Fem_steg_for_planering. Fem_steg_for_planering. Förstå och förklara kunskapskraven – NORDSTRÖM EDUCATION. Lärarnas bedömningar är en del av undervisningen och ett stöd för lärandet.
Att tydliggöra hur kunskapskraven används i bedömning och betygssättningen är även det en del av undervisningen. Här hittar ni en förklaring av värdeoerden i kunskapskraven i Wordformat som går att ladda ner. Skollagen I skollagen står att skolan ska informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Det kan betyda att skolan ser till att förklara för eleverna vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla, hur de ska få visa sina kunskaper och hur bedömningen går till. Levandegöra kunskapskraven i undervisningen Lärarna kan sedan tydliggöra för eleverna vad som bedöms på flera olika sätt.
Förklaring av värdeorden i kunskapskraven Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Beskriver, redogör, förklarar, diskuterar, resonerar, motiverar Värderar, utvärderar Situationer Komplexitet i situationer, uppgifter, problem, frågor osv. Utförande Resultat, kvalitet. Kunskapsöversikt. Matrisspindeln. Alignmentplanering. Pedagogiska planeringar. Arskursplaneringar_0.pdf. Planeringen gör jag till undervisning. Att planera undervisningens innehåll och struktur tillsammans med eleverna är varken tidskrävande eller något slag av extra arbete.
Att planera tillsammans med eleverna gör jag till undervisning och därmed är planeringen lektioner. När vi planerar tillsammans och låter planeringen vara en naturlig del av skolvardagen innebär det att eleverna tar ett naturligt ansvar för sina studier, utövar ett inflytande över sina studier, utövar ett inflytande över det inre arbetet i skolan och rent konkret får möjligheten att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. När jag planerar tillsammans med mina elever utgår jag självklart ifrån att mina elever både vill och kan ta ett personligt ansvar för såväl inlärning som för hur arbetet i skolan kan utformas. Planeringen gör jag till undervisning och rent konkret planerar vi oftast i smågrupper. Varje elevgrupp har sin uppgift i planeringen. Planeringen gör jag till undervisning. Samarbete kan vara väldigt många saker. Vi konstruerar ofta samarbeten.
Sätter ihop grupper. Men samarbeten äger rum ständigt. Det kan vara en elev som frågar en annan elev och så är samarbetet möjligt. Samarbete kan givetvis vara något läraren iscensätter och får elever att arbeta ihop. Men det är något besvärligt med att kräva av eleverna att samarbeta då de aldrig får tala om hur man gör. Däremot ska eleverna tillåtas att pröva igen och berätta om skillnaderna från gång till gång. Hur samarbetade ni? Jag värderar inte svaren. Vad är Lesson study och Learning study? Stjärnlådan 10-kompisar! Skc3a4rmavbild-2011-04-26-kl-11-18-241.png (613×637) BIG 5 LATHUND. Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig.
Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande.
Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Men höga krav och förväntningar är inte tillräckliga i sig, utan måste anpassas till sammanhanget och individerna. En app, en lördagkväll och en ny LPP! I lördagskväll satt jag och lekte med appen Comic Life.
Samtidigt var jag stressad över att jag ännu inte hade visat eleverna någon planering över vårt nya arbetsområde ”Forntiden”. Planeringen hade jag som vanligt mest i skallen med idéer och inspiration från NE SKOLA, lärarhandledningen till boken Forntiden, Västerbottens museum – SKOLWEBB och MediaCenter Västerbotten. Och så här är det ofta för mig. Plockar på mig som en liten ekorre av delar här och där, men sedan får jag inte till det där med en vettig planering, Och får jag till en planering, så visar jag den nästan aldrig för eleverna!?
På Unikum har jag flera stycken planeringar, men jag har bara visat en i klassrummet (hoppas inte min rektor läser detta…). Så i lördagskväll. Pedagogisk planerig. LPP - Läsförståelsestrategier. Digital pedagogisk planering. Efter en ganska tung hösttermin, med bl.a. betygssättning i åk 6 för första gången, skolverkets webbkurs i bedömning och betygssättning samt en kompetensutvecklingsserie i språkutvecklande arbetssätt, har jag nu äntligen landat i jullovslugnet och njuter av ledigheten.
Det är ju dessutom fortfarande några dagar kvar innan det är dags att möta upp eleverna i skolan igen… när lugnet kommer så börjar jag dock rent reflexmässigt att tänka på skolan och börjar då även att planera vårterminens arbeten lite smått. Jag har tänkt en del på det här med pedagogiska planeringar. Dels är det ju rätt tidskrävande att bara sätta sig ner och författa dessa dokument, speciellt under en i övrigt hektiskt arbetsvecka. Men de känns dessutom ibland helt meningslösa eftersom dessa dokumentet sällan används i rätt syfte, d.v.s. att göra eleverna medvetna om bl.a. vad det är för mål och bedömningskriterier som gäller för ett speciellt arbetsområde. Tema Lag och rätt - pedagogisk planering.