background preloader

Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen?

Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen?
Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans ”klippa upp” Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916. Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter. Grundidén är att man skapar något nytt genom att bryta mot de normer som säger att skapandet ska ske på ett visst sätt. Här kan ni lyssna på hur David Bowie har använt sig av tekniken. Bowie brukade skriva ner ett stycke som beskrev ett ämne. En annan musiker som inspirerades av cut-up tekniken var Curt Kobain. Varför blev jag intresserad av just cut-up tekniken i undervisningen? Hur kan detta användas i svenskundervisningen? I det centrala innehållet finns det uttryckt att undervisningen ska behandla nya ord i språket och att kombinera ihop olika texttyper till nya. Så här kommer eleverna få arbeta med cut-up poesi Hur ska vi göra? Alternativ 1 – nya dikter av gamla

http://lrbloggar.se/annikasjodahl/vad-ar-cut-poesi-och-hur-kan-du-anvanda-det-undervisningen/

Related:  kajsi82saramalm

Svenska i samarbete med skolans bibliotekarie Under veckorna 9-12 samarbetar jag och skolans bibliotekarie i ett projekt i kursen Svenska 1. I detta inlägg ska jag beskriva vad vi gjort och hur vi gjort. Knyck det du kan ha användning för. I korthet kan man sammanfatta bibliotekariens och mitt arbete så här. Vi har läst noveller, undersökt novellernas berättarstruktur, sökt information om författare och gjort infografik om författarna.

Språkprov enligt Lgr11 - vad bedömer vi och hur? - Mia Smith Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet. Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter. I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Banken för att visa hur man söker och väljer ut hoppas jag vi kan bygga vi upp tillsammans.

Jenny på Wendes: Blackout Poetry - en ingång till poesin? Igår läste jag Lena Kjersén Edmans recension på Svensklärarföreningens hemsida. I den skriver Kjersén Edman om poesin och att den är levande i dagens barn- och ungdomslitteratur. Kanske är det så. Och kanske är det också så att den får allt större plats i undervisningen. Jag har under de senaste veckorna arbetat mycket med poesi och då inte bara traditionella dikter utan också med låttexter. Jag och eleverna i min svenskgrupp är mitt uppe i arbetet med jagskriver.nu och i detta arbete är poesin med som en röd tråd.

Att våga utmana Det är inte alltid så lätt att utmana sina elever. Eller egentligen är det lätt att utmana men det är inte alltid att eleverna upplever utmaningen som positiv. Just det här kan man som lärare uppleva som jobbigt. Under senare delen av hösten och första veckan i januari har mina elever i Svenska 1 fått arbeta med skönlitteratur och för eleverna innebar det 3 olika utmaningar, något jag återkommer till längre ner i inlägget. Och jag hade också fokus på följande delar av det centrala innehållet: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning.

Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang? Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? Inspirationssida för retorik i år 6 och 7 (kända och okända tal) – svenskamedlillamy Flipp om att tala: Håller du på att träna inför ett tal? Behöver du blir inspirerad och kolla in andra kända och okända talare. Kolla nedanför. Om du vill lyssna på en del kända tal är denna sida väl värd att besöka: Barack Obamas tal – Yes we can.

Den diktande klassen I höstas skrev vi här på bloggen om att vi var intresserade av ett pilotprojekt. Och vi fick napp! Maria Edgren, författare tillika svensklärare på Lillhagaskolan i Nykvarn, hörde av sig. Hennes klass hade under förra våren börjat arbeta med lyrik och Maria fick den strålande idén att med vår hjälp göra en bok av deras arbete. Vad behöver jag fortbilda mig i inom it? (del 3) I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras. I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver.

Bedömning engelska Du blir bedömd enligt fem aspekter inom tala och skriva. Här hittar du den matris som jag använder vid bedömningen samt lite checklistor så du kan bearbeta och förbättra din text. Den är gjord för mig som pedagog så jag måste visa hur du ska göra. Ett sätt att visa är att jag till varje aspekt visar hur du gör. Årets viktigaste lektion Under våren har jag och mina sjuor arbetat med temat ”Mänskliga rättigheter” i svenska. Vi har lärt oss om yttrandefrihet, tryckfrihet, barnkonventionen, FN och de mänskliga rättigheterna. Eleverna har hållit informerande presentationer om de mänskliga rättigheterna och hur de följs i olika delar av världen. De har skrivit insändare om saker som är angelägna i deras liv, kopplat till de mänskliga rättigheterna.

Här är Sveriges 20 viktigaste unga poeter Om Anna Axfors hade ett visitkort hade det behövt vara i storlek XL. Som poet skriver hon fram extremt samtida situationer: om poängen på Åhléns klubbkort, sådant folk tycker på Twitter eller en digital samvaro som inte riktigt levererar den gemenskap som utlovas. Som debattör drog hon förra året igång en intensiv debatt om svensk, och dansk, poesi.

Related: