background preloader

Bedömning För Lärande

Bedömning För Lärande
Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Som jag skrivit i tidigare inlägg så anser jag att Mitt Flippade Klassrum skapar möjlighet och förutsättning för mig att på lektionerna arbeta i mycket större grad direkt gentemot varje enskild elev, jämfört hur det såg ut i mitt traditionella klassrum. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning? I bland har jag en matris som jag fyller i.

http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/2014/03/09/bedomning-for-larande/

Related:  Bedömning för lärandeBedömning för lärandeLärande,

Dubbel chans att lyckas Märkt av matte. Talet i miniräknaren på Sabine Louvets arm är e och används till exempel om man ska räkna på exponentialfunktioner. ”Jag tänkte först välja pi men det kändes lite för mainstream.”Foto: Oskar Kullander– Ska du träffa vår tv-kändis? undrar vaktmästaren, medan han delar ut pingisracket till elever på rast. Nej, det är inte för att prata om hennes medverkan i det kommande UR-programmet Kalkyl, som jag frågar efter Sabine Louvet, lärare i matematik och NO. Men utan tvivel håller hon sina ämnen högt i olika medier – hon twittrar, bloggar, poddar – och har dem bokstavligen närmast huden.

Bedömning för lärande i matematik Bedömningsstödet Bedömning för lärande i matematik utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och ger även underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande. I bedömningsstödet beskrivs vad bedömningen behöver fokusera vad gäller både förmågorna och det centrala innehållet. Du som lärare kan också följa progression i det centrala innehållet från årskurs 1 till och med årskurs 9. Materialet är inriktat mot kunskapskraven i matematik och då framför allt mot godtagbara kunskaper i årskurs 3 och betyget E i årskurs 6 och 9. När du laddar ner materialet är det organiserat i en mappstruktur. Elev på min egen lektion Enligt Hatties ”Visible learning” är det få saker man kan göra som lärare som ger större positiv effekt på elevernas skolprestationer än att videofilma sin egen undervisning i syfte att hitta områden att förbättra. Jag har varit inne på det här spåret ett tag, bland annat genom att utsätta mig för observation (även om Robert Coes artikel om klassrumsobservation gjort mig en smula konfunderad, vilket jag skriver om här), men just videofilmande har jag av någon anledning skjutit framför mig. Ända tills förra veckan.

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.

Att få alla att delta: Dylan Wiliams glasspinnar Jag gör ett litet avbrott i mina inlägg om att planera arbetsområden för att istället skriva om en konkret förändring jag gjort i mitt klassrum. Det hela började med att jag såg TV-programmet om Dylan Wiliams experiment på en högstadieskola i England. Vissa delar tyckte jag mindre bra om men en sak fastnade jag för. Det utvidgade kollegiet – Anna Kaya Foto: Kalexanderson Att en lärare slår sig in på listan över de 50 mäktigaste i svensk skola är stort, och det är just vad Anna Kaya gjort då Dagens Samhälle sammanställde sin lista. Om man använder Twitter som pedagog eller ledare har man antagligen stött på Anna i kloka inlägg och i samband med #skollyftet. Nya riktlinjer kring utvecklingssamtal och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Igår var jag och fick de senaste riktlinjerna av skolverket kring samtal, omdömen mm. Kommer här försöka att skriva en kort sammanfattning över vad som sades. Man ska ha utvecklingssamtal två gånger per läsår, ett varje termin. Samtalet har fått en utvidgad roll eftersom mer information nu ges muntligt.

Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1 Robert Walldén, som arbetar inom vuxenutbildningen i Borås, kommer i tre blogginlägg beskriva utmaningar och möjligheter med att arbeta med bedömning för lärande. Här hittar du del 2 och del 3. Hela artikeln finns även nedladdningsbar som .pdf-fil. Det är nu snart tio månader sedan jag skrev min första text om hur vi arbetar med bedömning för lärande i Borås, och mer specifikt inom vuxenutbildningen. I denna uppföljande text kommer jag att lämna det övergripande perspektivet och flytta fokus till mitt eget klassrum, och beskriva hur arbetet har fungerat med mina vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande nivå.

Fokus på punkt och stor bokstav i Learning Study En grupp pedagoger på Mellanhedsskolan och Dammfriskolan har gått på djupet i hur man bäst förklarar för elever när man ska sätta punkt och stor bokstav i löpande text. Under en utbildning i Learning Study har de förjupat sig i detta lärandeobjekt. - Vi har alltid upplevt det som svårt att undervisa i detta moment. The Big 5 I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter. Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. Jag gick då hem och funderade hur ska jag sätta igång ett jobb om TB5 med mina elever på lågstadiet. För att sätta mig in det ordentligt började jag gå igenom Lgr 11 för att se var jag kunde hitta just de förmågorna som finns med i TB5. Började då fundera hur jag skulle kunna synliggöra Lgr 11 ännu tydligare för mina elever och kom då fram till att jag skulle göra en kunskapsvägg med alla ämnen som eleverna hade i åk 1-3.

Related: