokanalys 1 - Nian Blogga eller videologga om boken. Inlämning en gång i veckan under en fyrveckorsperiod. Videologgen får vara max tre minuter och väljer du att blogga, är det max 200 ord. I loggarna ska du redogöra för vad som har hänt i boken sedan du bloggade/videologgade senast. Följande kan du tänka på när du gör din logg: Endast för första loggen till varje bok: Hur börjar boken? Kan tas med varje gång du gör en logg: Beskriv vad som hänt. Bokanalystillfället (på lektionstid). Förmågorna 2 och 6 är obligatoriska d.v.s. det förmågor som du måste arbeta med. Obligatoriskt:Stödfrågor till förmåga 2Sammanfattning Sammanfatta hela handlingen från början till slut (kortfattat, max ca. 500 ord). Välj minst ett av de nedanstående områdena: Verkets budskap (stödfrågor till förmåga 3)Vad hittar du för tydligt budskap i boken? Författare och verk (stödfrågor till förmåga 4)Sök fakta om författaren och hens liv.Finns det någon koppling mellan någon händelse i författarens liv och någon händelse i boken?

Related: