background preloader

Narrativ genre

Narrativ genre
Related:  Läs- och skrivundervisningSkrivningLäs och skrivundervisning

Förstelärare i Svedala | Inspiration och tips Jag har ibland undrat var slöjdprocessen slutar. I klassrummet? I hemmet? Eller kanske någon annanstans? I januari hade jag varit föräldraledig i ett år och även om jag fått signaler om att klassen jag skulle ha inte fungerade riktigt som man kunde önska, hade jag nog inte tagit dessa signaler på tillräckligt stort allvar. Fortsätt läsa En resa mot trivsel och lärande I slutet av förra terminen provade jag en för mig ny strategi i en av mina klasser när vi skulle ta oss an en litteraturhistorisk epok. Fortsätt läsa Vad kan Sapfo lära oss om kärlek? Hur får man en undervisning som utmanar alla elever? Det som är god undervisning för elever i allmänhet är också bra för högpresterande elever. En kväll, i det som nu är framtiden, satt jag med en kopp kaffe framför tvn. Vår gemensamma nämnare var Google Drive.

metoden Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: © Veronica Grönte & Argument FörlagTeckning Tomas Karlsson Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. Språkutveckling genom berättelen Sedan början av 90-talet har jag ägnat mig åt att försöka förstå dramaturgins regelverk - dess mysterium. Ny metod? Många deltagare på lärarfortbildningar har genom åren menat att arbetssättet är NYTT och att denna "metod" borde ha ett namn. Berättandets grammatik - för alla Att materielet visat sig fungera bra för både yngre och äldre elever i skolan - och även för att utveckla det fria berättandet i förskolan, har gjort mig väldigt glad. "Dramaturgin är berättandets grammatik och förklarar hur vi kan nå fram med vårt budskap genom en berättelse. Dramaturgins grundläggande regler blir som en karta att orientera efter, där bilden av verkligheten lockar och skärper sinnena och leder oss in på ny otrampad mark. Tack!

Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Eleverna valde bilder och använde kronologin och tidsorden för att kunna skriva passande text. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum ”Exkursion i stan

Bildpromenad med Läsfixarna Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad". Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg. Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Eleverna fick förutspå vad boken skulle kunna handla om utifrån bilden med balkongen och förslagen var många. Jag berättade att vi tillsammans skulle läsa boken men inte genom texten utan genom bilderna men att de ändå skulle använda sig av sina Läsfixare. Denna text är vald med syfte att träna på att ställa frågor bortom raderna och faktiskt var det många sådana frågor som eleverna ställde.

Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. av Sörgruppen Drakens nya vän

Läslyftet - Utveckla din undervisning tillsammans med kollegor- Sätt ditt eget lärande i fokus- Pröva aktiviteter direkt i undervisningen Det här är Läslyftet Vad Kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik. För vem Lärare i grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, lärare och förskollärare i förskoleklass, personal i förskola samt skolbibliotekarier. Hur Genom kollegialt lärande med stöd av handledare och material på Läs- och skrivportalen. Var Kompetensutvecklingen sker lokalt på skolan och är tätt knuten till ordinarie arbete. Omfattning Att arbeta med en modul tar cirka 30 timmar under en till två terminer. Så går det till Läslyftet genomförs kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och med stöd av handledare. Planera och organisera för Läslyftet Inför arbetet med Läslyftet kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Planera och organisera för Läslyftet (952 kB) Statsbidrag Läs mer om statsbidrag för Läslyftet

Att Skriva sig till Läsning – men sen då? Publicerad av Charlotte Christoffersen Jenny Olsson Mohammad-Ali, Kirsebergsskolan och Anette Liuzzi, Fridhemsskolan Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. - Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen Varje genre kräver mycket övning och att man lägger tid på kunskapsinhämtning i ämnesområdet. - För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Textmall

cirkelmodellen.pdf Riktad skrivning – vad innebär det? Jag fick en spännande fråga på sidan Flippa Klassrummet på facebook – vad innebär begreppet riktad skrivning? Så här kommer en förklaring vad riktad skrivning innebär och hur jag kan dra nytta av det i mitt Flippade Klassrum. Jag har i tidigare inlägg skrivit om EPA- metoden. Vid ett senare tillfälle under samma kurs hade jag en riktad skrivning med frågeställningen ”Högtider och traditioner inom religion – varför då?” I mitt flippade klassrum så har jag, hör och häpna, gamla hederliga röda skrivböcker där eleverna skriver alla sina riktade skrivningar. Mycket av dessa tankar kring reflekterande skrivning kan man läsa mer om i Gunilla Molloys bok ”Reflekterande läsning och skrivning”. Jag kan även rekommendera boken ”Lyft språket lyft tänkandet” av Pauline Gibbons. Alla lärare är inte svensklärare – men alla lärare är språklärare!

#SETT2014 - min sammanfattning Åkte till #SETT2014 med höga förväntningar. Var där i förra året och visste att föreläsningarna höll hög klass. Såg också fram emot att träffa alla kollegor, som jag knutit kontakter med via sociala medier under det gångna året. Mitt kontaktnät har blivit mycket större via fb, twitter, digitala skollyftet osv och jag har fått så mycket inspiration att skolutveckla tacka vare alla positivitet, glädje och antijante som finns runt om i landet. När vi anlände strax innan kl 10 var det tyvärr redan fullt på Camilla Askebäck Diaz (@Askeback) föreläsning om Appar i helklass - ett interaktiv inspirationstillfälle. Min kompis hade en reservplan, så vi gled in på Karin Nygårds (@grishund) föreläsning Hacka Läroplanen! På väg ut från föreläsningen träffade jag på de första twännerna IRL: Ulrica Elisson Grane (@Wimsis), Ninna Kristianssen (@ninkri) och Kristina Jonsson (@KristinaJonsso1). Många av föreläsningarna i år var tysta, d.v.s. man fick ha hörlurar på sig för att höra vad föreläsaren sa.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:

Den magiska dörren -ett romanprojekt | Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Läs gärna denna bok för mer bakgrund och förkovran i idéer om skrivprocesser. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Framsida

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Läsförståelsestrategier | VallenSusanne Nu har jag arbetat ett tag med att undervisa i läsförståelsestrategier. När jag tänker tillbaka på min undervisning i svenska så kan jag inte förstå hur jag tänkte när det gällde elevernas utveckling av sin läsförståelse. Visst har jag alltid förespråkat textsamtal som den viktigaste strategin för att utvecklas. Att läsa tillsammans, ställa frågorna och diskutera med varandra för att få syn på t ex likheter och skillnader i tolkningar av budskap. Vad jag inte gjorde då som jag gör nu är att visa eleverna hur jag gör. Här är mina filmer som jag har använt för att flippa min undervisning kring läsförståelsestrategierna. Att förutspå: Att skapa inre bilder: Att ställa frågor: Att göra inferenser: Att göra textkopplingar: Att sammanfatta: Like this: Like Loading...

Related: