background preloader

ABC-klubben

ABC-klubben
Här kommer jag att dokumentera hur vi valt att arbeta med boken ”Den magiska kulan” ur serien ABC-klubben under vårterminen 2014. Vi kommer att använda oss av lässamtal och läsfixare för att ge barnen bra lässtrategier så att de lättare kan förstå vad de läser. Skrivuppgifter och bild kommer eleverna att kunna påverka så att de blir meningsfulla. Som vanligt handlar det om att göra arbetet till sitt eget, att plocka det man som lärare känner gör undervisningen meningsfull för eleverna. Som inspiration inför arbetet under våren har vi använt oss av följande: Handledningen till ”Den magiska kulan” samt tillhörande böckerMarika Eks blogg Marie Trapps blogg Facebookgruppen ABC-klubben. Då kör vi… Magiska kulan – arbetsgång under våren 2014 Lässamtal i grupp tillsammans med spågumman Spågumman – vad tror ni boken/kapitlet handlar om? Inför varje lässamtal så berättar jag vad kapitlet heter och så får eleverna ta hjälp av spågumman för att gissa vad de tror att kapitlet skall handla om.

http://xn--fngafrmgor-15ag2t.se/?page_id=576

Related:  LässtrategierABC-KLUBBENlässtategiertimmen71

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår.

ABC-klubben Här finns kompletterande material till ditt arbete med ABC-klubben. Berättartävling åk 3! Låt dina elever i åk 3 skriva en egen ABC-klubbsberättelse! Checklistor för faktaskrivande Vårt bildskapande och faktaskrivande om djur har fortsatt. Eleverna har fått klistra in sina bilder som de förbättrat flera gånger i sina stora skrivböcker. Det är intressant att synliggöra hela processen. Så har vi även gjort med skrivandet. Ny lärare: Att presentera sig för klassen Detta att få en ny klass. Man är pirrig så det kryper i hela kroppen. En glad anspänning. Vilka är de eleverna? Och eleverna så. Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg.

Läsläxsamtal Fick chansen att lyssna på en fantastisk föreläsare, Katarina Kuick, som berättade hur man kan hålla strukturerade boksamtal för en klass. Vi lärare som var där fick själva prova på att delta i boksamtalet utifrån en bilderbok. Det var väldigt inspirerande och tankeväckande. Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd.

Kickstart med kluriga frågor Näslös beskyddare, står det på tavlan. Eleverna i klass 4—5 på Västangårdsskolan i Umeå smyger sig ner i bänkarna och sneglar på de två magiska orden. De har som vanligt fått fundera på den kluriga ledtråden sedan dagen innan. Morgnarna börjar alltid lugnt och stilla med läsning. Men när lektionen väl drar i gång är det med en kickstart. — Okej, då är det dags för Grej of the Day, säger Micael Hermansson med lagom spänning i rösten och drar ner världskartan. Upp med matrisen på väggen! Jag har arbetat med matriser i olika former de senaste 5-6 åren. För mig är matrisen elevens väg fram till det mål (kravnivå) vi arbetar mot. För något år sedan började jag också med mina kollegors hjälp att lägga in planeringen i matrisen. För varje nivå lade vi till ett moment som vi kallade ”så här ska jag visa vad jag kan”. Nu var alltså våra/mina matriser inte bara en beskrivning av vilka delmålen var, utan även vad våra elever skulle göra för att visa att de nått respektive delmål. Det bör kanske tilläggas att jag mest gör matriser i SO/NO/MU, i svenska och matte har vi ofta andra redskap eller redan färdiga matriser som t.ex. ”Språket Lyfter”.

Olika typer av lässtrategier Jag har gjort en film om vad en elev behöver tänka på vid sök- och skumläsning: Gjorde även en seriestrip som en slags sammanfattning av filmen här ovanför. Tänker utforska seriestripen och se hur eleverna tar emot den som flippmaterial. Camilla Lindskoug har gjort en liknande film men något mer detaljerad, håll till godo:

Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på.

Related: