metoden Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Bild: © Veronica Grönte & Argument FörlagTeckning Tomas Karlsson Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. Språkutveckling genom berättelen Sedan början av 90-talet har jag ägnat mig åt att försöka förstå dramaturgins regelverk - dess mysterium. Ny metod? Många deltagare på lärarfortbildningar har genom åren menat att arbetssättet är NYTT och att denna "metod" borde ha ett namn. Berättandets grammatik - för alla Att materielet visat sig fungera bra för både yngre och äldre elever i skolan - och även för att utveckla det fria berättandet i förskolan, har gjort mig väldigt glad. "Dramaturgin är berättandets grammatik och förklarar hur vi kan nå fram med vårt budskap genom en berättelse. Dramaturgins grundläggande regler blir som en karta att orientera efter, där bilden av verkligheten lockar och skärper sinnena och leder oss in på ny otrampad mark. Tack!
Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Eleverna valde bilder och använde kronologin och tidsorden för att kunna skriva passande text. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum ”Exkursion i stan
Att Skriva sig till Läsning – men sen då? Publicerad av Charlotte Christoffersen Jenny Olsson Mohammad-Ali, Kirsebergsskolan och Anette Liuzzi, Fridhemsskolan Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. - Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen Varje genre kräver mycket övning och att man lägger tid på kunskapsinhämtning i ämnesområdet. - För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Textmall
cirkelmodellen.pdf Den magiska dörren -ett romanprojekt | Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Läs gärna denna bok för mer bakgrund och förkovran i idéer om skrivprocesser. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Framsida
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar
Dags för instruerande text Dags för oss i årskurs 4 att arbeta med instruerande text. Vi använder oss självklart av Cirkelmodellen och vi kommer arbeta med texttypen i svenska och NO under några veckor. Vi börjar med att samtala i grupp och helklass kring följande frågor: Vad är en instruktion?Varför skriver vi instruktioner? Efter det tittar vi tillsammans på texttypens struktur – hur är en instruktion uppbyggd? Språkligt är det nu ett guldläge att gå igenom imperativ med eleverna. Vi kommer skriva gemensam text i klassen och sedan skriver eleverna en egen instruktion. Feedback och feedforward får eleverna denna gång genom respons, two stars and a wish, av de elever som testat att följa instruktionen. Vi täcker in bla följande centralt innehåll i svenska åk 4-6 med arbetet: *Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. *Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Referenser
Hinderschema Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. När vi bekantat oss med hinderbanan... Bild: Hinderbana/Makete-metoden/© Veronica Grönte & Argument Förlag genom att dramatisera gå-över-gatan-övningen och förstår att det inte är händelserna i sig som är viktiga i den spännande berättelsen, utan vem som drabbas av dem... när vi med hjälp av den röda tråden (röda repet) förtydligat och lekt in kunskapen om berättelsens början, mitt och slut... när vi berättat muntliga berättelser och skrivit kortkorta historier med ett eller två hinder, kan det vara dags att planera en längre berättelse. Hinderschemat är ett sätt att hjälpa eleven att se sin berättelse som en film, där klippen kommer i en bestämd, logisk ordningsföljd för att skapa mening och sammanhang och där alla stickspår måste tas bort. Hinderschemat kom till för att jag önskade att: Eleven bestämmer själv längden på berättelsen Skrivboken.nu
Modell för ämnesövergripande planering I vårt arbetslag (åk 4) har vi under en tid diskuterat hur vi ska kunna planera och samköra vår undervisning på ett effektivt sätt. Vi har velat minska antalet pågående arbetsområden för eleverna och få ihop ämnesövergripande arbete för att skapa ett mer meningsfullt sammanhang för eleverna. Vi bestämde oss för att använda oss av cirkelmodellen (Pauline Gibbons) som bas för vår planering och ta hjälp av läsförståelsestrategierna som presenteras i En läsande klass i den första fasen som innebär att samla på sig kunskap inom området. Vi har också hämtat inspiration från Göran Svanelid som talar om stora frågor som hjälper oss att knyta ihop innehållet i undervisningen även om vi är olika lärare som undervisar i SO, NO och Sv samt att förtydliga för eleverna vad de är de ska lära sig. Planeringsarbetet är klart och i onsdags kickade vi igång vårt Tema Sverige.
Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter. Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning
Våga stanna i faktatexten ”Faktatext – sånt som är sant, såklart! Det vet väl alla? Texter som handlar om djur, platser eller människor. Om man vill veta något typ..” Så beskriver en elev i årskurs vad faktatext är. Det är många delar som behöver medvetandegöras och tränas när elever introduceras för faktatexter. Kanske låter det tjatigt men igenkänning ger så mycket – speciellt till våra elever som behöver extra anpassningar. Vi har tillbringat många veckor för att bekanta oss med faktagenren. Titta och jämförEleverna har två och två fått titta på en faktabok och en skönlitterär bok. När eleverna suttit i par gör vi ett dokument via projektorn där vi sorterar in de olika egenskaperna under rubrikerna fakta och skönlitteratur. Läs och sortera Vi har högläst den underbara boken ”krama aldrig en humla”. Citat ur boken: Krama aldrig en humla Läsläxa kopplad till fakta – förberedande för skrivuppgiftFör att bli en hejare på faktatexter krävs mycket bekantskap med just faktatexter. VENN-diagram Begreppskarta
Årskurs 1-3 Annons: Till alla årskurser Övergripande mål och riktlinjer 5 lektioner Bild 1 lektion Engelska 2 lektioner Hem- och konsumentkunskap Inga lektioner Idrott och hälsa 1 lektion Matematik 3 lektioner Musik Inga lektioner NO 1 lektion SO Inga lektioner Slöjd Inga lektioner Svenska/Svenska som andraspråk 16 lektioner Teknik 1 lektion Ämnesövergripande 1 lektion Arbetet med De tre Bockarna Bruse fortsätter | Språk och lärande Efter att vi jämfört böckerna var det dags att titta närmare på den berättande textens syfte och struktur. Vi analyserade De tre Bockarna Bruse med hjälp av denna fyrfältare. I boken Låt språket bära (Hallgren & Fallgren 2015) skriver Sandell Ring och Johansson om de mentala processernas betydelse i en berättande text. Vad tänker, känner och tycker huvudpersonerna? Utan de mentala processerna riskerar berättelsen bli intetsägande. Därefter var det dags att tillsammans skriva en egen berättelse med tre djur i huvudrollen. Nästa steg var att utifrån planeringen börja skriva en text tillsammans. Nackdelar kan vara att alla elever skriver inte lika snabbt och det kan bli frustrerande för vissa elever som vill komma vidare och stressande för de som hamnar efter. Nästa steg blev att skriva egna djurberättelser. De här texterna planerar jag att lämna tillbaka till eleverna efter ett par månader in på nästa termin.