background preloader

Flippad fortbildning BFL 2

Flippad fortbildning BFL 2
Related:  Formativ bedömningFrågor och BFL i undervisningen

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.

BFL i undervisning | Kvutis I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet och lärande. 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång 2) Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3) Återkoppling som för lärandet framåt 4) Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 5) Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande Varje strategi förklaras med citat från Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan. Under varje strategi beskrivs ett par undervisningsmetoder som kan användas i arbetet med strategin, följt av ett antal undervisningsmetoder i punktform. Strategiavsnitten avslutas med bloggexempel från Förstelärare bloggar, där förstelärare i Svedala berättar om sin undervisning. Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång.Skolverket: Vad ska eleverna lära sig? Visa exempel på hur resultatet kan se ut The Big Five De flesta människor kopplar säkert samman uttrycket ”The Big Fler undervisningstekniker

Summativ eller formativ bedömning? | Pontus Bäckström En tydlig trend som vuxit fram inom den pedagogiska bedömningsforskningen är att göra en distinktion mellan summativ och formativ bedömning. Skolverket beskriver skillnaden som att, ”En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte” Den betydelsefulla skillnaden i Skolverkets – och andras – distinktion är alltså i vilket syfte bedömningen görs; är det för att mäta elevens befintliga kunskaper och summera ihop dessa (oftast till ett betyg) eller är det för att bedöma vart eleven befinner sig rent kunskapsmässigt och sedan använda detta som utgångspunkt för elevens fortsatta lärande? Denna distinktion har också i stor grad omfamnats av de som är kritiska till betyg i skolan. Många av de som förespråkar denna distinktion har fått ytterligare vatten på sin kvarn då den numer legendariske (?) Bilden är hämtad från SKL:s svenska sammanfattning ”Synligt lärande” s.40.

Kims matteprov – feedback på ett annorlunda sätt | Förstelärare i Svedala Ett matteprov ses ofta som ett traditionellt summativt sätt att bedöma elevernas kunskaper. Som lärare vill man gärna att det skulle ha en formativ sida, att eleverna skulle använda det rättade provet till att få feedback, lära sig av misstagen och ta med sig de nya insikterna till nästa moment. Tyvärr är inte så lätt att få med eleverna när det gäller den saken. Det blir mest fokus på svart eller vitt, rätt eller fel. För att komma till rätta med det fick mina elever i årskurs 9 rätta Kims prov. När jag hade rättat färdigt mina elevers senaste matteprov tog jag ett tomt prov och skrev Kimmy längst upp, namnet på en fiktiv elev. Den första reaktionen från eleverna kom genast när de klev in i klassrummet och fick syn på högen med uppkopierade prov: ”Vem är Kim?” Eleverna satte igång och efter ett tag började kommentarerna komma: ”Å nej, jag har kommit på ett fel jag gjorde på provet, jag har gjort samma fel som Kim” eller ”så här gjorde jag också och det stämmer”. Att diskutera

Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd) | Pontus Bäckström Det finns nog inte en lärare i detta land som inte har hört talas om den Nya Zeeland-födde professorn John Hattie och hans bok Visible Learning som gavs ut första gången i slutet av 2008. Även om inte alla har läst boken själv så har alla någon gång mött påståenden om att ”Hattie visar att” eller ”enligt Hattie så borde vi”. Min erfarenhet (rätta mig om jag har fel) är dock att många av de som slänger sig med dessa uttryck inte heller själva har läst boken. Just detta fenomen – hur olika saker börja leva sitt eget liv – har jag skrivit om i ett tidigare inlägg här, då om det eventuella orsakssambandet mellan hög likvärdighet och höga resultat. Detta inlägg ska handla om samma fenomen – hur olika forskningsresultat börjar leva sina egna liv – men denna gång om den kanske största nutida modeflugan i svenska skolsammanhang: Formativ bedömning. På X arbetar vi med formativ bedömning. Återkopplingen då? Noter

Formativ bedömning för sakens egen skull | Förstelärare i Svedala Formativ bedömning har fått ett oerhört stort genomslag i svensk skola, det är näst intill omöjligt att prata om skolutveckling utan att ha med formativ bedömning trots att det egentligen inte är något nytt fenomen. Det som är nytt är snarare insikten om vilka framgångar det för med sig om det utnyttjas systematiskt i undervisningen. Men jag tycker mig ana en baksida, att formativ bedömning blir en aktivitet i sig, ett lektionsmoment man utför och där den formativa bedömningen blir ett självändamål.Formativ bedömning skall användas som ett sätt att stärka elevernas lärande och det är just lärandet som skall vara i fokus. Det är inte alltid så lätt. Man vill gärna kunna ge eleverna individuell återkoppling som för dem vidare i deras arbete men det slutar ofta med att eleverna får några enkla kommentarer till sina redovisningar, i värsta fall långt efter att arbetet är avslutat. Men hur kan man göra? Men tar det ändå inte en massa tid? Att diskutera

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning | Min undervisning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Ibland skriver jag själv till: Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. formulera sig och kommunicera i tal och skrift,läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochsöka information från olika källor och värdera dessa. Jag började tröttna på att skriva och sudda tavlan varje lektion så till hösten har jag gjort Lgr11-poesi av mina ämnes förmågor och det som ingår i det centrala innehållet.

Särskilt begåvade elever - SKL En särbegåvad elev kan beskrivas ha en osedvanlig förmåga i ett eller flera områden. Eleven förvånar kontinuerligt, såväl i skolan som i vardagslivet, både med sina kunskaper och att tillämpa dem. Handlingsplan särskilt begåvade elever 2016 (PDF, nytt fönster) Handlingsplanen lyfter bland annat fram acceptans, tolerans och kunskap hos skolans personal. Acceleration innebär att eleven arbetar i en snabbare takt än sina jämnåriga skolkamrater, till exempel genom tidigare skolstart, att flytta upp en till två årskurser eller läsa vissa ämnen med äldre elever.Berikning innebär att eleven får fördjupa sig ytterligare, till exempel med mer avancerade undervisningsmoment.Aktiviteter utanför skoldagen innebär att eleven kan träffa andra särbegåvade elever eller delta i spetsundervisning. Bakgrunden till handlingsplanen är att kommunerna Luleå, Umeå, Uppsala, Karlstad, Sollentuna, Borås och Landskrona inom SKL:s Matematiksatsning skulle kartlägga hur de klarar att möta alla elevers behov.

Det borde inte handla om kunskapskrav, utan hur vi lär oss så mycket som möjligt! | Fröken Bagares funderingar Under Almedalsveckan fick jag ett meddelande på Facebook från en elev som tog studenten i våras. Meddelandet mynnade ut i en lång diskussion om skolan och skolpolitiken och eftersom jag tycker elevperspektiv är mer än viktiga har jag nu frågat om jag får publicera vår diskussion här. Studenten heter Julian Fuchs och jag vill understryka att han inte längre är min elev. Hej Karin! Hoppas allt är bra med dig och att du har en skön semester och laddar om batterierna så du kan fortsätta med det du gör bäst när terminen tar fart igen! Jag sitter just nu och kollar på Almedalsveckan och dom pratar om skolan i media. Hej Julian! Som du förstår har jag inte sett så mycket, men av de rapporter jag fått och det jag läst på Twitter, verkar väl tillit vara det nya modeordet bland skolpolitiker annars mycket lite nytt under solen. Såhär tänker jag; Vi vet rent vetenskapligt att de unga som växer upp idag aldrig har haft högre IQ jämfört med alla tidigare generationer. Betyg?!? Hej igen! Hej, hej!

Preflight checklist – ökat kollaborativt lärande | Förstelärare i Svedala Sedan en tid tillbaka har mina elever ingått ett “skriv-utbyte” tillsammans med en annan skolklass i Skåne. Ett utbyte som har frambringat en väldig entusiasm, vidgat vår världsbild samt skapat ett klassrumsklimat med lärande i fokus. Utbytet är av enkel karaktär i form av brevskrivande i par. I det inledande arbetet ställde vid oss massvis av frågor för att ta reda på vad uppgiften handlade om samt vad som förväntades av oss, t.ex: Vad är ett brev? Därefter läste och granskade vi olika slags brev tillsammans. Texterna formulerades och eleverna blev snabbt “klara”. Datum – Torsdagen den 3 oktoberPersonbeskrivning – Beskriv vilka ni är, vad ni heter, vad ni har för intressen och ålder.Frågor – Skriv minst tre frågor till mottagaren.Interpunktion – Meningarna börjar med stor bokstav och avslutas med punkt. Så innan eleverna fick lämna in uppgiften skulle den därför läsas igenom av ett annat skrivpar som utifrån checklistan skulle kontrollera så att alla krav var uppfyllda. Att diskutera:

Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” | Min undervisning I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Här tänker jag berätta om hur jag arbetar med de två sista teknikerna. NO HANDS UP innebär att ordet i klassrummet fördelas med hjälp av slumpen och inte genom handuppräckning. THINK, PAIR, SHARE /EPA innebär att när en fråga ställs funderar alla elever tyst och enskilt en liten stund. Det är i sista steget jag ofta kombinerar teknikerna. Båda de här teknikerna är bra var och en för sig men jag tycker att maximal effekt får jag när de kombineras.

Feedback för lärande? | Förstelärare i Svedala På min skola har vi under en längre tid bedrivit ett utvecklingsarbete med fokus på BFL, Bedömning För Lärande. Kollegiet har tillsammans arbetat med flera av nyckelstrategierna på konferenser och under arbetslagstid samt vid ett par lektionsobservationer. Ett arbete som har givit mig ett nytt sätt att bedriva undervisning på, relativt smärtfritt. Ibland har jag dock fastnat (i normer) och gömt mig bakom mina elevers ålder och förväntade kunskaper då jag arbetat med vissa av nyckelstrategierna. Och anledningen är enkel, vissa delar har varit svåra att överföra samt otroligt tidskrävande. Jag ger fortfarande mina elever en guldstjärna eller ett stort R i läroboken. Först och främst vill jag dock delge ett par ”regler” som jag försöker använda mig av vid formulerandet och givandet av feedback. 1.Feedback/återkoppling ska generera tänket och inte vara svaret rätt eller fel.2. Jag har även försökt att arbeta med skriftlig feedback. Fler praktiska metoder: Att diskutera:

Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning En regnig eftermiddag behövdes för att jag skulle öppna Hanna Stehagens bok ”Språk i alla ämnen” som legat på skrivbordet sedan sommarlovet började. Nu har jag både öppnat den och läst den och blivit så där lyrisk som man bara kan bli när man läser någonting riktigt, riktigt bra. Det är underbart när någon annan sätter ord på ens tankar och på ett mycket enkelt konkret sätt beskriver det man själv vill förmedla med sin undervisning. I bokens första kapitel beskriver Hanna det som utgör grunden i en språkinriktad undervisning. Hanna presenterar också två modeller för planering och genomförande av en språkinriktad undervisning. SIOP lyfter fram vikten av att ge eleverna möjlighet att tala, lyssna, läsa och skriva inom varje område. Den andra modellen som Stehagen lyfter fram är Cirkelmodellen där eleverna genom en tydlig och strukturerad arbetsgång får strategier till det egna skrivandet. # Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper # Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

Formativ bedömning - Teknologisk Institut Hur fungerar formativ bedömning i praktiken? Vilka utmaningar och möjligheter möter du som lärare? Vilka åtgärder krävs för att få en samsyn och ökat fokus i arbetslaget? Kreativa workshops – Integrerad bedömning – Skapande feedback Konferensen är skräddarsydd för dig som vill utveckla ditt arbetssätt på ett konstruktivt vis.Lyssna till experter inom området under två fartfyllda och inspirerande dagar med flera kreativa workshops där du får möjlighet att arbeta med dina egna elevarbeten. Lyssna till Pär Wohlin som under en förmiddag ger dig verktyg för att minska din egen stress i bedömning och betygssättning samt Daniel Barker som berättar om hur undervisningen kan anpassas efter elevernas svar. Välkommen till två lärorika dagar som har ett konkret fokus för direkt implementation. Ur programmet Ladda ner programmet nedan där du får mer information om konferensens innehåll och hålltider Varmt välkommen! Lokal: Hotel Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61A, Stockholm

Related: