Lärandematriser. Innan folkrörelserna - Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år. Det fanns visserligen sammanslutningar och organisationer tidigare, som de i katolskt präglade gillena och de skrån där hantverkare samlades med kollegor från samma yrkesgrupp.
Men gillen och skrån var inte folkrörelser. De var exklusiva sällskap, som samlade mindre delar av lokalbefolkningen. Inom skråväsendet skapades under 1700-talet de första sjuk- och begravningskassorna, där medlemmarna kunde få hjälp i samband med sjukdom eller dödsfall. Det var ett av de första uttrycken för det som i vår tid utvecklats till ett socialförsäkringssystem. Från slutet av 1700-talet började också andra typer av organisationer bildas.
Så blev bocken jultomte. Julbocken blir jultomte Så som jultomten i övrigt gestaltades byggde den i grunden på en annan figur.
På punkt efter punkt beter sig jultomten nämligen som sin föregångare julbocken. Vi känner igen rocken, masken och säcken, bultandet på dörren, den aningen hotfulla gestalten, ja, till och med den obligatoriska frågan ”Finns det några snälla barn?” , som beskrivs av både Tegnér och Beskow. Och precis som jultomten tycks julbocken ha saknat en utarbetad mytologi. Likheterna är så stora att man skulle kunna säga att julbocken byter namn och mössa och sedan fortsätter som om ingenting hänt...
Exakt hur denna förändring går till – hur bockhuvudet hängs undan och tomtemasken dras på – vet vi inte. Jultomten mot Santa Claus Övergången är antagligen inte mer dramatisk än den likartade ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. ”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige.
Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar.
Exempel på några bedömningstekniker som tydliggör mål och kunskapskrav. Läsupplevelse – lika häftigt som film, spel eller nöjespark · Maria Björsell. I flera av mina bloggar pratar jag om vikten av att skapa läsupplevelse och läslust.
Och hur vi kan hjälpa våra elever att prioritera läsning framför annan upplevelse som våra elever matas med dagligen. Viktigaste nyckeln är att skapa möjligheter att känna och uppleva samma häftiga känsla som upplevelseindustrin skapar. Eleverna måste upptäcka att en bok kan ge dem liknande känslor som en film, spel eller nöjespark kan ge. De vill känna att det knyter sig i magen, håret reser sig, hjärtat bultar och tårar på kinden som rinner av lycka eller sorg. I den här bloggen tänkte jag ge ett konkret exempel på hur jag gör för att hjälpa mina elever att få läsupplevelse.
Steg ett, välj en bok, som ger dig dessa känslor! Det finns tonvis med böcker, gamla som nyutgivna, som kan ge riktigt häftiga känslor. Steg två, läs boken minst en gång för dig själv, gärna flera. För varje gång du läser boken kommer du att hitta nya och egna reflektioner som du kan spinna vidare på med klassen. Kristina Nilsdotter Gyllenstierna. « Kristina Nilsdotter Gyllenstierna – befälhavare på 1500-talet Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes 1494, rakt in i högsta adeln i Sverige, som dotter till riksrådet Nils Eriksson Gyllenstierna och Sigrid Eskilsdotter Banér.
När hon var 17 år, 1511, gifte Kristina sig med den ett år äldre Sten Sture den yngre. Ett år senare blev han riksföreståndare, vilket betydde regent. (Formellt ingick Sverige i en union med Danmark och Norge då, men samtidigt var Sverige och Danmark i krig med varandra. Därför erkände inte Sverige den danske kungen.) Under de knappt tio år som Kristina och Sten Sture den yngre var gifta fick de sex barn; tre flickor och tre pojkar. Men vintern 1520 dog Sten Sture den yngre i kriget mot Danmark. Kristina blev regent I hans ställe utsågs Kristina till regent och hon förberedde ett försvar mot den danske kung Kristian II:s armé.
Där såg hon till att skaffa krut och gevär, hon förbättrade fästningarna, placerade ut fartyg runt stan och värvade folk till försvaret. Grundprinciper för Kooperativt Lärande. Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik. Grundprinciper för Kooperativt Lärande. December. Katalog av noveller och dikter på nätet- Novell.nu. De senast publicerade verken: Den förbjudna kärleken Den förbjudna kärleken Min klockan slår varje sekunden och varje sekunden känns som varje dunken som min hjärta slår.
Hjärtat slår hårdare och hårdare då sekunder går fram. Animerad film om jordens inre och yttre krafter : Medix Produktion AB. Varför ser kontinenterna ut som de gör?
Hur bildades de svenska fjällen – och varför finns det järnmalm på vissa ställen i Sverige? Vad är plattektonik och kontinentalplattor? Det är saker som förklaras på ett enkelt sätt i den här filmen. Att jorden och Sverige ser ut som de gör idag är ingen slump. Det är resultatet av naturens egen process av inre och yttre krafter som format vår planet. Kolla även in: Hur gick det till när de svenska fjällen skapades? Tidningenhembakat. Möt medeltiden. Aftonbladet TV. WorksheetWorks.com. Halloween 4-6 ⋆ Calendar. Halloween. Tagxedo - Word Cloud with Styles. Handwriting Practice. O eller Å åk 4-6. Lantmäteriet. Utveckla elevernas digitala kompetens med utgångspunkt i geografisk information.
Här får du som lärare tillgång till ett kostnadsfritt undervisningsstöd som kan användas i de flesta ämnen. Geoskolan ger dig lektionsförslag och en kartapplikation med data från flera myndigheter. Här hittar du också vårt länkskafferi med tips på andra webbplatser med information, artiklar, kartor, spel med mera. Geoskolan är en naturlig del av Lantmäteriets verksamhet. Vi är den myndighet som kartlägger Sverige. Varg.
Skolmagi.nu – Skolan – där magi sker.