background preloader

Webbverktyg för mål, planer och kvalitet i skolan! Unikum.net

Webbverktyg för mål, planer och kvalitet i skolan! Unikum.net
Related:  Blandade sidor med länkar och tips

The Language Menu - A webportal for teachers 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. Det går inte som lärare att tro att man kan göra exakt lika i två olika klasser. Reflektion 2: Att sitta still hela tiden är mycket jobbigare än man tror!

Revolting rhymes och språkutvecklande arbetssätt | Min undervisning Jag har en svag klass där hälften saknar betyg. Något måste jag göra. Jag har läst mycket om språkutvecklad undervisning senaste halvåret och förstår att jag som lärare har mycket att hitta där i form av metodik. Lite av de stödstrukturer jag använt vill jag dela med er, mycket har jag gjort om till mitt en del fanns färdigt när jag googlade och sen har jag satt ihop det i en LPP med en stödstruktur i där mål och kunskapskrav framgår så alla elever vet vad de gör per lektion. Mycket av stödstrukturerna som nämns i min LPP som VENN-diagram och The Five Essentials of a Story och Collecting words hittar ni på Roald Dahls officiella sida samt lucktexten på roalddahlday.info Resten hittar ni här: Att ställa frågor Filmerna på Youtube: Filmerna finns här i mitt tidigare inlägg.

9 Word Cloud Generators That Aren't Wordle The use of word clouds in the classroom is a powerful way to really get through to visual learners. The details about the following nine word cloud generators will give you a fair idea how, as an educator, you can get the best out of them. A quick note: Wordle is quite easily the most popular word cloud generator out there. Tagul Several features that do not figure in Wordle are incorporated in Tagul.For example, you have the option of choosing personalized shapes and multiple fonts to be used in your cloud. ABC Ya This application is very much like Wordle and operates the way Wordle operates. Tag Crowd This application gives you access to see frequency of words. Word It Out Word It Out helps create word clouds from any text, similar to the way Wordle does. Make Word Mosaic This one is from Image Chef and is one of the best creative tools you can find for your classroom. Wordsift Wordsift is presented by Stanford University and allows you to do anything with or to a word. TagCloudGenerator

PEPonline, lektioner på nätet:) PEPonline, en superresurs på nätet. Här kan man som elev förträna eller efterträna, matte och NO. jag som förälder har samma möjligheter att fräscha upp kunskaperna. Fördelen är att man kan se det hur många gånger man vill utan att verka dum. Vem skulle våga fråga ett otal gånger om att få genomgången eeen gång till i klassrummet för att man inte hängde med eller för att man till nästa lektion har glömt hur man skulle göra? Mer av detta, tack! Kontakt för denna resurs som är tillgänglig för oss alla även om vi inte går i skolan I Bollnäs, står: mikael.sundstrom@bollnas.se Välkommen: Här nedan ett smakprov: Relaterade Blås nytt liv i Powerpoint Har du också tröttnat på Powerpoint och upplever att det är ett ganska stelt och dött redskap? I "Hur gör man?"

Vett och etikett på nätet Journalister måste följa etiska regler som garanterar att de inte kränker andra med sina texter. Idag är det dock långt ifrån endast journalister som publicerar texter - på internet kan vem som helst göra det. Samtala med dina elever om frågor kring nätetik. Syfte: Etiska överväganden i nätvardagen. Passar för: åk 4-6, värdegrund, pressetikTidsåtgång: 1 lektionFörberedelser: Eventuellt tillgång till internet för att visa sajten kränkt.se Bakgrund:I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Övning 1: Pressetiska regler 1. 2. 3. 4. 1. 1. Länkar

Rätt tid När du hämtar den här sidan väntar servern till början av en ny sekund, och skickar sedan över rätt tid till din webbläsare. Eller mer precist: den skickar över tiden 25 ms innan det är dags, för att kompen­sera lite för för­dröj­ning på internet. Tiden du ser ovanför är alltså inte från din egen dator, utan visar rätt tid på RL.SE:s server. Det finns också en aningens större klocka ifall du behöver en mer massiv tid­givning, öppnas i eget fönster. Servern håller rätt tid mot atomur på internet och har typiskt en miss­visning på bråkdelen av en sekund. Du får lägga till några milli­sekunder för Java­scripts arbete i din webläsare. Vad ovan sagts gäller om du har en stabil koppling till internet. Klockan i din egen dator visar: 22:09:16. Om den går för mycket före eller efter kanske du bör ställa den. Fast vad spelar några minuter hit eller dit för roll?

”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Ok: Hej då Jante! Stark betoning på det muntliga Jag vill att eleverna ska prata mycket och jag pratar mycket med dem. Fler exempel på muntlig aktivitet är: - Gruppsamtal som bygger på frågor. Varierad stöttning Stöttning är inte det samma som stöd. Ett formativt förhållningssätt Jag försöker aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag vill också att de ska lära sig att själva bedöma sitt arbete. ”Vad jag lärt mig på den här lektionen/idag? Jag ger så ofta som möjligt respons, muntligt eller skriftligt, till eleverna i form av ”Jag ser att du….. Lek och skratt Det är viktigt för mig att visa eleverna att jag tycker om dem. Höga förväntningar Jag visar eleverna tydligt att jag tror på dem och deras förmåga att lära. Modersmålen

Om mig Jag heter Tiia Ojala och arbetar som förstelärare i Södertälje. Jag undervisar nyanlända barn i en introduktionsgrupp. Jag är även läromedelsförfattare. Jag har jobbat i flera års tid som lärare för både unga och vuxna personer med kort eller ingen utbildningsbakgrund. Det andra projektet jag fått äran att vara med heter Rätt Steg. Jag har en gymnasielärar- och magisterutbildning med svenska som andraspråk som huvudämne. En gång i tiden var mitt mål i livet att resa runt i världen. Nationella läsdagen blev internationell | Nyanlända i Lappland I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska. Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. I dikthörnan skulle eleverna läsa dikter och skriva ner två dikter de tyckte om. I den digitala hörnan hade jag samlat länkar på ett worddokument. Till ”kapitelboken” på väggen, som var första kapitlet ur boken ”Så sjukt kär” av Mårten Melin hade vi olika ”uppdragskort”. Då båda mina kollegor som jag skulle jobbat med på läsdagen blev sjuka vid det första tillfället, så ville jag gärna göra samma sak en gång till. Denna gång utökade jag med en station till, att läsa en bok tillsammans med några av eleverna.

Ny i svenska skolan Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Eleverna och läraren sitter tillsammans på en stor matta på golvet, ingen av dem tar någon notis om vår entré, utan fokus är på den minilektion som precis startat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand.

Ljungdahls hörna | "Man äger inte det man inte har ord för" | Sida 2 Här kommer slutuppgiften i svenskan! Detta är det absolut sista ni gör hos mig och nu är det dags att visa upp allt du kan! Ta chansen och visa vad du går för! Du har nu levt i ungefär femton år. Din uppgift blir att se in i framtiden; femton år framåt till år 2029. Hur kommer världen se ut? Hur kommer din värld se ut? Vad kommer vara betydelsefullt och värdefullt i framtiden för dig och för världen? Vem kommer att ha makten? I din muntliga redovisning ska du sammanlänka text, bild och ljud till en enhet där varje del har sin betydelse. Till din hjälp har du alla de tankar och idéer som vi diskuterat på lektionerna, dina tidigare böcker som du skrivit i under högstadiet, hela internetvärlden och världen runt omkring dig. Kom också ihåg att titta på den respons som du fick vid träningsredovisningen och vad vi sa när vi pratade om muntliga redovisningar. Detta kommer jag att bedöma: Tidsplan: 23/4 Introduktion och repetition 24/4+25/4 Planering av uppgift 30/4, 8/4, 9/4, 14/5 Arbete i datasalen

Related: