background preloader

(88) Malinsklipp B som i Berättarperspektiv

(88) Malinsklipp B som i Berättarperspektiv
Related:  Svenska

LEKTION 1: Tema - Budskap - Skriva noveller Lektion 1: ANALYSUPPGIFT: Att döda ett barn Läs novellen och besvara frågorna nedan om novellens uppbyggnad. Skriv ner kort vad du tänker på när du läser titeln "Att döda ett barn", innan du vet vad novellen handlar om.Diskussion: Vilka tankar fick du av titeln, innan du visste vad den handlade om?Läs: Att döda ett barn.Vad tänker du om titeln nu när du läst/hört novellen? Jämför med det du skrev innan. Den elektriska flickan Ulf Nilsson Den elektriska flickan Man brukar tala om brinnande och förtärande kärlek. Det var när elektriciteten var ny och man även ute på landet kunde få elektriskt lyse vid köksbordet. Just när strömmen drogs till denna by föddes en flicka. Flickebarnet var ilsket och skrek och skrek. Det gick inte riktigt som han hoppats. Efter två år hade hon vuxit till sig. Det var något märkligt med flickan, det såg föräldrarna genast. Det kunde också spraka om henne och ibland om nätterna var hon liksom självlysande. Flickan hade energi på något vis, det var alla ense om. Hade föräldrarna varit riktigt uppmärksamma så skulle de anat oråd. – Det var en underbar trollerikonst hon lärt sig, sa hennes mor och far bara och applåderade. Det sprakade alltid i radioapparaten när hon kom in i rummet. Hade de varit lite mer uppmärksamma, så kunde de nog ha räddat henne. Katter aktade sig för flickan, som sagt – liksom läraren i byn. Tiden gick och flickan växte upp och blev den vackraste man sett.

DECKARE by Anne-Li Lidman on Prezi Att arbeta med noveller Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Novellrecept texten är kortkoncentrerad till en händelse med tillbakablickar för perspektivfå personerskrivs ofta i tredje-personkortfattad beskriven miljöutspelas under kort tidparallellhandling förekommer oftainre monolog är vanligthandlingen börjar ofta mitt i handligen – in medias resslutet innehåller en knorr eller poäng För att träna på skrivandet av egna noveller kan man göra stafettnoveller. Så här blev en novell i Malins klass

Sommarpratarna – när besöken i klassrummet avlöser varandra Sommarpratarna har förgyllt människors somrar och liv länge. Redan 1959 sändes de första programmen. De har också tack vare kloka och inspirerade lärare under flera års tid inspirerat elever runt om i landet. Inspirerat dem till att fortsätta lyssna till ytterligare sommarpratare utan att någon ber dem om det eller att skriva ett eget manus, välja ut musik och faktiskt spela in ett eget sommar-, höst-, vinter- eller vårprat. Nu är det min och mina elevers tur att inspireras och också lära av några av alla de fantastiska sommarpratare som finns tillgängliga på Sommar & Vinter i P1. Jag har bestämt mig för att låta sommarpratarna löpa som en röd tråd genom läsårets undervisning. Samtidigt som gymnassievalet förmodligen är det viktigaste valet för eleverna i nian är det i år också val i Sverige. Att diskutera: Hur arbetar du för att lyfta in världen utanför i ditt klassrum?

Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum En dag vi gick till stan. Först vi gick till bussen , sen åkte vi med bussen. ”Exkursion i stan Det var en härlig dag !

Ett halvt ark papper Skrivmall till sommarpratare – Ett öppet klassrum När vi gått igenom sommarpratens uppbyggnad och utformning är det dag att skriva egna sommarprat och spela in dem digitalt. Här får du en kom-ihåg-hjälp i hur talen utformas, byggs upp och förslag på hur och vad du kan skriva om. Du kommer också få lära dig mer om dramaturgin. Ditt tal ska förstärkas med hjälp av bild och musik som du kommer få lära dig mer om hur du får använda. Talets utformning Ditt prat ska vara anpassat för målgruppen P1 och ska därför spelas in digitaltDitt prat ska skrivas med anpassning för texttypen och innehålla en tydlig början, mitt och ett slut enligt dramaturgin.Ditt prat ska innehålla ord och uttryck för känslor. Skrivall till sommarprat För att få hjälp i ert skrivande kan ni använda er av denna skrivmall som en hjälp. Anslag Den första delen av berättelsen som etablerar en känsla och blir ingången till det du ska prata om. Du kan börja så här: En speciell händelse från högstadiet är… Så här känns det att sluta skolan… Om jag fick gå om nian skulle jag… Avtoning

Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna.

Tio små tomtenissar Midvinternattens köld är svår Tio små tomtar i djupsnö går Rävsax dold under skynke vitt knipsar Nisse av på mitt Livsandarna snabbt för honom tryter snart i sitt eget blod han flyter Nio små Nissar i midnattstimma traskar fram i månljusstrimma Ugglan hoar i sitt näste Istapp faller tyst från fäste Nisse spetsas utav tappen Tomte ligger död på trappen Utanför dörren står gröt och ångar Åtta tomtars intresse den fångar Med stigande hunger de gröten nalkar men en stackars tomte på kanten halkar Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt men sjunker likväl i kvicksandsliknande gröt Många springor stugan har där sju tomtar in sig tar Katten som bakom dörren lura slukar Nisse med hull och huva Resten utav tomtehand slickar kisse bort från tand Sex små tomtar mot julbord ila snabbt uppför bordsbenet de kila När sista tomten över kanten hasar han tappar taget och nedåt rasar Faller nedåt likt ett lod Mattan fylls av tomteblod Okänd författare

Mitt Flippade Klassrum | Strukturera mera! I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen. När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder. Forskningen inom pedagogiken går framåt. -Av med kepsen! -Sitt still! -Lyssna på läraren! -Visa respekt! Det där sista ger mig rysningar. Vad är då framgångsfaktorer i ett klassrum? Artikeln pekar även ut faktorer som jag arbetar mycket med i Mitt Flippade Klassrum. ”Lägger du alltid ut dina lektionsplaneringar i blogg?” ”Jag tänker att det inte alltid blir som man tänkt och en lektion behöver ta en annan riktning. Mitt sätt att skapa struktur handlar inte om ”ordning och reda” i klassrummet. Men svaret är också Nej. Tänk så här.

Related: