Stöd för dig som ska sätta betyg. Här har vi samlat länkar till det stöd vi erbjuder för bedömning och betygssättning i grundskoleutbildning.
Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne och kurs. Varje elevs kunskaper ska bedömas och betygssättas utifrån kunskapskraven. Det är inte bara de kunskaper som eleverna får genom undervisningen i skolan som ska beaktas. Betyg i grundskolan. I grundskolan är betygsskalan sexgradig, med fem godkända steg, A-E och F som är ett icke godkänt betyg.
Betyg ges i årskurs 6–9 i alla ämnen som eleven fått undervisning i, förutom språkval där betyg ges från och med årskurs 7. I årskurs 6, 7 och 8 ges terminsbetyg i slutet av höst- och vårterminen. I årskurs 9 ges terminsbetyg i slutet av höstterminen och slutbetyg i slutet av vårterminen. Det är med slutbetyget som eleven söker in till gymnasieskolan. All tillgänglig information ska användas vid termins- och slutbetyg Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
Läs mer om underlag för betygssättning. Tre filmer om betygssättning. Betygsskalan A-E. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F.
A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör läraren i slutet av en kurs eller i slutet av en termin. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och i betygsdokumenten. I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg. Betygsstegen B och D För betygen B och D ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskravet i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande krav.
Läs mer om betygsstegen B och D I den här bedömningen utgår läraren från tre frågor. 1. En aspekt att ta hänsyn till är hur omfattande delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar. Att sätta betyg. Från höstterminen i årskurs 6 (årskurs 7 i specialskolan) och framåt får eleven betyg i slutet av varje termin och kurs.
I slutet av årskurs 9 och i slutet av sista terminen i gymnasieskolan får eleven slutbetyg. Det är slutbetyget eleven använder för att söka sig vidare till gymnasieskolan samt högre studier. Varje elevs kunskaper ska bedömas och betygssättas utifrån kunskapskraven. Det är inte bara de kunskaper som eleverna får genom undervisningen i skolan som ska beaktas. Läraren ska enligt läroplanerna utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven, samt göra en allsidig bedömning av de kunskaper eleven visar när han eller hon sätter betyg.
Betyg ska sättas efter avslutat ämne eller kurs Betygssättningen ska ske när undervisningstiden upphör och kursen eller ämnet är avslutat. Rättssäker bedömning och dokumentation. Betyg - Så funkar det! Start - Bedömningsportalen. Bedömning och betyg utifrån Lgr11 - den 17 november 2014 - Kvutis. Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt.
Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. – Skolverket Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning och betyg utifrån Lgr11. Program 8.30 Inledning och information om dagen 9.00 Kaffe och frukt 9.15 Arbete i ämnesgrupper med uppgift 1 ”När vet vi att en elev kan?” 10.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 2, ”Bedömning – Vad gäller?” 12:00 Lunch 13.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 3, ”Planera för bedömning” 15.00 Kaffe och kaka 15.15 Skolkonferens Inför konferensen ska ni se filmen Betyg – så funkar det! Uppgift 1 (9.15-10) Läs och diskutera ett autentiskt bedömningsdilemma Hej Idag på so-konferensen fastnade vi i en mkt intressant diskussion. Lärare som väljer att bedöma denna text kommer självklart kunna sätta höga betyg! Vilket sätt tycker ni är det rätta?
Prov, bedömning och betygssättning. Bedömning och betyg. Webbaserad kurs om bedömning. Två forskningsöversikter om bedömning. Båda texterna diskuterar hur begreppet bedömning kan definieras och man kan konstatera att bedömning förekommer på många nivåer inom utbildningssystemet och inom många områden.
Översikterna betonar också att forskare inte skrivit om flera viktiga områden som rör skolans värld. Det finns få studier av hur lärare bedömer och sätter betyg i ämnen och hur elever uppfattar bedömning. Översikterna lyfter därför fram de exempel som finns. De som skrivit har också jämfört svensk forskning med den som finns internationellt, framförallt från USA och Storbritannien. En stor skillnad är att forskning om formativ bedömning är ett större forskningsområde utomlands än i Sverige. Bedömningsaspekter kopplade till att föra resonemang. Flippad bedömning.