background preloader

Kooperativt lärande

Facebook Twitter

Strategi: Roller. I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller.

Uppgiftsroller: Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips. Sociala roller: Avsnitt 1 - Berätta mera. Avsnitt 1 - Berätta mera. Increasing Student Talk: Think, Pair, Share. Lärares ledarskap och kooperativt lärande. KLlåg, engelska colours. Fråga, fråga, byt. KLlåg, engelska presentera sig. Fråga, fråga, byt. Pusselbitar med namn KL FB. Arbetsro och arbetsenergi – Del 2. Detta inlägg handlar om hur vi bygger förtroende i arbetsgrupperna och lärparen när vi arbetar med kooperativt lärande. Lärgruppen och lärparen är oförändrade i en hel termin. När vi byter lärgrupper och lärpar arbetar vi med att skapa förtroende för varandra. Övningar vi jobbar med för att skapa trygghet är bl a mina och dina ord.

De skriver upp tio saker om sig själv. Sen går de runt i klassrummet med handen upp. När de möter en kamrat gör de high five och berättar något om sig själv. Arbetet går vidare i arbetsgruppen med övningen sant eller falskt. När vi har gjort övningar i helklass och i arbetsgruppen så är det dags att göra en övning i sitt arbetspar. När man skapat förtroende i arbetsgruppen och i arbetsparen är det dags att diskutera vad som är viktigt för att arbetsgruppen ska fungera bra ihop.

För att träna på dessa överenskommelser gör vi olika samarbetsövningar. Arbetsro och arbetsenergi – Del 3 I "Allmänt" Arbetsro och arbetsenergi – Del 1 Terminstart - Teambuilding. Arbetsro och arbetsenergi – Del 3 | Pedagog Staffanstorp. Olga Dysthe skriver om ett flerstämmigt klassrum där lärarens röst är en av många, där eleverna lär av varandra både muntligt och skriftligt.

I detta inlägg beskriver jag hur vi jobbar i olika ämnen för att allas röster ska kunna höras och där alla är aktiva. I våras svarade elever och föräldrar på en enkät om trivsel och skolan. Det var i stort väldigt positivt. Vi plockade ut de punkter vi vill förbättra och diskuterade dem med hjälp av den kooperativa strukturen karusellen. Jag la ut ett papper på varje bord med olika påstående från enkäten. På detta sätt var alla aktiva, vi samlade många tankar och de fick ta del av vad andra tänker. I NO-arbetet I lärgruppen har de varsitt nummer. När jag berättar eller när vi tittar på en film lägger jag in öppna frågor. Laborationerna gör de i sina arbetsgrupper. En annan variant är likadan som ovan, men i stället för att byta grupp föreläste expertgruppen om laborationen och förklarade för hela klassen vad som händer och varför. I matematiken. Grundprinciper för Kooperativt Lärande. Vad är Kooperativt Lärande? Kooperativt Lärande (eng: Cooperative learning) är ett förhållningssätt till lärande och en instruktionell undervisningsmetodik.

Grundtanken är ett lärande som använder samarbete mellan elever för att lära ut ämnesinnehåll och sociala förmågor – samtidigt. Som hjälp har läraren olika principer, strategier och strukturer. Lärarens uppgift är att organiserar människor att lära sig i par och grupper där varje individs bidrag i olika övningar bidrar till att hela gruppen lär sig. Det är strukturer och principer för elevaktivt lärande där du som lärare styr grupper att lära sig sprida kunskaper, uttrycka sig och samarbeta. Grundprinciper för Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande är uppbyggd utifrån vissa förutsättningar och grundläggande principer. SamarbetsfärdigheterPositivt ömsesidigt beroendeEget ansvarLika delaktighet och samtidig stödjande interaktionFeedback, Feedup och Feedforward (3F) Samarbetsfärdigheter Positivt ömsesidigt beroende Eget ansvar Källor:

Ambitionen med kooperativt lärande. På denna blogg har vi skrivit flera inlägg om vinsten med att arbeta utifrån samarbete mellan elever. Men vi kan inte nog trycka på hur kooperativt lärande faktiskt löser flera problem som lärare och skolor kämpar med dagligen. Så varför ska man använda kooperativt lärande? Vad är ambitionen med att arbeta utifrån samarbete och i mindre grupper? Vad är det för svårigheter inom skolan som kooperativt lärande försöker lösa?

Här följer några av våra tankar blandade med den forskning som finns inom området. En kort definition av kooperativt lärande: Undervisningen är strukturerad via samarbete mellan elever.Eleverna arbetar en del av dagen i heterogena par eller lärgrupper om 3-5 elever.Eleverna får träning i att ge stöd, uppmuntran och ta ansvar för sitt eget och varandras lärande. Hjälp till eleverna Elever behöver stöd och hjälp för att kunna utvecklas. Enklare klassledarskap Didaktisk och flerstämmig undervisning Högre måluppfyllelse Mindre mobbing Olikheter som en styrka Arbetsro i klassen. Positionssystemet i lärpar och lärgrupper. Vi håller nu på att arbeta mycket med positionssystemet i åk 2. För att träna på detta och befästa elevernas kunskaper har vi använt oss mycket av lärpar och lärgrupper. Jag har i min klass gjort så att två lärpar tillsammans bildar en lärgrupp. De kan då vara en grupp i 6 veckor då lärparen kan bytas ut inom samma grupp (Vecka 1-2: AB, CD.

Vecka 3-4: AC, BD. Här följder en beskrivning av olika övningar vi gjort i lärpar och lärgrupp. Lektion 1 Vi repeterade först kort positionssystemet och begreppen hundratal, tiotal och ental. Efter det fick eleverna göra en uppgift i lärpar. Eleverna satte sig med sina lärpar och fick tre hundratal, nio tiotal och nio ental. Som avslutning fick de fundera på hur det hade gått att turas om. Lektion 2 På nästa lektion jobbade två lärpar tillsammans i sin lärgrupp.

De fick även en instruktion till. Eleverna satte sig vid sina gruppbord där tre tärningar, en clearboard med mall, penna och trasa, 6 hundrarutor, 6 tiotal och 6 ental låg framme. Lektion 3. Pussel: Lästräning  Under året har vi lästränat på väldigt många olika sätt. Vi har hoppat på bokstäver, läst ordkort, parläst, en läser och en skriver, popcorn-läst, körläst, läst tyst och mycket mer.

Förra veckan testade vi ett nytt sätt att läsa tillsammans, med en variant av strukturen Pussel. Syftet var att läsa tillsammans, stötta varandra, ge alla möjlighet att lyckas och hylla varandras insatser. Vi gjorde denna lektion i halvklass, med ca 10 elever. Jag hade i förväg valt ut fem små böcker som passade elevernas läsnivå, där de enklaste hade en mening per sida och de svåraste ganska mycket text.

Två elever bildade en expertgrupp tillsammans och skulle läsa samma bok. Nästa steg var att jag delade in eleverna i två grupper (typ hemgrupper) så att alla böcker fanns representerade i gruppen. Som avslutning samlades vi på mattan. Detta var ett uppskattat sätt att läsa tillsammans på. Pussel med helklass: Faktatexter Vi har i åk 1 börjat arbeta med faktatexter. I "Allmänt" Pussel: Hösten Pussel: Räknesaga. Glassexemplet: skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande.

Det bästa sättet att förstå vad kooperativt lärande är och hur det förändrar undervisningen och elevernas upplevelse av den, är att själv uppleva det. Det är därför bra att observera lärare som undervisar kooperativt eller gå på workshops där du som lärare får testa på hur samarbete kan stärka lärandet. För er som inte har möjlighet till det vill jag här beskriva en klassrumssituation utifrån två olika perspektiv – först utifrån en traditionell skolkultur, sedan utifrån en kooperativ skolkultur. Med små förändringar kan läraren skapa en helt ny undervisningssituation i klassrummet. De två exemplen nedan kan även användas i en lärargrupp eller på ett arbetslagsmöte, där lärarna får låtsas vara elever och uppleva situationerna själva för att så få en känsla för hur kooperativt lärande förändrar upplevelsen av undervisningen för eleverna.

Föreställ dig en lärare som ska läsa en bok och introducera ett nytt ämne för dina elever. Situation 1 – traditionell skolkultur: L: Åh vad gott! Mötas på mitten – Kooperativt lärande. Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA.

Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Vi har enkelt modifierat den ibland för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. I grundstrukturen presenterar alla elever tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält och gruppens gemensamma lösning i mitten. En variant är att vi ibland valt att istället för papper dela ut en mini-whiteboard till varje elev i gruppen och så en gemensam whiteboard i mitten för gruppen för mer flexibilitet. Just nu håller årskurs 3 på med ett tema-arbete om rymden och en lektion där Mötas på mitten användes handlade om månen och månens faser.

Läraren delar ut whiteboards till varje elev. Förslag som eleverna skrev tillsammans var – Det kanske har något med dragningskraften att göra? I "Allmänt" Lyckade grupparbeten. Under min egen skoltid har jag deltagit i mängder av mindre bra grupparbeten som ledde till mycket lite lärande. Det saknades struktur, det fanns inget som krävde att alla gjorde jobbet utan det var ofta några få som drog hela lasset och resultatet blev t ex en plansch med avskrivna texter från läroböcker. Under större delen av min lärartid har jag därför inte använt mig av grupparbete, eftersom jag hade så dålig erfarenhet av det. Jag tror däremot att elever som arbetar tillsammans når längre än vad var och en kan göra individuellt.

Därför har jag nu vågat prova grupparbete igen och med en tydlig struktur, informationsklyftor, stöttning och förväntat resultat tydliggjort är det ett utmärkt arbetssätt. Expert och hemgrupper På Marbäcksskolan i vårt utvecklingsarbete fortbildar vi oss just nu kollegialt utifrån Pauline Gibbons bok “Stärk språket ,Stärk lärandet”. Förförståelse Mina elever har läst människokroppen en gång tidigare i årskurs 2. Att diskutera: Ställ en fråga. Ofta när vi som lärare presenterar nytt innehåll skapas det många frågor hos eleverna. Kanske hinner du gå igenom en eller två och säger sedan: ”Nu måste vi gå vidare, ner med händerna”. Men varför inte använda dessa frågor för att än mer utveckla elevernas förståelse och skapa nya kunskaper i en gemenskap? I strukturen Ställ en fråga är det precis det man gör. Frågorna som eleverna har blir en källa till nya kunskaper för hela elevgruppen. 1. Klassen behandlar ett nytt område eller ny kunskap. 2.

För att behandla vidare kan man skriva flera svar från olika personer och sedan skriva ett nytt svar eller välja det bästa svaret efter övningen. Att bearbeta en text med frågor Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. I "Allmänt" Fråga, fråga, byt! Vi har under höstterminen lärt oss om skapelsemyter, vad människor trodde för längesen och vad människor tror på nu. Handuppräckning inom Kooperativt Lärande. Att bearbeta en text med frågor. Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par.

När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Jag berättade sedan att de ibland när vi läst en text får svara på frågor som jag har skrivit. Vi gick kort igenom att de kunde skriva olika sorters frågor – frågor där svaret stod i texten och frågor där man fick tänka efter mer själv. Eleverna satte sig sedan i sina lärpar och började skriva frågor. Jag höll koll med min kollega hur långt de hade kommit och efter en stund samlade jag in frågorna och bytte med den andra halvklassen. Eleverna turade om att dra frågan och skriva. Basgrupper i åk 2: Läsning Just nu jobbar vi mycket med att utveckla elevernas läsning, både när det gäller läsflyt och läsförståelse. I "Allmänt" Fråga, fråga, byt!

Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par. Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt. Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”. Att skapa en lärmiljö där elever lär sig av varandra tar tid, struktur, vilja, kunskap och envishet. Det är en sak att använda en kooperativ struktur då och då för att skapa elevaktivitet. Fallgrop #1 Klassrumsklimatet När läraren säger ”Nu ska vi arbeta med samarbete” ropar en del elever nej och stönar och suckar. När eleverna från början visar tydliga negativa känslor inför samarbetet är risken stor att det inte kommer att fungera.

Det finns olika anledningar till att elever är negativt inställda till samarbete. EXEMPEL: Positivt bemötande, Gruppstärkande, Samarbetsfärdigheter, Runda bordet, Lekar, Lärparsintervju, Utmaningar, Uppmuntran Fallgrop #2 Varsitt material Läraren säger ”Nu ska vi samarbeta. Det räcker inte att säga till eleverna att de ska samarbeta och jobba tillsammans. Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen | Kooperativt Lärande. Att lära sig läsa är spännande både för elever och lärare. Det är fantastiskt roligt att se eleverna erövra skriftspråket och upptäcka friheten som finns i att kunna läsa och skriva.

Det finns en mängd saker lärare kan göra för att underlätta denna process för eleverna och förbereda dem inför läsning och skrivning. Så här inför skolstart är det många som ber om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna på läsning. Vi har därför i detta inlägg försökt samla olika kooperativa övningar där språklig medvetenhet och förståelse tränas. Första veckan i åk 1 gjorde vi följande övning där eleverna tillsammans skulle skriva alfabetet. Det finns många aktiva, roliga sätt att träna på bokstävernas ljud, där eleverna får använda hela kroppen och för att känna ljudet. Eleverna går på bokstäverna och säger ljudet. Innan eleverna kan sätta ihop ljud till ord behöver de kunna identifiera att det finns olika ljud i ordet, samt hur många ljud som finns. Lekar med bokstäver: Skrivtrappan.

Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen. Viktiga val av arbetssätt i klassrummet. Claes Nilholm Det säger Claes Nilholm, professor vid Malmö högskola. Han har som projektledare för en forskargrupp arbetat fram tre kartläggningar av forskningsresultat som bör få stor betydelse för skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Han menar att resultaten blir viktiga i diskussionen om hur man ska arbeta med inkludering. Vetenskapsrådet utformade ett projekt på uppdrag från regeringen. . – Det var självklart att specialpedagogik skulle ingå. Tre kartläggningar av forskningsresultat Kartläggningen av forskningsresultat inom specialpedagogiken gjordes i tre delprojekt: Analys av forskning om vilken specialpedagogisk undervisning som är effektiv när det gäller att förbättra uppnående av kunskapsmål. Tre huvudresultat från kartläggningarna Enligt Claes Nilholm var de viktigaste resultaten från var och en av de tre delprojekten: Det fanns ett gott stöd för kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter.

Kan du beskriva undervisningsstrategierna? Basgrupper i åk 2: Läsning. Pussel. Pussel: Lästräning  Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift – Kooperativt Lärande. Struktur: Fråga, fråga, byt! | Kooperativt Lärande. Lärarkvällarna - Ledarskap i och utanför klassrummet. Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par – Kooperativt Lärande. Kamratrespons i åk 1 | Kooperativt Lärande. Stationsläsning | Kooperativt Lärande. Vikten av uppmuntran – Kooperativt Lärande. Inkludering och kooperativt lärande | Kooperativt Lärande. Skrivtrappan | Kooperativt Lärande. Kommunikatören: Geometri åk 1 | Kooperativt Lärande. Kamratrespons i åk 1 | Kooperativt Lärande. Speed-dating: Lära känna varandra – Kooperativt Lärande.

Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen | Kooperativt Lärande. Kommunicera! Adjektiv – Kooperativt Lärande. Första veckan i åk 1: Samarbetsfärdigheter | Kooperativt Lärande. Kooperativt Lärande – Elevaktiva arbetssätt. Ordkunskap: förhör eller träning? | Kooperativt Lärande. Alfabet. Strategi: Roller | Kooperativt Lärande. Kooperativa lekar | Kooperativt Lärande. Basgrupper – följetong | Kooperativt Lärande. Frågerundan: Läsförståelse – Kooperativt Lärande. Grupper i kooperativt lärande – Kooperativt Lärande. Kooperativt Lärande Public Group. Lärande – en sammanställning | Kooperativt Lärande.