Litterära termer - SA11BSv2 Det finns en del begrepp som ni måste använda när ni talar och skriver om litteratur. Vissa av dem kan ni förhoppningsvis redan (vi gick igenom dem i ettan). Om inte så lär er dem! Bildspråk: Liknelse: liknelsen kan användas i flera olika sammanhang. Exempel: Björn är vacker som en soluppgång Eftersom ordet vacker i sig inte räcker för att återge den känsla man kan uppleva när man ser Björn så används här ordet soluppgång för att beskriva hur vacker Björn är. Metafor: metaforen påminner mycket om liknelsen men hos metaforen jämförs inte bara det beskrivna med något, det blir något annat. Exempel: Björn är en vacker soluppgång. Istället för att säga att Björn är vacker som en soluppgång så säger vi nu att Björn är en vacker soluppgång. Besjälning: precis som ordet antyder handlar besjälning om att ge ett dött föremål en själ d v s att beskriva något icke mänskligt som mänskligt t ex solen skrattade, vinden ylade, himlen grät, dörren öppnades klagande o s v Andra stilmedel:
Svenska Akademien varnar för kränkande ord Snart kommer den 14:e upplagan av Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, ut. I den nya versionen kommer bland annat extra känsliga ord att presenteras tillsammans med förslag på ord som kan användas istället. – Vi avråder genom att tillråda. Alltså, vi skriver ”använd hellre det här ordet”. – Vi säger att man hellre ska använda ”same” och ”inuit” än ”lapp” och ”eskimå” till exempel. Påverkas av samtiden – Och på ”hedersmord” står det nu att man hellre bör använda ”hedersrelaterat mord”. Varför gör ni detta just nu? – Tja, frågan är snarare varför vi inte har gjort det tidigare? Charlottas klassrum Så styrs vår värld av metaforer Förra årets Nobelpris i fysiologi eller medicin delades ut för upptäckter om det som kallas vesikeltrafik – ett viktigt transportsystem i våra celler. Upptäckterna förklarades för allmänheten med hjälp av en skattkista full av metaforer. Det går helt enkelt inte att redogöra för ett Nobelpris utan att använda bildliga uttryck. I en text jag läste om priset förklarades till exempel hur proteiner produceras i cellen, paketeras i vesiklar och destinationsmärks. Vesiklarna skickas sedan till sina respektive destinationer, och för att trafiken inte ska stocka sig – en av forskarnas egna metaforer – ser en grupp gener till att transporten går smidigt; de fungerar som trafikledare. Den genomgripande metaforen, som alltså liknade cellen vid en sorts fabrik, var även representerad i artikelns illustrationer med lastbilar – vesiklarna – som körde ut från cellen och en silhuett av en fabrik i bakgrunden. Ord kan ha en förbluffande effekt på hur vi tänker.
Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Tolka – att förstå
En diktlektion med Kent och Dagerman I kursen Svenska 1 närmar sig det nationella provet. En av förmågorna som prövas är läsförståelse och i texthäftet som ingår i provet finns det olika typer av texter. Vi har läst mycket i kursen: romaner, noveller artiklar av olika slag och jag tycker att eleverna är väl förberedda genom att ha tränats i att läsa aktivt på olika sätt. Men, slog det mig en vecka före påsklovet, vi har inte läst några dikter ännu och det är mycket möjligt att det kommer en dikt i häftet. Ok, 90 minuter. Det fick bli Kents låt på diktlektionen och en av Stig Dagermans korta dagsedlar som jag brukar använda för att introducera diktanalys. Efter att ha klargjort målet med lektionen och skrivit upp några viktiga begrepp (stilfigurer) som lektionen skulle ta upp berättade jag om hur jag fastnat för en låt och talade om vad den hette. Sedan spelade jag upp låten genom att visa musikvideon som finns på YouTube, här. Det blev så intressanta diskussioner i grupperna! Vi hann titta på en dikt också.
Fredrik Kärrholm: Det osänkbara landet De flesta svenskar är nationalister, liksom statsminister Löfven. I synnerhet svenskar i storstäderna, surdegsbakande och genusmedvetna svenskar som är tryggt förvissade om att vårt samhälle är det bästa och mest stabila som någonsin existerat. Vi har kommit längst, förkunnas gärna och med emfas. Det är en udda form av nationalism men icke desto mindre nationalism: en föreställning om den egna nationen som unik och överlägsen. Även om en progressiv svensk helst undviker sådana förlegade begrepp. Det är förmodligen här förklaringen kan sökas till att många svenskar är mycket oroade över klimatförändringar, men inte särskilt oroade över samhällsutvecklingen. Stäng POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen Anmäl dig här Den grova brottsligheten ökar. Låt oss kalla det Titanic-nationalism. Men ingen båt och inget land är osänkbart. Passagerare i första klass har förvisso mindre anledning till oro, ty de har företräde till livbåtarna.
Nathalie, 14: "Sluta ha åsikter om andras kroppar!" Debatt Nathalie Wettergren: "Oavsett hur du ser ut så är du fin på ditt egna sätt. Det har ni hört många gånger men kom igen, du är du och du är fantastisk" Det är sjukt fel trycka ner personer som är större. Lika fel som det är att trycka ner smala. LÄS ÄVEN: Ida Östensson: "Är du skinny eller plus size?" Men det är inte så enkelt att vara smal heller. Vi ser olika ut, både män och kvinnor. Hur löser vi då detta? Men viktigaste utav är allt är hur du ser på dig själv. Nathalie Wettergren, 14
Jenny på Wendes: Att skriva poesi är skoj "Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?" "Vad då, menar du?" "Jo, det där med bilderna." Så lät det på min lektion i förra veckan. Vi arbetade med poesi och föregående lektion hade vi arbetat med anaforer. Jag gick igenom begreppet och gav eleverna några exempel på anaforer. Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Varför gillade då mina elever detta? 1. Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning.
”Sverige – landet där det är okej att våldta” Du som läser det här. Du har en dotter, hon har precis börjat högstadiet. Hon har precis fyllt tretton år och hon berättar om skolan och hennes leende sitter uppe vid öronen när hon kommer hem första dagen efter skolan. Hon går på sin första hemmafest. Din dotter blir våldtagen. Förövarna motsäger sig vid polisförhören. Upprättelse ska ni få, absolut. Din dotter tas in på ett förhör. Pojkarna släpps fria. Din dotter lämnad som gärningsman. Jag är så förbannat trött på att läsa i tidningar, höra på radion eller se på tv om hur en tolvårig flicka tvingats ge oralsex till ett gäng äldre killar, om hur sex pojkar tvingat sig på en ensam fjortonårig flicka. Vi kan inte leva i ett samhälle där det är okej att ofreda, trakassera och våldta. Jag är en artonårig pojke som går i tredje ring i gymnasiet och jag är förbannat trött på den här skiten. Det som spelar roll är här och nu.
Nyordslistor Listorna publiceras en gång om året i tidskriften Språktidningen, och här på vår egen webbplats. Om orden i våra listor Orden i Språkrådets nyordslistor är inte alltid helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under året. Nyordslista för 2016 Nyordslista 2016 (pdf, 180.1 kB) Tidigare års nyordslistor Här kan du läsa tidigare års nyordslistor i pdf-format. 2015 (pdf, 67.7 kB)2014 (pdf, 82.7 kB)2013 (pdf, 699.1 kB)2012 (pdf, 582.6 kB)2011 (pdf, 126.3 kB)2010 (pdf, 138.2 kB)2009 (pdf, 20.3 kB)2008 (pdf, 16.8 kB)2007 (pdf, 26.9 kB)2006 (pdf, 97.2 kB)2005 (pdf, 111.1 kB)2004 (pdf, 159.2 kB)2003 (pdf, 58.5 kB)2002 (pdf, 50 kB)2001 (pdf, 126.9 kB)2000 (pdf, 25.2 kB) Skola Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.