Tomas Tranströmer - Romanska bågar. Tio briljanta metaforer av Tomas Tranströmer. Som en brygga mellan två platser i verkligheten är metaforen när den är som bäst.
Plötsligt får man syn på något som aldrig tidigare varit i världen, det är ingen bild och det är inte kunskap – det är, i ordets mest bokstavliga mening, skapande. Något nytt träder fram i det verkliga, vidgar tanken, säger: det ryms mer. Om det är något Tomas Tranströmer har lärt mig är det att livet rymmer mer. 1. UR "SOMMARSLÄTT" (från ”Klanger och spår”, 1966) Man har sett så mycket. Verkligheten har tärt så mycket på en, men här är sommaren till sist: en storflygplats – trafikledaren tar ner lass efter lass med frusna människor från rymden. Kommentar: Jag vet inte hur länge jag har känt glädje över den här långa metaforen.
Tomas Tranströmer död. Tomas Tranströmer var en av Sveriges mest kända och älskade poeter.
Hans sista bok blev ”Dikter och prosa 1954–2004”, som gavs ut 2011. Samma år tilldelades han Nobelpriset i litteratur. Tomas Tranströmer fick Nobelpriset ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”. Tomas Tranströmer drabbades 1990 av en stroke, som berövade honom talförmågan, men inte språket.
Han fortsatte att skriva, ofta i en avskalad haikuform. Författaren och SvD-medarbetaren Fredrik Sjöberg var nära vän med Tomas Tranströmer. – Han var en fullkomligt underbar människa med fantastisk humor, säger Fredrik Sjöberg och konstaterar att Nobelpriset inte var något som "steg honom åt huvudet”. – Han var precis samma figur efter det som innan, säger Fredrik Sjöberg. Svenska C. Språket i en argumentation bör vara klart och korrekt.
Tänk på att använda sammanhangsmarkörer, se TÖ, sidorna. 50-51. Detta är ett ideal inom retoriken, men det finns även ett annat ideal. För att fånga lyssnarnas intresse och för att övertyga dem får språket inte vara tråkigt och förutsägbart. När man formulerar en text kan man ta hjälp av s.k. retoriska figurer. Det finns flera hundra olika retoriska figurer, men här tar vi fasta på några av dem och ger exempel på ordfigurer (upprepningar, motsatser, frågor) och språkliga bilder. Ordfigurer Allitteration Rim i början av ord kallas allitteration. Tomma tunnor skramlar mest. Anafor och epifor Stilfiguren anafor innebär att man inleder flera satser med samma ord eller uttryck. Jag drömde om svärd i natt.Jag drömde om strid i natt.Jag drömde jag stred vid din sida rustad och stark, i natt. Dessutom ser vi här ett exempel på stegring, som innebär att man utvidgar ett språkligt uttryck: svärd – strid – jag stred vid din sida …
Dikter, poesi, lyrik. Presentation "Språket i dikter - termer och begrepp. Dikter med andra ord Genren kan kallas DIKTER, LYRIK, POESI eller VERS Motsatsen är PROSA, d.v.s. berättelser." Bildanalys.pdf. Diktanalys.pdf. Pernillas Humfryblogg: DIKTANALYS åk 9. På lektionen måndagen den 21 november lyssnar vi på Jason Diaktés (AKA Timbuktu) inläsning av Göran Sonnevis dikt ”Om kriget i Vietnam”.
Missar du detta – ryck tag i mig på någon rast så får du lyssna på inläsningen! ”Om kriget i Vietnam” ska nu analyseras. Den finns i textform här nedan. Efter dikten finner du instruktioner i vad analysen ska innehålla. Längst ner finns betygskriterierna för bedömningen av uppgiften. Bakom TV’n ändrades ljuset utanför fönstren. Mot grått och träden framträdde svarta i det klara grå ljuset från nysnön. Var allt igensnöat. Ut och sopar efter stormen. Jag hör i radio att USA gett ut en vitbok om kriget i VIETNAM i vilken Nordvietnam anklagas för aggression. Såg vi en filminspelning från Viet Congs sida, fick höra helikoptermaskinernas dova fladdrande, från marken, från de beskjutnas sida. För ett par veckor sedan intervjuades de amerikanska helikopterförarna av CBS. Beskrev sin utlösning när han äntligen fick skott på en ”VC”: han slungades tre meter fram.
Bruno K Öijer: Vid ljusa bord. Charlottas klassrum: En diktlektion med Kent och Dagerman. I kursen Svenska 1 närmar sig det nationella provet.
En av förmågorna som prövas är läsförståelse och i texthäftet som ingår i provet finns det olika typer av texter. Vi har läst mycket i kursen: romaner, noveller artiklar av olika slag och jag tycker att eleverna är väl förberedda genom att ha tränats i att läsa aktivt på olika sätt. Men, slog det mig en vecka före påsklovet, vi har inte läst några dikter ännu och det är mycket möjligt att det kommer en dikt i häftet. Då måste eleverna känna sig bekanta med genren. Sannolikt har de läst dikter på högstadiet, men jag vill även att de ska ha mött genren i Svenska 1. Ok, 90 minuter. Det fick bli Kents låt på diktlektionen och en av Stig Dagermans korta dagsedlar som jag brukar använda för att introducera diktanalys.
Efter att ha klargjort målet med lektionen och skrivit upp några viktiga begrepp (stilfigurer) som lektionen skulle ta upp berättade jag om hur jag fastnat för en låt och talade om vad den hette.