Dystopisk mininovell – en lektionsidé Mina åttor har precis läst ut Fahrenheit 451. Vi har diskuterat både text och innehåll ingående med många intressanta infallsvinklar. Dystopin är en genré som många känner väl till tack vare moderna succéer som Hungergames och Divergent. Nu är det hög tid för 8A att skapa egna dystopier. Några enkla tips innan eleverna sätter igång: Handlingen ska utspela sig under kort tidFå karaktärerSlutet ska ”ringa efter” novellens slutLägg mycket tid på rubriken (skriv den sist) Ramen är given och en enkel bild (gjord i Canva) får fungera som inspiration. De kommer tillbaka igen, för tredje gången den här månaden. Julia Mjörnstedt Karlsten: Vem får lov att vara tacksam? Sen jag insjuknade i cancer är det få saker som provocerar mig så mycket som tacksamhet. Ni förstår, det finns en förväntan att jag som cancerdrabbad ska vara tacksam över att jag överlevt. Den här tacksamheten ska dessutom vara så stark att allt annat ska vara sekundärt. Jag får inte klaga på något, inte kräva något eller gnälla på något. Skit samma om du har ett ärr på magen – du har ju överlevt! Nej, det går inte att kräva av någon som drabbats av katastrof, trauma och lidande att denne endast ska känna tacksamhet. Ändå är det precis det vi tycks göra just nu. Att drabbas av en dödlig sjukdom eller att hamna mitt i ett krig är inget val man gjort och heller därför ingenting man kan klandras för. Det är du som inte drabbats av cancer och behövt gå igenom år av tuffa behandlingar som borde vara tacksam. TUMMEN UPP: Att det är november och helt fritt fram att börja julpynta! TUMMEN NER: Förslaget att ”förbjuda tiggeri”. grundare av Ung Cancer, canceröverlevare och debattör.
Text: Han hade grön kostym.pdf About this page We have detected automated abuse of Google coming from your Internet Service Provider. This page checks to see if it's really a human sending the requests and not a robot coming through your ISP's network. This page appears when Google automatically detects requests coming from your computer network which appear to be in violation of the Terms of Service. The block will expire shortly after those requests stop. In the meantime, solving the above CAPTCHA will let you continue to use our services. This traffic may have been sent by malicious software, a browser plug-in, or a script that sends automated requests. Sometimes you may be asked to solve the CAPTCHA if you are using advanced terms that robots are known to use, or sending requests very quickly.
Den sista stunden som ingen kan ta ifrån oss | Patrik Lundberg Pappa har inga krafter kvar. Ändå kramar han min hand så att jag inte vet var han börjar och jag slutar. Det är ett kort möte. Några ynkliga minuter tillsammans gentemot den evighet vi har tillbringat utan varandra. Vi längtade i ett kvarts sekel, på varsin sida av jordklotet. Det fanns ingen bov som slet oss isär, bara omständigheter som ingen av oss kunde råda över. Och så Sydkoreas diktatur, en tigerekonomi som blundade för de mindre bemedlade och som skickade tiotusentals barn till adoption. För åtta år sedan återförenades vi. Två meningar gick att tyda: ”Det gör inget om jag dör, för jag är så lycklig. Mina ögon blev blanka. Nu ses vi på ett sjukhus i ett land svårt drabbat av dödsviruset mers. Jag känner knappt igen honom. Pappa håller min hand och säger vad jag själv redan har börjat förstå. ”Vi kommer inte att ses igen.” Han river ner mitt försvar. Tårarna kanar nerför mina kinder för första gången på flera år. Alla lever på lånad tid, men vi har bara några minuter.
Kampen mot rasism - Sommarpaket Mordet på John Hron John Hron. Foto: Privat Det är 1995 och John Hron ska börja åttan. Nynazismen breder ut sig som ett brunt bälte över Västsverige. Året är 1995, och nynazismen breder ut sig som ett brunt bälte över Västsverige. Fyra skinheads kommer emellan. Lyssna även på P1 Dokumentär om John Hron där reportern har träffat föräldrarna till John Hron under flera år efter mordet. Nazisträttegångarna i Göteborg Vera Oredsson, 86, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet. Hemma hos 86-åriga Vera Oredsson, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet, finns det ett porträtt av Adolf Hitler och en hakkors-pärlplatta som är gjord av hennes barnbarn. I mitten av 1980-talet sker en våg av nazistiska våldsdåd i främst Göteborg, Växjö och Landskrona. Vilka var dom? Bussfärden som förändrade historien Rosa Parks på bussen i Alabama, 1955. Den 1 december 1955 vägrade sömmerskan Rosa Park att resa sig från sin sittplats för en vit man när hon åkte buss. Ta judarna sist Anton har tröttnat.
Skulle du våga öppna dörren för din granne? | Ronnie Sandahl Det ringer på dörren. Sakta smyger jag mig fram och spejar i kikhålet, pressar näsan mot dörren. Det står en tant där. Hon är väderbiten och kortklippt. De förskjutna perspektiven i det lilla hålet gör hennes ansikte groteskt stort. Femtiofem millimeter säkerhetsdörr mellan oss. Jag håller andan. Förr brukade jag alltid öppna min dörr. Sedan tog jag ett beslut om att aldrig öppna. Min empiriska erfarenhet av att bo i en lägenhet i en storstad är denna: ingenting gott kan komma ur att man öppnar dörren. Bara elände. En gång öppnade jag exempelvis dörren och stod näsa mot näsa med några vältränade gentlemän som ansåg att jag skulle passa mig noga. Det gjorde jag sedan. En annan gång öppnade jag dörren och tvingades förklara för min ryske granne att någon bara lurat honom att det fanns en speciell helgdag i Sverige då man bjuder sin granne på fika. Det gör man inte. Ingen som är vid sunda vätskor besöker någon utan att ha ringt först. Låna en kopp socker? Kanske är det så enkelt.
Språklärare - lossa tungan med LEGO - Robin Smith Psst! Är du språklärare? Småbarnsförälder? Har du tröttnat på att trampa på vassa bitar från dyra legosatser som hållit i femton minuter efter att de byggts ihop? Så här kan de fått nytt liv, i klassrummet. Det finns övningar som inte tjänar så mycket mer till än att få eleverna att komma igång, att få dem att glömma allt annat och prata ett annat språk, och att få dem välvilligt inställda till ämnet eller i alla fall resten av lektionen; adrenalininjektioner som vi kan utnyttja för att kick-starta en elevgrupp när energinivån är som lägst eller blygheten som värst. Gör ungefär så här: (1) Innan övningen börjar, lägg fram ca 30 bitar lego samt två hjulpar på tio platser i klassrummet. (2) Dela in eleverna i grupper om tre. (3) När utförarna lämnat rummet får instruktörerna lyfta på pappret. (4) Efter ca 5 minuter får instruktörerna hämta in utförarna, som nu har ögonbindlarna på sig, och placera dem framför bitarna. (5) Räkna ner när tiden går mot sitt slut.
Vi måste hitta på ord som svenskan saknar | Alex Schulman Alltid roliga Twitter-signaturen Vforangelica uppmärksammade häromdagen att det inte finns något vänligt ord att säga till någon som hickar. Så jävla sant! Om någon nyser säger man ”prosit” och får ett vänligt ”tack” tillbaka och så kan man lämna nysningen till handlingarna. Men om någon hickar så står man bara där som ett fån och vet inte vad man ska säga. För om hickningen är ljudlig så måste den ju adresseras. Man vill ju säga nåt vänligt, nåt som snabbt signalerar att man hört hickningen och att man inte tycker att det är mer med det. Jag vet inte hur många misslyckade försök jag har bakom mig. En gång i en hiss med en ytligt bekant, som plötsligt hickade, sa jag kort och gott: ”Jaså.” Vad ska man göra åt detta? Det finns fler ord som saknas i svenskan, och jag talar inte om den uttjatade problematiken med att det inte finns ord för dryckesmotsvarigheten till mätt, alltså när man inte längre är törstig. Nej, jag vill prata om tårna. Kalaha!!!
Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkop... Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Lektionsupplägget
Joakim Lamotte: Det är dags att vi går skilda vägar Att bryta upp med någon kan göras på många olika sätt, men sällan utan att känslor såras. Personligen brukar jag föredra att gå rakt på sak och vill därför börja med att berätta att du har skänkt mig både glädje och obehag, men när jag nu väljer att säga farväl är det inte mer än rätt att du får veta varför. Kanske minns du första gången vi träffades? Jag var ung och vi introducerades av gemensamma vänner. Kärlek uppstod redan vid första ögonkastet och efter det skulle ingenting längre bli sig likt. Till en början ansågs det inte lämpligt att vi sågs och vi fick ofta smyga med vår relation. Med dig vid min sida blev hela världen ett äventyr. Visst, ibland kunde du vara lite väl intensiv även för min smak. Trots det känner jag att det är dags att gå skilda vägar. Varje gång du och jag umgås förnimmer jag en känsla av att det sker på bekostnad av andra saker som är mer värda.
Tidernas blåsning - och vi bara sväljer | Ronnie Sandahl En matvarukorg kan avslöja en människa, fem kan avslöja en hel mänsklighet. Hemköp en snorig tisdag i februari. På rullbandet: vatten. Alla köper vatten. Även kallat kranvatten. Fast flera dagar gammalt, kanske veckor. För det betalar vi ungefär tusen gånger mer än för det färska vatten som är direkt indraget till våra hem. Det är som att gå till affären och köpa absurt tunga behållare med el varje gång vi vill tända badrumslampan. Reaktionen på buteljerat vatten var ungefär densamma när det i början av sjuttiotalet började lanseras även i länder med kvalitetsvatten i kranarna. - Folk visste inte om de skulle hälla det i gräsklipparen eller dricka det, säger Kim Jeffrey som introducerade vattenmärket Perrier i USA. Försäljningen gick trögt. Försäljningen exploderade. Berättelsen om flaskvattnet är berättelsen om vår dumhet; alltid lika törstiga efter att få känna oss speciella. Ur ingenting uppstod en helt ny bransch, en kapitalistisk sanndröm. Vatten och miljön Stockholm Vattenparadoxen
Lyser stjärnorna i ditt tak? | Mitt öppna klassrum I taket lyser stjärnorna Vi kommer att arbeta med ett textutdrag ur boken I taket lyser stjärnorna av Johanna Tydell. Förmågorna vi tränar är lyssna, samtala, strategier och att skriva. Ni kommer att få skriva en texttyp som kallas för krönika. Arbetsgång Annika högläser utdragetEfter utdraget diskuterar ni i era grupper utifrån givna frågor samt diskussionsfrågor. Skrivuppgiften till I Taket lyser stjärnorna Du ska skriva en krönika till en ungdomstidning där du pratar om saker som är svårt för tonåringar i dagens samhälle. I din text ska du framför din åsikt varför det är svårt och vad man kan göra åt det. Du kommer få en matris på vad som bedöms på texten i klassrummet. Texttypen krönika Ursprung Ordet krönika kommer från det grekiska ordet för tid, chronica. Innehåll En krönika handlar om något aktuellt; något som har hänt precis och som någon annan inte tagit upp till diskussion än eller en fortsättning av en diskussion. Stilen Språket i krönikan är personligt, lättsamt och berättande.