background preloader

Kommunikation, läs- och skrivutveckling: Reciprok undervisning - modell för läsförståelse

Kommunikation, läs- och skrivutveckling: Reciprok undervisning - modell för läsförståelse
Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. I testperioden ökade läsförståelsen från 10% till 85% hos eleverna. Metoden bör nyttjas regelbundet i undervisningen, ca 2ggr veckan under hela skoltiden. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är: • Att förutspå handlingen/ställa hypoteser • Ställa egna frågor • Klargöra otydligheter • Sammanfatta texten med egna ord En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn: 1. Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse

http://lasochskrivutveckling.blogspot.com/2011/09/reciprok-undervisning-modell-for.html

Related:  svenskaFILMER OM LÄSNING OCH SKRIVNINGLäsningLäsning/lässtrategier

Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem.

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Läsloggar som tankeredskap och boksamtal på Chambers vis Ännu en vecka har gått sedan terminsstart och arbetet med eleverna är i full gång. Vid mina morgonpromenader till jobbet ser jag hur det blir ljusare för varje dag och dessa stunder innan arbetsdagen tar fart ger mig chansen att reflektera och samla tankarna och inför en ny dag. I mitt förra inlägg berättade jag om att skrivandet kommer att vara i fokus denna termin och vi har fortsatt arbetet med att koppla den berättande textens/filmernas dramaturgi, novellkurvan, till kortfilmer från UR Skola Tre berättelser . Kring filmernas spännande innehåll har vi haft många intressanta och givande samtal i klasserna samt även låtit eleverna skriva reflektioner utifrån olika frågeställningar kring respektive films innehåll. Under förra terminen då vi ägnade mycket tid åt textsamtal använde vi oss nästan genomgående av läsloggar som tanke- och reflektionsredskap.

"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. Den nyfikna apan som formulerar frågor och cowboyen som sammanfattar. Allihop beskrevs i Att undervisa i läsförståelse från 2009 och förekommer i dag som tygdockor, illustrerade bokmärken och utklädda lågstadielärare i klassrummen. Tungan rätt i mun: Kroppsspråk Sadia träffa retorikcoachen Elaine Eksvärd (född Bergqvist) som visar hur Saidas kroppsspråk avslöjar tankar och känslor utan att hon säger använder ett enda ord. Sadia får också träffa clownen Manne som hela livet använt sig av kroppsspråket för att få en publik att lyssna på det han vill berätta. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1.

Läs-med-sagor: Lill-Zlatan och morbror raring Animerad saga med text som man kan läsa samtidigt som man lyssnar och tittar. Lill-Zlatan och hennes morbror fikar, går och simmar och gör roliga saker tillsammans. Men en dag dyker Steve upp hos morbror. Då blir Lill-Zlatan svartsjuk. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok.

Hitta det viktigaste i en text Varför ska jag läsa böcker? Vi läser en massa dagligen - på datorn, mobilen, skyltar och anvisningar. Att även läsa böcker är en av flera strategier för att fylla på ordförrådet, stimulera fantasin och förbättra språkkänslan. Förutspå texten Att förutspå en text innan läsningen bidrar till att du kopplar på dina förkunskaper och underlättar för hjärnan att koppla ihop texten med det du redan kan för att förstå texten bättre. Ta hjälp av bilder, bildtext o...

Related: