background preloader

Flippa pedagogiska planeringar

Flippa pedagogiska planeringar
I början av året fick jag inspiration att förändra presentationen av de pedagogiska planeringarna. Jag tycker att de pedagogiska planeringarna är ett bra redskap för att hjälpa mig att hålla fokus på de mål vi jobbar mot. Det är så oehört lätt att sväva iväg och upptäcka att när bedömningen ska göras är det nästan omöjligt. Jobbet som är gjort är säkert bra men det handlade inte om målen och då blir det ett helt omöjligt uppdrag att bedöma det i förhållande till målen har jag märkt! Jag använder planeringarna tillsammans med eleverna så att vi alla vet vart vi ska. och jag brukar gå igenom dem i början av temat och stanna upp vid dem under arbetets gång. När vi är halvvägs brukar vi utvärdera hur det går för var och en. Det som inte har fungerat riktigt är att det som ska vara pepp och lust när vi startar har istället varit ett segt och ett svårmotiverat moment. Jag skulle vilja få in texterna på ett annat sätt.

http://thereselinner.wordpress.com/2014/05/14/flippa-pedagogiska-planeringar/

Related:  Tydliggöra mål och kunskapskravFlippat klassrumakhter

Bedömning för lärande i praktiken På Hulta, strax utanför Borås stadskärna, ligger Ekarängsskolan, en F-6 skola som är omgiven av stora grönområden och ett flertal fotbollsplaner, något som både eleverna och lärarna på skolan är väldigt stolta över. Skolan är inne på sitt andra år med bedömning för lärande, BFL. De har gått på utvecklingsenhetens föreläsningar och rektorn har sedan drivit arbetet vidare bland annat genom att samtalsgrupper har skapats och att alla lärare fått varsitt exemplar av Christian Lundahls bok Bedömning för lärande. – Vi ska arbeta med den här första strategin att dela målen med eleverna den här närmaste tiden. Det är viktigt att eleverna förstår varför de är i skolan och vad de förväntas kunna, säger skolans rektor Henrik Almér.

Digitala skollytet – Kamratbedömning Det här med att ge kamratrespons är inte helt lätt. Grunden i att kunna ge varandra respons är att eleverna ska känna sig trygga med varandra och att de ska känna sig trygga i sig själva, så att de kan blotta sig och visa upp sina styrkor och svagheter. Det kan ta många års arbete med en grupp innan de känner denna trygghet. Elever kan också känna att det är svårt att ge respons för att de inte vill känna sig ”besserwissiga” gentemot sina kamrater. ”Two stars and a wish” är ett strålande verktyg att använda i kamratbedömningen i och med att man lyfter två saker som kamraten gjorde bra och detta får eleven att lyfta och känna glädje över sitt arbete. En önskan om vad kamraten kan utveckla i sitt arbete är också en lagom dos av vad man klarar av, för att faktiskt kunna ta med sig en lärdom och göra den till sin kunskap.

Mål och syfte ska vara tydligt – UR.se Så förändrades läroplanerna 2011 - Intervjuer med forskare och Skolverkets ämnesråd om kursplanerna Lärare ska planera undervisningen tillsammans med eleverna. Det man gör på lektionerna ska angå elever och kännas relevant. En lokal pedagogisk planering (LPP) ska tala om vilka förmågor som elever ska utveckla och vilket innehåll undervisningen ska ha. Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Sedan november 2012 jobbar jag i ett utbildningsföretag som heter Creaza.

Provfri matematik – bedömning i praktiken Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen…

Nybörjarguide ~ Kilskrift Din nybörjarguide till att flippa klassrummet Vad bra! Du har börjat intressera dig för att flippa klassrummet. Men vad är det egentligen? Jag intervjuades av Ålands Radio när jag var där och föreläste. Dessutom har jag med i radioprogrammet Skolministeriet när det handlade om det flippade klassrummet. Kunskap och kvalitetstrappa - frokenlundgren, Borås Kunskaps- och kvalitetstrappa På en av väggarna i klassrummet har vi satt upp en kunskaps- och kvalitetstrappa. Den är användbar till mycket inom formativ bedömning. Som man hör på namnet kan den visa olika kvalitet på kunskap men också framförallt olika kvalitet på förmågor. Med hjälp av den kan vi diskutera och få en ökad förståelse över vart vi ska i vår utveckling.

En app, en lördagkväll och en ny LPP! I lördagskväll satt jag och lekte med appen Comic Life. Samtidigt var jag stressad över att jag ännu inte hade visat eleverna någon planering över vårt nya arbetsområde ”Forntiden”. Planeringen hade jag som vanligt mest i skallen med idéer och inspiration från NE SKOLA, lärarhandledningen till boken Forntiden, Västerbottens museum – SKOLWEBB och MediaCenter Västerbotten. Och så här är det ofta för mig. Plockar på mig som en liten ekorre av delar här och där, men sedan får jag inte till det där med en vettig planering, Och får jag till en planering, så visar jag den nästan aldrig för eleverna!? På Unikum har jag flera stycken planeringar, men jag har bara visat en i klassrummet (hoppas inte min rektor läser detta…).

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet.

Tydliggöra mål och kunskapskrav - introduktion ”Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Nalle Puh Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration.

Digital pedagogisk planering Efter en ganska tung hösttermin, med bl.a. betygssättning i åk 6 för första gången, skolverkets webbkurs i bedömning och betygssättning samt en kompetensutvecklingsserie i språkutvecklande arbetssätt, har jag nu äntligen landat i jullovslugnet och njuter av ledigheten. Det är ju dessutom fortfarande några dagar kvar innan det är dags att möta upp eleverna i skolan igen… när lugnet kommer så börjar jag dock rent reflexmässigt att tänka på skolan och börjar då även att planera vårterminens arbeten lite smått. Jag har tänkt en del på det här med pedagogiska planeringar. Dels är det ju rätt tidskrävande att bara sätta sig ner och författa dessa dokument, speciellt under en i övrigt hektiskt arbetsvecka. Men de känns dessutom ibland helt meningslösa eftersom dessa dokumentet sällan används i rätt syfte, d.v.s. att göra eleverna medvetna om bl.a. vad det är för mål och bedömningskriterier som gäller för ett speciellt arbetsområde.

Related: