Att arbeta med noveller

Svenskanoveller Wiki Lektionstips: Pälsen av Hjalmar Söderberg Lektionsmål: Få förståelse för hur samtidens mans- och kvinnoroller kommer till uttryck i novellen Pälsen. Språkmål: Kunna redogöra för och diskutera hur samtidens mans- och kvinnoroller kommer till uttryck i novellen, genom att analysera handling, karaktärer och bildspråk. Instruktion: 1. Titta på Power-pointpresentationen som finns ovan. Detta för att friska upp minnet. 2. Hur agerar mannen och kvinnan i boken/novellen. Vilka ord används i samband med kvinnor respektive män? Klicka på länken nedan, för att komma till novellen. 3. 1. 2. 3. 4. 5. 4. "Grundprincipen är att människans och samhällets utveckling sker genom utslagning av svaga individer; endast de bäst lämpade överlever och för sina gener vidare till kommande släktled. Hur kan denna teori användas i tolkningen av Pälsen? 5. a. b. c. d. e. f. g. 7. Novellens slut är helt öppet för tolkning.

Orden som visar vägen till våld Vartän man kommer i världen finns starka, levande ordspråk. När ordspråk behandlar relationen mellan kvinna och man, speglar de alltid den rådande synen på könen. Eller åtminstone den som gällde när ordspråket präglades. – De allra flesta ordspråk jag har studerat bekräftar manlig överordning, säger Daniel Andersson, forskare i nordiska språk vid Umeå universitet. Hans avhandling Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor handlar om könsrelaterade ordspråk från norra Sveriges jordbruksmiljö under 1800-talet och några årtionden in på 1900-talet. – Själv är jag född i Kiruna och uppvuxen i Piteå. Det är inte bara i norrländska jordbrukstrakter som ordspråken signalerar att mannen är överordnad kvinnan. – Samtliga studier jag har gått igenom har ett gemensamt drag, säger Daniel Andersson. – Men även när de svenska ordspråken till synes beskriver ett manligt lidande, som alla de som handlar om grälsjuka kvinnor, är syftet att visa att mannen är överlägsen, säger Daniel Andersson.

Hassen Khemiri: Jag ringer mina bröder - Godmorgon, världen! Jag ringer mina bröder och säger: Nej ingen dog. Eller. En dog. Han dog. Han som inte är vår bror. Men visst. Jag ringer mina bröder och säger: Akta er. Jag ringer mina bröder och säger: Glöm det jag sa. Jag ringer mina bröder och säger: Förresten. Jag ringer mina bröder och säger: Okey. Jag ringer mina bröder och viskar: Okey. Jag ringer mina bröder och säger: Det hände en så sjuk sak ikväll. Jag ringer mina bröder och säger: Det tog bråkdelen av en sekund innan jag insåg att det var min spegelbild. Av: Jonas Hassen Khemiri 2010

Brokabulär Det våras för den manliga vänskapen. Det handlar om själsliga brorsor, som på engelska kallas bros. Detta ord förekommer numera i alla möjliga konstellationer: bromance-filmer är på uppgång, tv-serierna är fyllda av manliga radarpar och internet svämmar över av bloggar för, om och av bros. Uttryck som brocation, brommunity och bro code har blivit en del av en den amerikanska – och till viss mån den svenska – vokabulären. Men ordet bro är inte nytt, enligt Katherine Connor Martin. Hon är lexikograf och chef US dictionaries, den amerikanska upplagan av ordboken Oxford English dictionary, OED. – Redan 1637 skrev John Evelyn i sin dagbok hur han lämnade Oxford och följde med sin ”eldest bro” ut på landet, säger hon. Eldest bro kan här ungefär översättas med ’äldsta brorsan’, och avser en biologisk bror – brother. I många språk använde man tidigt släktskapstermer också utanför familjen. Bro användes på 1600-talet också som titel för munkar, motsvarande det svenska broder.

Novelltema Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Det är också bra att ha tillhands när eleverna ska skriva egna noveller. Novellrecept För att träna på skrivandet av egna noveller kan man göra stafettnoveller. Skrivandet kan också stödjas av att få exempel att härma, som görs i detta klipp av Malin Larsson. En annan novell som passar sig bra för högläsning är Pälsen av Hjalmar Söderberg. Så här blev en novell i Malins klass

Då svor vi lika diaboliskt - män som kvinnor ”På franska kan till och med en dam säga diable.” Så står det under uppslagsordet svärja i Nordisk familjebok från 1918. Det är artikelförfattarens sätt att upplysa om att svärande vid djävulen (diable betyder ’djävul’ på franska) är något mycket oskyldigt i vissa språk. Mycket oskyldigare än svenskans fan och djävlar. Samtidigt avslöjar formuleringen i den snart sekelgamla uppslagsboken att de normer som gällde damers svärande i början av 1900-talet självklart skilde sig från normerna för andra språkbrukare. Med damer avsågs sannolikt vid denna tid bildade kvinnor, i kontrast till såväl män som fruntimmer ur lägre sociala skikt. Att en dam minsann inte kunde dra till med vilken köttig ed som helst framgår också av en fotnot i en uppsats från 1901 av språkforskaren Åke W:son Munthe. Är det verkligen troligt att en dam för hundra år sedan aldrig kunde låta undslippa sig något värre än fy katten? Jag har registrerat samtliga svordomar, gott och väl över 2 000, i sammanlagt 45 pjäser.

Ett halvt ark papper Sluta kämpa med killarna För sju år sedan debuterade jag med en ungdomsroman. Sedan dess har jag ständigt fått höra om killarna som inte läser. Så ofta att de på sätt och vis är mer bekanta än läsarna. Tydligare. Som kompisar nästan. Jag har hört det så ofta att jag stundtals varit övertygad om att mitt egentliga uppdrag är att få en kille att läsa. Även på Författarförbundet talar vi kärlekstörstande om dessa ickeläsande varelser. Om man nu verkligen vill göra något åt problemet, hur ska man gå till väga? Vad kan då jag som författare göra åt saken, förutom att skriva så bra böcker som möjligt? Jag har ingen patentlösning, men några tips som kan hjälpa en bit på väg. Att erbjuda eleverna samtal med professionella kulturskapare tycker jag att skolan skulle kunna bli mycket bättre på. Det gäller att vända perspektivet och fråga sig: Vad är en läsare? Gunnar Ardelilus Författare och översättare