background preloader

KRÖNIKOR

Facebook Twitter

Det råder betygshets i skolan och våra barn gråter av utmattning. Det är sista veckan före jullovet.

Det råder betygshets i skolan och våra barn gråter av utmattning

Det är sista proven och sista chansen för terminen att nå önskebetyget innan det skrivs in i den digitala evigheten på Schoolsoft. Bokstäverna som inte går att ändra. Versalerna som visar vägen mot stjärnorna för den som lyckas och som skickar ut övriga i världsrymdens svarta hål. Frågorna dyker upp från flera håll i sociala medier som ekande nödrop i vinternatten: Hur ska jag hjälpa mitt sönderstressade barn? Det enda hen pratar om i skolan är betygen? Det enda jag vet är att det råder betygshets i alla möjliga skolor, fria och kommunala, på landet och i surdegsträsket.

De gråter av utmattning efter att ha pluggat oproportionerligt mycket till ett pyttelitet diagnostiskt prov, som ändå betygssätts och vägs in i delmålen, samtidigt som det är stort mattetest och SO-redovisning dagen efter. "Jag måste plugga på allt för om man får fyra A i de olika delmålen och ett E så får man ändå D i betyg". En ny generation som vill glida genom livet.

Emil Jönsson.

En ny generation som vill glida genom livet

Jag skulle vilja tala en stund om Emil Jönssons lår. Om hans rygg, hans armar och kanske framför allt hans huvud. Liksom hela svenska folket har jag vid det här laget sett den märkliga sprintfinalen minst 20 gånger. Hur Ustigov, Hellner och Glöersen faller i kurvan som fått namnet Helvetet, och hur Jönsson plötsligt har chans på det omöjliga. Han som tjuvstartar för att hämta kraft. "Det är det sjukaste jag varit med om.

Han fortsatte, genom smärtan. Det kallas uthållighet och dess aktie är en raket på den mänskliga egenskapsbörsen. Det är vabruari och verkligt grått och dystert överallt söder om Dalälven och jag möter en ung mamma på torget som varit hemma med sin nioåriga dotter hela dagen. I veckans nyhetsrapportering om skolans kris efter Pisa-haveriet konstaterar lärare på flera olika skolor att det nog finns faktorer som inte har med skolan att göra som får effekt på resultaten. Det är ofta tråkigt att nöta mattetabeller. "Vill du ha en semla? " Jag står inte ut. JENNY STRÖMSTEDT: Vi måste resa oss ur sofforna och hjälpa. För ett år sedan grät jag över bilden på Alan och gick på volontärkurs för att sedan skära morötter på ett transitboende söder om Stockholm.

JENNY STRÖMSTEDT: Vi måste resa oss ur sofforna och hjälpa

Inte särskilt många gånger skar jag morötter, delvis på grund av en påfrestande medvolontär som ville tävla i godhet, själv var hon godast. Jag låg i lä med mina enstaka morotspåsar och en gång var jag tvungen att gå tidigare för tant Marianne satt ensam på sin 92-årsdag och det var inte bra, att gå alltså. Men de där timmarna var ändå mer än inget och tillsammans med extra pengar till kollekten vid alla julkonserter, till Unicef, UNHCR och diverse skåprensningar för att skänka telefoner och datorer var det tillräckligt för att känna att jag hade "gjort något". Inte tillräckligt, men något i detta stora svåra där människor lämnade sina hem med skrynkliga lakan kvar i sängen för att de var rädda för att dö, för att deras barn skulle dö och för att deras framtid skulle kvävas i ett vacuum av utsiktslöshet. Vad är meningen? En allmän värnplikt löser flera problem. Redan i måndags inträffade årets deppigaste dag enligt en högst ifrågasatt matematisk formel som innefattar både väder, förfluten tid från julafton och månadslön på kontot.

En allmän värnplikt löser flera problem

Annars tycker jag att det går att deka ner sig i dystopiska tankar vilken minut som helst. Utöver den egna fnasiga vinterhyn och inkassot från elleverantören ökar den sociala segregeringen i samhället. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög. Människor blir allt fetare. Högerextrema rörelser vinner mark genom att spela på rädslan för ett utsuddat Sverige i tider av global gemenskap och i stormens öga blir alla invandrade män sexuella trakassörer. På ett mer familjärt plan klagar delar av vuxengenerationen på de yngres oförmåga att hantera motgångar och lära sig veta hut. Inga alls. På folk- och försvar härom veckan presenterades en undersökning som visade svenska folkets inställning till återinförandet av allmän värnplikt. De som är allra mest för är äldre gubbar. Det kommer att komma en ljusnande framtid. Jenny Strömstedt: Märklig väckelserörelse mot stress. Det börjar kännas gammalt att så här års tjata om stressen.

Jenny Strömstedt: Märklig väckelserörelse mot stress

Den som handlar om skolavslutningar, brännbollsturneringar och vårmingel med jobbet, om att glömma att köpa present till dansfröken, körledaren och fröken E, om att leverera alla beställningar före semestern och om att pipa förbi snabbköpet en minut efter öppning på morgonen för att hinna köpa färdiga marängbottnar, ett paket jordgubbar och sprutgrädde för att rädda sitt ansikte på det årliga tårt-knytkalaset på skolan, som på ett obegripligt sätt äger rum före lunch en helt vanlig torsdag. Det börjar kännas märkligt att över-huvudtaget tala om stress som ett problem, trots att sjukskrivningarna på grund av den bara ökar, eftersom det finns en ny väckelserörelse i väst- världen som går ut på följande, ja nästan rörande glädje- budskap: Om du anser att stress och dess symptom inte är farliga, så är det inte heller någon fara att känna sig stressad!

För att vara riktigt knivskarp kan man sammanfatta tesen som följer: