background preloader

Lässtrategier - Två pedagoger - ett klassrum

Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Vårt arbete utgår från RT (Reciprocal Teaching) och grunden ligger på förförståelse, frågor, svar, kopplingar och sammanfattning. Grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och vi tycker att det är viktigt att vi följer samma linje. Symboler för olika strategier Förförståelse Frågor Svar Koppling Sammanfattning Med hjälp av symbolerna och att vi under första året agerar "expertläsare" för att illustrera den process alla goda läsare gör när vi läser, blir eleverna medvetna om vad de gör och varför de gör det.

http://tvapedagoger-ettklassrum.bloggo.nu/Lasstrategier/

Related:  tipsLässtrategier - språkutvecklingSvenskaLässtrategiersvenska

Sommarglassar och Lgr11 Sommarglassar! Hur mycket glass har ni i gruppen ätit tillsammans under sommarlovet? Detta var skolårets första matematiklektion och är ett exempel på FETA frågor. I kursplanen står: ”Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Strategier för läsning Det pratas en del om strategier på nätet för läsning och främst inom svenska språket. Ni har väl inte missat av Marie Trapp som vann Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 för sin roll inom Lässtrategier, Susanne Nystedts videoscribes om lässtrategierna på Youtube som nominerade henne till guldäpplet och Alexandra Wastessons personifierade läsfixare. De har hämtat inspiration från Barbro Westlund lässtrategier som hon skriver om i sin bok Att undervisa i läsförståelse. Westlund menar att det inte räcker för elever att läsa mycket, de måste få strategier för att förstå det de läser.

Att läsa mellan raderna – på ett annat sätt än det vanliga När vi jobbar med våra teman i So försöker jag koppla en skönlitterär bok som passar till området. En bok som jag högläser ur eller ibland lyckas vi få fatt i en klassuppsättning och kan göra något mer av läsningen. Den här gången jobbade vi med Europa och då passade boken Fröken Europa bra. Den har vi dessutom i klassuppsättning och det är väldigt bra med en bok var tycker jag. Jag läste och eleverna följde med i boken. Språkbruk Alla har vi någon gång fått anstränga oss för att förstå tankegången i en text. Monica Äikäs tar upp några orsaker till att texter kan vara svåra att tolka för läsaren. Det händer ofta att innehåll och samband inte uttrycks explicit i texter utan att läsaren måste utnyttja sin kunskap om verkligheten för att förstå sammanhanget. Det handlar om att tolka, att ”läsa mellan raderna”. Jag ska ta ett enkelt exempel:

torsdag den 23 januari grupp 3 och 4a kl 0855 - 1010 Repetition av de genretypiska dragen för berättande text. NovellIdag skriver författare oftast romaner eller noveller. En roman är en hel bok som t ex Jag är en pojke med tur av Monika Zak. PP-vägg påbörjad om läsförståelse. Elevinflytande väntar… Då har vi dragit igång den pedagogiska planeringen kring läsförståelse och läsfixarna. Vi startar med att prata om varför man ska kunna ”läsförståelse”. Varför är det bra att förstå vad man läser?

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu?

En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Eleverna hade också fått med sig lite frågor att fundera på under läsningen och skrivit på egen hand i sina portföljer.

Lexin Välkommen till Lexin på nätet! Här hittar du lexikon på femton minoritetsspråk, men även bildmaterial och kortare videofilmer. Lexikon i bokform finns på följande språk och kan beställas här: Albanska, arabiska, bosniska, finska, grekiska, kroatiska, makedoniska, nordkurdiska, persiska, romska (arli), rumänska, serbiska, somaliska, spanska, svenska, sydkurdiska, tigrinska, turkiska, turabdinska och vietnamesiska. Svenska Lexin finns nu i en helt ny version. Det är den mest omfattande revideringen som gjorts sedan första versionen kom 1984. Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning.

Related: