background preloader

Noveller

Facebook Twitter

Jonas hassen Khemiri - jag ringer mina bröder

Tanterna. Tanterna av Maja Tersman Ingen förstod varför de hade skrivit.

Tanterna

Mamma hade inte hört något från dem sen hon själv var liten. ”Jag visste knappt att de levde längre”, sa hon dröjande. De skrev att de ville träffa oss, mig och min syster, att de ville bjuda oss på middag. Och att vi kunde få sova över hos dem, i deras lägenhet på Metargatan, om vi ville. Vi hade fått instruktioner om hur vi skulle ta oss från Centralen. En buss stannade för att sucka och släppa av ett par trötta passagerare vid hållplatsen tvärsöver gatan. Bussen rullade långsamt fram över den heta asfalten. Vi klev av och möttes av mäktiga kastanjeträd som skuggade trottoaren. På utsidan av dörren hade de hängt upp en skylt med våra namn, formade av torkade blad och blommor, som de klistrat på kartong. ”Så roligt att se er” kraxade de, ”äntligen”, ”på tiden”. ”Visst” instämde vi, ”absolut”.

Det växte saker överallt. “Det är varmt”, pustade vi. Vi satte oss runt det lilla soffbordet. Vi tvingade i oss sked efter sked. Ett halvt ark papper. Novell av Jonas Hassen Khemiri: Standardlängden av ett mirakel. …’Reuterswärd’ kommer från en kund som brukar lämna in sina kostymer hos oss, han spelar handboll, har tre barn och är släkt med en bergsklättrare som dog på Mount Everest, släktingen alltså, kunden mår bra, han kom förbi i förra veckan för att plocka upp sin tvätt…” det låter kanske konstigt men plötsligt var det som att allt som var jag, jeansen och luvtröjan och ärret och händerna blev en del av något annat, som om jag var något mer än den jag var, ungefär på samma sätt som när jag skrev ”Anders Reuterswärd” på ansökan…” på parkeringen skulle ni kunna visa SECRET LIFE som består av en gigantiskt stor rysk docka, och när jag säger gigantisk så menar jag ­gigantisk, alltså typ tio meter stor, den behöver minst fyra parkeringsplatser för att stå stadigt och det är viktigt att den är bra gjord och verk­ligen ser ut som dom där ryska dockorna som finns i leksaksstorlek…”

Novell av Jonas Hassen Khemiri: Standardlängden av ett mirakel

Att arbeta med noveller. Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera.

Att arbeta med noveller

När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Det är också bra att ha tillhands när eleverna ska skriva egna noveller. Novellrecept För att träna på skrivandet av egna noveller kan man göra stafettnoveller. Skrivandet kan också stödjas av att få exempel att härma, som görs i detta klipp av Malin Larsson. En annan novell som passar sig bra för högläsning är Pälsen av Hjalmar Söderberg.

Så här blev en novell i Malins klass. Stockholm håller andan. Stockholm håller andan av Elin Barkström Karumo Stockholm håller andan den här morgonen.

Stockholm håller andan

Det är i alla fall vad jag inbillar mig när jag går på min trottoar. Självklart är det inte min trottoar, men jag brukar kalla den för det. Min trottoar är nämligen platsen där jag lärde mig cykla, öppnade mina första betyg och gjorde en massa andra viktiga saker på. Jag svänger in på den stora gatan. Jag kämpar emot impulsen att gå fram till den hemlösa kvinnan som alltid ler.

Någonting som visar att hennes leenden har betytt någonting för mig. Fast hon kanske inte ens kan svenska. Hon fortsätter le när jag går förbi henne och det får mina skuldkänslor att jäsa. I ett försök att släppa tankarna på den leende kvinnan låter jag mina ögon vandra över de närmaste balkongerna istället. Den gråtande gubben. När jag var liten ägde han ett café och brukade bjuda på gratis bullar och dåliga skämt varje gång jag kom dit. Ännu en gång får jag den där impulsen. Så det är nu eller aldrig. Det borde det vara.