background preloader

Reciprok undervisning - modell för läsförståelse

Reciprok undervisning - modell för läsförståelse
Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är: • Att förutspå handlingen/ställa hypoteser • Ställa egna frågor • Klargöra otydligheter • Sammanfatta texten med egna ord En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn: 1. Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse Film som går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för lite yngre barn. Related:  Läsning

Reciprocal Teaching Reciprocal Teaching Visual Concept Diagram Description Reciprocal teaching is a strategy used to help pupils develop a better understanding of what is presented in any given text. The Four Principles of Reciprocal Teaching Summarizing-Pupils tell or explain what they have read from any given selection from a text. Procedures A selection of any given text is distributed or assigned to pupils individually or in a group (a teacher can also be included in the reading of the text depending on the ages and stages of pupils).

Project Runeberg Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet. - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning. Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.

Bokanalys 1 - Nian Blogga eller videologga om boken. Inlämning en gång i veckan under en fyrveckorsperiod. Videologgen får vara max tre minuter och väljer du att blogga, är det max 200 ord. Följande kan du tänka på när du gör din logg: Endast för första loggen till varje bok: Hur börjar boken? Kan tas med varje gång du gör en logg: Beskriv vad som hänt. Bokanalystillfället (på lektionstid). Förmågorna 2 och 6 är obligatoriska d.v.s. det förmågor som du måste arbeta med. Obligatoriskt:Stödfrågor till förmåga 2Sammanfattning Sammanfatta hela handlingen från början till slut (kortfattat, max ca. 500 ord). Välj minst ett av de nedanstående områdena: Verkets budskap (stödfrågor till förmåga 3)Vad hittar du för tydligt budskap i boken? Författare och verk (stödfrågor till förmåga 4)Sök fakta om författaren och hens liv.Finns det någon koppling mellan någon händelse i författarens liv och någon händelse i boken? Verket och dess samtid (stödfrågor till förmåga 5)När skrevs boken? Tips för att utveckla förmåga 6

"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. Den nyfikna apan som formulerar frågor och cowboyen som sammanfattar. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. I Sverige siktar man mer på individuell ”läslust”, vilket Barbro Westlund är kritisk till. – Jag förstår att man menar något positivt med det. – Jag var inte beredd på det, säger Barbro Westlund. – Jag ser risker.

En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.

Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. Att om man som jag har behov av glasögon är det helt naturligt att man blir uppmanad att gå till en optiker och undersöka vilka glasögon som är lämpliga för att jag ska kunna fungera i vardagen på samma sätt som alla andra…. By Sgarton MorgueFiles Men om jag har svårt att läsa eller skriva är det inte lika självklart att jag blir uppmanad att använda något redskap för att kunna presetera lika bra som mina klasskamrater. Vem skriver idag på en dator utan rättstavningsfunktion? Här kommer några förslag på appar

En spelifierad läsutmaning: 4 mil Snabb version: Läs på läsutmaningens webbsida där instruktioner och information till eleverna finns. Lite längre version med bakgrundsinformation och pedagogiska tankar återfinns nedan: Under höstterminen gick jag en distanskurs, Datorspel och lärande, vid Umeå universitet. Min spelidé grundar sig på ett uttalande av hjärnforskaren Martin Ingvar (i skriften Lära nr 5. För att sätta utmaningen i ett sammanhang har jag tittat ut en plats som ligger 4 mil från vår skola, nämligen ön Ven. Den kritik som riktas mot "gamification" handlar bland annat om man använder olika spel från spelmarknaden i undervisningen så är de inte gjorda med kursplanen och centralt innehåll som utgångspunkt utan med kommersiella intressen och underhållning som huvudsyfte. I denna läsutmaning finns flera saker som hör ihop med formativt lärande.

Related: