background preloader

I love språk - samtal: Hur startar man en språklektion?

I love språk - samtal: Hur startar man en språklektion?

Lektionsförslag: Härma författarens mening eller meningar Upprepningar funderar jag på. Hur gör man dem? Varför? Om jag hade klass skulle jag fråga eleverna. ” Snart blir jag stark, tänkte jag. Snart blir jag nog lika stark som Percy.” Jag skulle högläsa texten med inlevelse, olika betoningar och med olika känslor. Därefter skulle eleverna få undersöka skillnaderna mellan de två meningarna. Därefter skulle vi tillsammans skapa nya meningar där vi lånar och härmar författarens. Därefter får eleverna härma och skapa egna meningar utifrån de modeller, författarens och de vi själva skapat. Snart blir jag stark, tänkte jag. Snart blir jag nog lika stark som Percy. Min mening blir: Snart blir jag trött, tänkte jag. Snart blir jag nog lika trött som hunden. Min andra mening: Aldrig blir jag pigg, sa jag. Aldrig blir jag nog så pigg som mörten. Så här blir min planering: 1) Jag väljer några meningar ur en skönlitterär bok. 2) Jag skriver upp den på tavlan så att den blir hela klassens text. 3) Vi högläser den text vi fått av Ulf Stark.

Självständigt läsande föds ur högläsning Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Jag har också det här vaga minnet av att jag sitter i hans knä och känner hans doft och hans brummande röst. Eftersom jag kommer från en ”högläsarsläkt” läste vi ofta över generationsgränserna. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. – Men det var jättejobbigt för dem.

Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Att göra textkopplingar med stöd i läroplanen Ni som följer vår undervisning genom mitt bloggande vet att vi på vår skola arbetar med ett stort ämnesövergripande tema kring Astrid Lindgren och att vi bakar in kursplanens mål i svenska, no och so i detta. Vår pedagogiska planering just nu tar sin utgångspunkt i so-målen som handlar om att flytta. "Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser." "Eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer." Utgångspunkten till detta arbetsområde har tagit avstamp i vår fantastiska högläsningsbok om Bröderna Lejonhjärta. Som ni alla vet gestaltas i denna bok två dalar där det i den en dalen, Törnrosdalen finns en ond ledare vid namn Tengil som har ockuperat dalen och låtit människorna där leva under hot och förtryck. Det var helt fantastiskt att se eleverna gå in i denna uppgift och utföra den på det sätt de gjorde.

Lektion: Vilket djur talar jag om? Denna lektion bidrar till elevernas förmåga att lyssna, fundera, tänka och argumentera, analysera och fundera över fakta de hör eller tar del av. Lgr 11 berättar att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Samtidigt som eleverna ska få denna möjlighet ska undervisningen vara saklig och allsidig. Det betyder att vi måste utbilda för möjligheten att i stort och i smått tycka, tänka, belägga och uttrycka hur vi tänker och samt att skaffa argument för varför vi säger som vi gör. Gör så här: Förbered med att välja en text. Förbered dig genom att ta bort det texten beskriver: Här är den text jag kommer att göra med mina elever. Alltid, alltid en tydlig koppling till Lgr 11. Undervisningen brukar utvecklas till att bli mycket språkrik. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende att pröva egna idéer och lösa problem. Undervisningen ska vara balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Skriv ut!

”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. – Men forskningen i dag visar att det inte är så enkelt. Barn vill ofta inte heller att den som läser ändrar i texten.

Lektionsidé: Ta en mening och gör om den Att modella grammatik i en mening är ofta roligt och kan inbjuda till samspel. Låt oss tänka att vi tar meningen: Julen närmade sig. Den hittar jag inte på själv. Jag håller mig till skönlitteratur och faktatexter. Den här meningen hämtade jag ur Astrid Lindgrens bok Än lever Emil i Lönneberga och det kapitel där alla Emils hyss blev glömda och förlåtna, 1970. Jag skriver den på tavlan. Det viktiga är att jag skriver ned alla meningar som blir till. Julen närmade sig äntligen.Den vackra julen närmade sig äntligen.Julen, ja äntligen, närmade den sig.Julen närmade sig äntligen, äntligen, äntligen.Så jag hade längtat. Detta är kreativt, kräver tänkande och vi arbetar med mening och ordförråd. Ställ en fråga till en av personerna i boken Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund. Jag skrev upp deras frågor på tavlan och det kom även upp några frågor till författaren.

Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: ”Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken.” Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. Låt oss titta på samma lektion utifrån Engelska: boringstomachcabbage Begrepp jag lyfter fram är:

Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Den här lektionen passar alla årskurser. Illustrationen visar två barn. Att vilja lära sig – hur ser vi det?

Jag delar med mig: Utgå från författarna och modella meningarna! ELEVERNAS MEDVERKAN OCH PÅVERKAN I KLASSRUMMET, undervisar Anne-Marie Körling ständigt om. Det finns dagligdags ett samspel som är möjligt. Samspelet mellan de lärande och de fokus undervisningen har. Här har vi lagt ut blädderblock på golven i klassrummet. hur meningen ska läsas – och självklart läser vi meningarna högt och ljudligt tillsammansvi diskuterar hur vi kan förkorta meningen, vilka ord som vi kan ta bort om vi vill göra meningen kortare och tydligareVI HÖGLÄSER ALLA MENINGAR HÖGT TILLSAMMANS – jag modellar och ingår givetvis i detta sammanhangvi diskuterar hur vi kan göra meningen längre, fylligare, vilka ord vi kan förstärka och knyta an till.vi diskuterar om vi kan byta ut ord mot andra ord, varför och hur vi skulle göra och vad som händer med meningen om vi gör såvi diskuterar alla tecken, kommatecknet, frågetecknet, utropet och … semikolonet… och namnger dem, läser meningarna med betoningarna som tecknen framskapar och syftar till. Detta gör vi inte under en lektion.

Fem undervisningar i läsförståelse Läsundervisning är inte en enda undervisning. Det är en alltid undervisning. Om eleverna ska förstå text, varhelst den finns, i boken eller i datorn, så måste man förstå, kunna läsa mellan raderna och analysera och grubbla på den. Man behöver tänka, sätta egna ord på det man läst, och man måste förstå. Om inte varje enskilt ord men hela sammanhanget. GEMENSAM LÄSNING – det är den lilla text vi alla arbetar med, analyserar, lägger oss i, förklarar och undersöker. VÄGLEDD UNDERVISNING – Då alla elever har börjat arbeta undervisar jag i mindre grupper. ENSKILD UNDERVISNING – Då sitter jag med en elev och läser. ELEVLÄSNING – Eleverna ska och får alltid högläsa texter för varandra. HÖGLÄSNING – Skolan är generös tänker jag alltid. Högläser med inlevelse utan elevmedverkanHögläser med inlevelse och låter eleverna få utveckla förståelse för ord och uttryck genom att avbryta mig och göra texten textrörlig. Och det allra minsta man kan göra för skolbarn är att läsa högt för dem.

Undervisning: Rubrikerna att härma genom Jag tycker mycket om Elin Lindells sätt att skriva kapitelrubriker till sina böcker. Jag har gjort undervisning av dem tidigare. Nu kan jag inte låta bli att göra något av ”Hemligt: Jördis hjärta Harry”, Alfabeta 2015. Låt oss skriva ned alla rubrikerna till kapitlen (så gör jag då jag förbereder min undervisning): H som i HarryVi som i VildaV som i vårtorS som i svarvP som i pyjamaspartyS som i spökeC som i Coca-ColaF som i femmans gångertabellL som i leverpastejS som i speciellD som i dansF som i friluftsdagP som i pungB som i blickarU som i utflyktF som i fönsterB som i boom-disch-kasch-dischT som i tisdagT som i tvåhundraåttiofyra kronorC som i chansL som i lördagK som i konsertE som i en månad senare Nu har jag skrivit ned alla rubriker till kapitlen. Vad kommer att hända i de respektive kapitlen? Det går att tänka platser, vilket gör att frågor om plats är viktiga. Jag kan alltså både samtala och ge infallsvinklar om vad att skriva samt väcka intresse för boken. Hej HOPP!

Related: