background preloader

Planering

Facebook Twitter

Planeringsprocessen och bedomningsaspekter v2. Bed%C3%B6mning del 1 planering. Att planera eller inte – är det ens en fråga? Artiklar i Lärarnas nyheter och Skolvärlden har skapat en förvirring hos vissa lärare vad gäller planering av undervisning.

Att planera eller inte – är det ens en fråga?

Nu reder vi ut det. 1. Lärare SKA planera sin undervisning (Lgr 11, s. 18 ) 2. Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning. För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid.

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning

Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om. Notera – ett sätt att öka kvaliteten. Att arbeta med noteringar som verktyg var en av de allra första metoderna vi mötte i Mattelyftet.

Notera – ett sätt att öka kvaliteten

Då tyckte jag att det var svårt att få till det och de flesta lektioner där jag tänkt göra noteringar slutade med ett tomt anteckningsblock. Jag har nu provat detta vid upprepade tillfälle och börjar se stora vinster med att notera. Även om jag fortfarande kommer ut med ett tomt block då då. På lektionen jag ska beskriva skulle min årskurs ett pynta klassrummet. Varför skulle vi göra det? Alla girlanger skulle innehålla 100 ringar och bygga på ett upprepat mönster. Eleverna hade fullt fokus på uppgiften och tyckte det var väldigt roligt att få pynta klassrummet. Följer vi mönstret? Hur lång är den egentligen? 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv. Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar.

20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv

En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen.

Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. MåliMun: Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen.

MåliMun: Vilka elever planerar du för?

Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen?

”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Att diskutera. Lärande 2.0. I mitt förra inlägg, När plan A inte funkar, skrev jag om hur jag fick ta ett steg tillbaka och reflektera kring vad det var som gjorde att min planering inte gav de resultat jag önskade i klassrummet.

Lärande 2.0

Efter att ha strukturerat om, skapat stödmall för eleverna, förtydligat faktorer, visat eleverna bra källor, anpassade efter deras språkliga förmåga, blev lärandet i klassrummet ett helt annat. De ”likgiltiga, oengagerade eleverna” som lektionen innan mest hade surfat runt och kollat Facebook, satt nu istället djupt försjunkna i vattentillgång, rätt till utbildning och medellivslängd. Likgiltiga? Oengagerade? Det låter inte riktigt som något jag brukar skriva? Egentligen är det här inget inlägg tänkt som en replik till Fredriks inlägg.

Tillbaka till klassrummet. När plan A inte funkar… Som många av er som följer min blogg och mina elevers arbete redan vet, så har en majoritet av mina elever annat modersmål än svenska.

När plan A inte funkar…

Jag har elever med annat modersmål men som är födda i Sverige. Jag har elever med annat modersmål som har bott i Sverige en del av sitt liv men jag har även elever som är nyanlända och som har bott i Sverige i mindre än ett år. När jag var uppe i Stockholm och föreläste på SETT-mässan träffade jag en lärare som sa till mig ”Dina uppgifter är så bra för de är så tydliga och strukturerade”. Jag blev oerhört glad när hon sa det, för en av mina viktigaste pedagogiska tankar, är att min undervisning ska vara så strukturerad, så tydlig och så synlig som möjligt, både för min skull, men framförallt för elevernas skull.

Elevledda utvecklingssamtal. Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare.

Elevledda utvecklingssamtal

Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet Inför samtalet kan eleverna tillsammans med sina klasskamrater förbereda sig genom att i samråd med sina lärare göra egna bedömningar om var de befinner sig i förhållande till målen.

Ett enkelt sätt är att använda sig av tre olika färger: Röd= når ej målen Gul= når målen delvis Grön= når målen Utvecklingssamtalen kan bokas med hjälp av Doodle, vilket innebär att läraren kan skicka ut en länk till samtliga föräldrar tillsammans med lite kort information om vad de behöver förbereda inför utvecklingssamtalet. Plugga smartare - lär dig mer på kortare tid - Studietekniktips. Hantera kursplanering och dela resurser för undervisning. Allmänna råd om planering. Artiklar i Lärarnas nyheter och Skolvärlden har skapat en förvirring hos vissa lärare vad gäller planering av undervisning.

Allmänna råd om planering

Nu reder vi ut det. 1. Lärare SKA planera sin undervisning (Lgr 11, s. 18 ) 2. Man får kalla sin planering för vad man vill ”LPP”, ”Planering”, ”Pedagogisk planering” eller något annat. 3. 4. ”Lärare bör vid planeringen av undervisningen • tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven • identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper, • skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete, 5. 6.