Nanne Grönvall: Barnfattigdom handlar inte om prylar – utan om utanförskap | Debatt Jag har följt Aftonbladets serie om barnfattigdom och är så tacksam att man tar upp detta kontinuerligt. Tyvärr möter jag en del människor som inte riktigt förstår problematiken med fattigdomen i Sverige utan tycks tror att det bara handlar om prylar och ha-begär. ”Jag hade minsann inget tv-spel när jag var liten och det gick bra ändå”, sa en person jag mötte för ett tag sen. Inget kan vara mer fel än att säga att det handlar om det materiella. Att som familj leva i fattigdom handlar inte i huvudsak om det, att inte ha det som ”alla andra” har. Det handlar om att vilken fruktansvärd stressfaktor det är när man inte får ekonomin att gå ihop: att inte kunna betala sina räkningar, rädslan att bli vräkt om man inte klarar av hyran och om hur varje extrautgift blir en ekonomisk katastrof för hela familjen. Fattigdom innebär ofta att ens förälder eller föräldrar har väldigt lågt betalda jobb eller är arbetslösa. Skolor i fattiga områden får ofta mycket sämre förutsättningar.
Människan kan inte fly ut i rymden | Katrine Marçal Mänskligheten föddes på jorden. Men det var aldrig meningen att vi skulle dö här” säger Matthew McConaugheys astronaut innan han lämnar sin familj i det lilla huset omgärdat av döende majsfält, och dammstormar för att försöka hitta mänskligheten ett nytt hem. I rymden. Christopher Nolans storfilm ”Interstellar” följer sin hjälte genom tid, djup, rum och oändlighet. Allt genom ett bländande vackert universum där tiden kollapsar genom sig själv. Där ett ögonblick i ett lager av medvetandet kan sträcka ut sig över decennier i ett annat. Allt beror på var du är. På många sätt är det en film om föräldraskap. Själva intrigen i ”Interstellar” är uppbyggd runt den mer politiska frågan: Är jorden vår vagga och vår grav? Eller har vi ett annat öde? I onsdags, några minuter efter klockan 17 svensk tid, lyckades en robot från den europeiska rymdorganisationen ESA:s sond Rosetta landa på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. I ”Interstellar” har mänskligheten emellertid gett upp. Men ingen gör något.
Världen är inte alls redo för "Pokémon Go" - Aftonbladet Spela I åratal har folk klagat på att gamers aldrig tar sig ut, och när vi väl gör det så blir det kaos. Vårt samhälle är ännu inte redo för konsekvenserna av ”Pokémon Go”. Nu är det kokta fläsket stekt. Polislarm, dödsfynd och trafikkaos – ”Pokémon Go” har vänt upp och ner på verkligheten. Spelare lockas till olika Pokéstops för att sedan bli rånade. En 19-årig tjej letade efter en vattenpokémon men fann ett lik i havet. I Nintendos ”Pokémon Go” går man ut i verkligheten, fångar pokémons och tävlar med dem. ”Gamers sitter fastklistrade framför en skärm 8 timmar om dagen och får skörbjugg! Dagens samhälle har uppenbarligen ingen plan för när spelandet faktiskt tar sig utanför hemmets väggar. Folk kommer att bli bestulna under pistolhot.
MANIPULATION PÅ GOTT OCH ONT « Psykopat , vem är det? Dawit, min bror I dag fyller den svenske journalisten Dawit Isaak 50 år. En fjärdedel av sitt liv, 13 år och 34 dagar, har han tillbringat i fängelse i Eritrea. Här skriver Esayas Isaak en födelsedagshälsning till sin storebror. 2001 har blivit 2014. I dag fyller du 50 år, om det skulle vara så att du inte vet vilken dag det är. Sommaren har blivit höst. Jag har själv egna barn nu, två döttrar som är sex och två år gamla. Annars är det mycket som har förändrats här hemma. Det är många som undrar hur du mår. Vår mamma sa alltid: ”Varför har de tagit min son ifrån mig?” Nu skall jag på gymnastik med min dotter och utvecklingssamtal efter det.
Julia Skott: Vissa barn börjar skolan – andra vill bara överleva dagen Högst upp i mitt flöde på morgonen: Min brorsdotter. Liten lila ryggsäck, hårspänne i luggen. "Skolstart!" skriver hennes mamma stolt. Lite längre ner i mitt flöde: En video på en femåring i syriska Aleppo. Han sitter i en ambulans och stirrar tomt framför sig, täckt av grå aska och blod. ►LÄS MER: "Jag ser ett Syrien i krig – men jag gör allt för att minnas de fina stunderna" Bilden på femårige Omran sprids snabbt i sociala medier. Men vi har kort minne. Vissa barn börjar skolan. Varför ska det behövas en sådan jämförelse? Till och med om jag inte jämför honom med någon, om han bara får vara en människa, ett barn, ett offer för ett krig – varför ska vi behöva dessa bilder om och om igen? Ibland kan de här bilderna, bilder på napalmbrända barn och söndersmulade klassrum och utstickande revben och uppeldade burkor, förändra historiens utveckling. Men på varje bild är det en människa, inte bara en symbol eller ett slagträ. ►LÄS MER: Kolumn: Bilden på Alan väckte oss ur slummern Barn dör.
Barnfattigbloggen Exklusivt på Barnfattigbloggen: Lyssna på Lisa Miskovskis nya låt – We Wanna Be Loved - för kampanjen Black, som uppmärksammar barnfattigdomen. Kampanjen är ett samarbete mellan Aftonbladet och Rädda Barnen. ”We Wanna Be Loved We have moved from town to town But this moon is still the same A hard wind is blowing my friend But I will stay until the end If they knew how much I’ve heard When they thought I was asleep I’ve seen my mother try to hide her tears When I say that I can’t breath We Wanna Be Loved We All Wanna Be Loved If you see me on the streets tonight Just look the other way I keep hearing we will work things out I hope this time we all get to stay A change is coming soon, they say I think it’s time to take my hand I have done this so many times Down by the shoreline On the sand” Lisa Miskovsky skriver en låt om barnfattigdom till Rädda barnens kampanj. – Mina föräldrar hade det tufft när jag var liten, säger hon. Vad har du själv för erfarenhet av det? – Många tror att det inte finns i Sverige.
Orangeriet | Augustpriset När ingen ser mig är jag gnistor. Är jag lågor, är jag glitter, är jag en solkatt på väggen som blir jagad av Tuss. Omöjlig att fånga. När ingen ser mig är jag någon annan. Jag är onårbar och okrossbar. Och ibland glömmer jag. Jag sitter i orangeriet med pappa. Solen silas mellan tomatplantornas löv. Men nu letar han efter vattenkannan och jag vet att han snart kommer att kalla på mig. "Var är kannan, Uno?" "På hyllan." "Uno." Jag vet att jag inte borde men jag gör det ändå. “Hjälp!” Sekunden då stoltheten äntligen spricker och han sträcker ut sina händer mot mig. “Här har du. När ingen ser mig är jag inte längre osynlig. Minnet av pappas röst skär fortfarande i trumhinnorna. I mammas kläder lägger jag mig på sängen med benen i kors och låser upp mobilen. När jag parkerar cykeln bland tiotals andra utanför Vanjas hus har sensommarsolen börjat gå ner. “Vad ville du prata om?” “Jag tror jag ska fråga honom.” “Va? “Nä, mitt andra span, Ryan Gosling.” “Men vadådå. “Vad är det nu? “Ellerhur…”
Om vardagsrasism och himlande ögon | Ronnie Sandahl Efteråt tänker jag på pojken. Att jag inte ska nämna hur han började panikgråta så fort polisen klev in i vagnen. Inte försöka övertyga er om hur lik han var min egen ettåring där han satt i en stickad ljusblå tröja. Inte dramatisera, söka era känslor. Det skulle bara skymma sikten från det jag vill berätta. Ett pendeltåg mellan Köpenhamn och Malmö. De höll fram sina syriska pass. Poliskvinnan frågade om de sökte asyl, först på svenska av någon anledning. ”Malmo. Poliskvinnan sneglade ut mot perrongen. Mamman hade under hela resan stirrat ut genom fönstret med glasartad blick. Att under tiondelen av en sekund se in i hans trötta ögon räckte för att få en glimt av vad den lilla familjen måste ha gått igenom. Poliskvinnan frågade samma sak igen. Det är egentligen inte viktigt vad han sa. Vad som hände i den där tågvagnen. En kvinna med sportig frisyr stirrade på familjen och himlade med ögonen. Det var inte alla i vagnen, långt ifrån. Familjen leddes av tåget. Vardagsrasismen. Går det ens?
Vita Falkens Lantliv sv 2 - tema: utvandrarna Julia Mjörnstedt Karlsten: Vem får lov att vara tacksam? Sen jag insjuknade i cancer är det få saker som provocerar mig så mycket som tacksamhet. Ni förstår, det finns en förväntan att jag som cancerdrabbad ska vara tacksam över att jag överlevt. Den här tacksamheten ska dessutom vara så stark att allt annat ska vara sekundärt. Jag får inte klaga på något, inte kräva något eller gnälla på något. Skit samma om du har ett ärr på magen – du har ju överlevt! Vem bryr sig om din dödsångest – du lever ju! Nej, det går inte att kräva av någon som drabbats av katastrof, trauma och lidande att denne endast ska känna tacksamhet. Ändå är det precis det vi tycks göra just nu. Att drabbas av en dödlig sjukdom eller att hamna mitt i ett krig är inget val man gjort och heller därför ingenting man kan klandras för. Det är du som inte drabbats av cancer och behövt gå igenom år av tuffa behandlingar som borde vara tacksam. TUMMEN UPP: Att det är november och helt fritt fram att börja julpynta! TUMMEN NER: Förslaget att ”förbjuda tiggeri”.
Vimmelmamman Skrivet tisdag, april 15, 2014 · Kl. 14:00:52 · 3 kommentarer · Här sitter Emma och jobbar i sin ateljé Vi hänger kvar lite hos Emma tycker jag. Det är en sådan där dag idag där det är mycket på jobbet. Emma gör smycken i silver och guldlera. En annan ring som säljer som smör är Princessringen som många vill ha, En maffig ring som är väldigt vacker. Också en massa askar som allt förpackas fint i. Foto: Malin Bondeson Igår kväll jobbade jag på releasen på Jackie Ferms nya bok ”Rövardotter”. Ola och kärleken Jackie Foto Malin Bondeson Skrivet söndag, april 13, 2014 · Kl. 22:32:07 · 5 kommentarer · Söndagen. Det är lite som att komma hem till en inredningstidning. Lars-Petter ställer upp med sin tid för oss och vi är honom evigt tacksamma. Här vilar inga sorger. I fredags tog jag en svängom i MOOD-gallerian. Och så den här dragna grisen (pulled pork) Jag lovade att dokumentera men det blev Threst som gjorde den. Man går inte tomhänt från Emma. Read More Nåväl Över till verkligheten på riktigt. Gud.
Strategier för bedömning för lärande – konkreta exempel Denna sida är under arbete men redan nu kan du hitta exempel som du kan använda om du vill! För att en undervisningssituation ska kunna sägas vara formativ krävs att jag som lärare hjälper eleverna att skaffa sig strategier för att nå en högre nivå och en mer fördjupad lärprocess. Det här är enligt min mening ett eftersatt område i svensk skola. Det vanliga är att läraren delar ut en uppgift som eleven förväntas göra på ett redan tänkt sätt och sedan tar man problemen när de kommer. Tyvärr riskerar detta sätt att försätta elever i situationer där de är dömda att misslyckas. Strategier för lärande är enligt min åsikt en svår del av undervisningen. Här är några exempel på hur sådana igångsättningsprocesser kan se ut (se också min sida om matriser och planeringar, de hänger ihop med det formativa arbetet): Självskattning och strategier. Strategier för att planera arbete är ett underskattat område. Strategier för tidsuppfattning behöver också ofta tränas.