Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Anna Grettve, journalist, och Marie Israelsson, lärare, är två av författarna som tidigare bl.a. medverkat i Skolverkets arbete med att ta fram de nya läroplanerna för skolan, Lgr-11 och Lgy-11. Återkoppling – en väsentlig del av undervisningen Återkopplingen ska ge eleven viktig information om vad hen gjort och lärt sig, så kallad feedback. Eleverna måste ges möjlighet att använda återkoppling För det första måste eleverna ges möjlighet att lära sig att ta emot och använda sig av återkoppling. Låt eleverna bli bedömare
Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning. Följ oss på sociala medier eller på vår hemsida för att ta del av nya uppdateringar med tips på nya filmer och videoklipp inom formativ bedömning. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning Tidigare betygssättning - att sätta betyg! Sambedömning i skolan Skolvärlden
Formativ bedömning – när feedback blir en del av lärandet – Pedagog Malmö Camilla Lindskoug arbetar som lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. Hon har integrerat formativ bedömning i undervisningen och ser bedömningen som en viktig del av elevernas lärande. Camilla berättar att det har gett henne ett bättre fokus på lärandet. Camilla Lindskoug, lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. - Formativ bedömning är när feedback och respons görs till en viktig del av lärandet. - Det var många som fick upp ögonen för formativ bedömning i och med John Hatties studie ”Visible Learning” (världens hittills största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers inlärning och studieprestationer, reds. anm.). Ett nytt fokus och feedback När Camilla började använda formativ bedömning fick betygskriterierna en mycket mer central betydelse i hennes undervisning. - Jag har fått ett annat fokus. Camillas elever får feedback kontinuerligt, t.ex. vid uppgifter, övningar och examinationer. Prov Rena kunskapsfrågor förkommer inte på Camillas prov. Tid Skådespelet
Att förhålla sig formativt till formativ bedömning Det blir allt mer uppenbart när man tittar ut över det svenska pedagogiska landskapet att formativ bedömning verkligen börjat slå rot. Många lärare har förvisso arbetat formativt länge men utan att kalla det så. Det som nu börjar slå rot är därför snarare ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande, där bedömningen inte tillåts vara ett självändamål utan sätts i relation till vilka faktiska konsekvenser den får. Skolans historia präglas av att metodologiska nyheter kommer och går. Formativ bedömning är egentligen inget nytt utan det finns skrivningar i läroplaner redan på 1600- och 1700-talet som visar på en nära koppling mellan bedömning och lärande. För lärarens rättande anges fyra riktlinjer. Det har och det kommer alltid att finns en nära koppling mellan bedömning och lärande. I takt med att allt fler arbetar formativt blir det också tydligt att formativ bedömning inte är bättre än hur den genomförs. Referenser Wiliam, Dylan (2013).
Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.
Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” Och sen har vi ju Skolverkets definitioner från AR som även den synliggör båda benen: (PS.
Formativ bedömning och provfri undervisning Tommy Lucassi är läraren som började fundera på hur han kunde förändra sin undervisning för att få eleverna att lära sig mer. Efter att ha konsulteterat forskningsrönen började han arbeta med formativ bedömning. Det nya arbetssättet ställde nya krav men gav också nya resultat och effekter. Proven fick inte längre lika stor betydelse och efter att ha rättat matteprov i femton år tyckte Tommy också att det var mycket jobb för liten nytta. I dag jobbar Tommy både prov- och läxfritt i sin NO-undervisning. - Jätteskönt, säger eleverna som också berättar att undervisningsformen gör det lättare för dem att få betyget de vill ha. Tommy pratar om bedömningens kraft och nyttan av all återkoppling som kommer ut ur arbetsättet. - Att öppna upp bedömningsprocessen ger så mycket tillbaka. I filmen får vi följa med på en av Tommys lektioner i teknik.
Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. Men ordet bedömning är laddat.
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas.