Våra svenska dialekter - SweDia 2000
Ett halvt ark papper
Daniel har gråtit färdigt
TILL DEN SOM GRÅTIT FÄRDIGT SVT 2 20.00 . I en halvtimmes porträttfilm får vi veta mer om estradpoeten Daniel Boyacioglu, en före detta brottare som numera också är rappare. Hans rötter finns i norra Botkyrka, han är före detta elitbrottare i grekisk-romersk stil och han nattjobbade länge på bensinmack. Han spelade Lucky i Dramatens senaste uppsättning av Becketts "I väntan på Godot". I kväll, tisdag, kan vi träffa Daniel Boyacioglu i SVT 2 i en porträttfilm kallad "Till den som gråtit färdigt". - Numera kan man nästan säga att jag faktiskt sjunger, med rätta toner och så. Programtiteln "Till den som gråtit färdigt" är namnet på en av Boyacioglus dikter/sånger, som han säger betyder extremt mycket för honom av flera anledningar: - Texten är skriven till en kvinna i ett väldigt fantastiskt möte. - Varför öppnade du inte dörren innan du sprang in i väggen, säger han och garvar. - Panikångest till exempel. - Jag har inte ett gott ord att säga om den mannen, jag känner honom inte.
Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset
Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat
Poesiskolan: Så här börjar du
Att skriva poesi är ett hantverk som vilket annat skrivande som helst. Du kan lära dig tekniken, knepen, verktygen. Och genom övning kan du bli bättre. I en serie artiklar i Skriva visar poeten Mats Söderlund hur du förfinar din poesi. Hitta din tonart En av Tomas Tranströmers mest citerade dikter, Från Mars -79, börjar så här: ”Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk/for jag till den snötäckta ön. För att utvecklas som poet måste du framförallt läsa mycket poesi. Att lära sig dikter utantill är ett underskattat sätt att bli en bättre poet. På engelska säger man att man lär sig ”by heart”. Skaffa ett material Nästa steg i att skriva poesi är att skriva väldigt mycket. Många ”poetiska” ord är extremt flitigt använda, de känns rätt för att vi tror att vi vet vad de betyder, ungefär som när skurken har ett ärr på kinden i gamla deckare. Stjärnor, solnedgångar, hav och djupa skogar är förbjudna. Grundregeln är att göra det svårt för sig. Stryk ner, skaka om, skriv bättre Fler tips
Kronolekt
Folk frågar mig ofta om dialekterna håller på att dö ut. Ja, det ser så ut; vi talar mer och mer standardsvenska för varje generation. Ur ett historiskt perspektiv kan man till och med säga att de till stor del redan har dött ut. Åh, så synd! Dialekterna i Sverige, liksom på andra håll, är en rest från historien. Sverige är inte längre särskilt geografiskt åtskilt. Men innebär det här att alla svenskar kommer att tala likadant i framtiden? Man har länge spekulerat över att de sociala klyftorna skulle öka och att detta skulle manifesteras i språket, alltså att människor skulle tala mer sociolekt än dialekt. Däremot kan man konstatera att dialekten oftast lever längst kvar i vissa socialgrupper, varför alltså de flesta svenska dialekter får avsluta sina dagar lika mycket som sociolekter som dialekter. Språket pekar alltså på en utjämning i samhället på flera olika plan. Det syns också för språkvetaren. Det gamla Sverige var för stort för att kunna hållas ihop geografiskt.
Svenska C
Språket i en argumentation bör vara klart och korrekt. Tänk på att använda sammanhangsmarkörer, se TÖ, sidorna. 50-51. Detta är ett ideal inom retoriken, men det finns även ett annat ideal. Ordfigurer Allitteration Rim i början av ord kallas allitteration. Tomma tunnor skramlar mest. Anafor och epifor Stilfiguren anafor innebär att man inleder flera satser med samma ord eller uttryck. Jag drömde om svärd i natt.Jag drömde om strid i natt.Jag drömde jag stred vid din sida rustad och stark, i natt. Dessutom ser vi här ett exempel på stegring, som innebär att man utvidgar ett språkligt uttryck: svärd – strid – jag stred vid din sida … Antites Ett effektivt medel i retoriken är att arbeta med motsatser i form av motsatta ord, begrepp och bilder, t.ex. liv – död, stor – liten, gammal – ung, svart – vit. Ödet sade: vit skall du leva eller röd skall du dö. Retorisk fråga Genom att ställa frågor till åhörarna gör vi dem delaktiga i resonemanget. Han skriver som en kratta.
Ska man bestraffa fula ord?
I höstas vallfärdade journalister till Mackleanskolan i det skånska Skurup. Orsaken var att rektorn hade lanserat en handlingsplan mot kränkningar, som bland annat gick ut på att svordomar och könsord skulle bestraffas med kvarsittning. Insändarredaktörerna på lokaltidningarna rös av välbehag när debatten briserade i spalterna. Vissa föräldrar tyckte att metoden var nödvändig, däribland skolbusschauffören Susanne Mårtensson vars son Filip går i Mackleanskolan. - Det här borde ha genomförts långt tidigare. Andra menade att idén var befängd och omodern. När jag första gången mejlar och frågar om han vill delta i en diskussion om fula ord i skolmiljö med Skurupsrektorn är svaret korthugget: "Har svårt med personer som har idéer som denna Christin Stigborg. Drygt två månader senare träffas de ändå på högstadieskolan i Nils Holgerssons hembygd. Christin stigborg: Vi ville skapa en positiv attityd på skolan. Bengt Dagrin: Men vilka känner sig kränkta? Christin: Folk blir sårade av ord.
