background preloader

Vad är bedömning för lärande?

Vad är bedömning för lärande?

http://www.youtube.com/watch?v=4dpSBNFtbvE

Related:  BedömningBetyg o Bedömning

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Till exempel står att eleverna skall kunna föra resonemang om olika typer av innehåll.

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska.

#21 – ett exempel på självskattning Fredagar innebär ny matteläxa för mina elever. (Varför vi har läxor vet jag inte. Jag har försökt att bli av med dem men jobbar man i ett nära arbetslag får man anpassa sig efter majoritetens val.) Elevledda utvecklingssamtal För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt!

Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Att vi släcker bränder skapar inga strategier på djupet och kan i värsta fall befästa tankar om att inte klara skolan.

Digitala verktyg – supertips Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Men för många är vägen dit fylld av ”digital stress”, det vill säga man har förstått vad verktygen kan tillföra undervisningen, men insatsen att lära sig verktygen är just nu alldeles för stor. Därför blir det oftast ingenting. Kunskapsvägg Nu tror jag att väggen ska vara i stort sett komplett även för åk 4-6. Det jag vet som fattas är moderna språk. Ska försöka få till det också här framöver. Upplägget ser likadant ut som de tidigare jag har lagt ut. Till varje ämne så är det de ämnesspecifika förmågorna, det centrala innehållet samt kunskapskraven för E, C och A nivå i åk 6. Kunskapskraven är skrivna med du istället för eleven, annars så är det samma text som kunskapskraven i Lgr 11.

Systemisk funktionell grammatik – ett av genrepedagogikens tre ben Genrepedagogikens tre ben Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. De andra två är Lev Vygotskys tankar om lärande i ett sociokulturellt perspektiv och en pedagogisk modell nämligen Joan Rotherys och Jim Martins skolgenrer och cykel för undervisning och lärande eller i dagligt tal cirkelmodellen. I det här blogginlägget ska ni få insyn i Hallidays teorier om språk, genom några konkreta exempel på hur jag tillämpar den funktionella grammatiken.

Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text. En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet).

Tio topplistor du inte vill vara utan Att listor är populära på internet rådet det ingen tvekan om. Av någon anledning tilltalas vi av att få information färdigförpackad och gärna rangordnad. Jag har tidigare erkänt att jag gillar katter på internet, nu får jag lov att erkänna att jag gärna tittar på olika listor också. I detta inlägg får ni därför en liten hyllning till alla listor som florerar på internet och här har jag samlat tio listor som en geografilärare och SO-lärare verkligen kan ha nytta och glädje av. 1. Kartor

Matriser & kunskapskrav Om matriser Matriser av olika slag är ytterst ett sätt att tydliggöra relationen mellan mål, undervisning och bedömning. Att tydliggöra mål, undervisningsprocesser och hur bedömningen både mäter och understödjer lärandet bör vara en central utgångspunkt i undervisningsplaneringen. Att fundera över det som kallas alignment, dvs hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra, bidrar till att läraren bättre får syn på ämnets eller kursens bärande innehåll. Redan under planeringens av undervisningen är det viktigt att ställa sig frågor som: Vad är centrala kunskaper i momentet, hur undervisar jag kring dem och hur bedömer jag dem så att undervisningsprocesserna stöds, och hur ser jag till att eleverna blir allsidigt bedömda avseende både innehåll och nivå?

Sommarläsning #3 I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat.

Related: