Självmordsattentat i Stockholm: Sprängde sig själv med rörbomber bredvid Drottninggatan
Mannen som dog på Bryggargatan sprängde sig själv till döds. Han bar sex sammankopplade rörbomber men bara en exploderade. Han hade också en ryggsäck med full med spikar och ett misstänkt sprängämne. – Hade den exploderat på Drottninggatan hade det blivit en massaker, säger en källa. Polisens bombtekniker undersökte den döde mannens väska med hjälp av en bombrobot. Ropat på arabiska Enligt vittnen på plats ska mannen ha ropat något på arabiska innan bomben detonerade. Enligt uppgift till Aftonbladet dog mannen av en rörbomb som han bar på kroppen. Ett vittne på Bryggargatan berättade att den döde hade ett stort sår i magen. – Det såg ut som att mannen burit något som exploderat på magen på honom. Personer chockades Några personer i närheten chockades och fick hörselskador när sprängladdningen utlöstes. När Aftonbladet kontaktar Säpo hänvisar de alla frågor rörande kvällens sprängningar till Stockholmspolisen. Ingen rubricering Den döde mannen genomgår samtidigt rättsmedicinsk undersökning.
Svensk etymologisk ordbok
av Elof HellquistProfessor vid Lunds universitet Lund 1922 C. W. K. Gleerups förlag Berlingska boktryckeriet Förord till den digitala utgåvan Detta är Projekt Runebergs digitala faksimilutgåva av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok. Det är första utgåvan från 1922 som har digitaliserats. Varje boksida har scannats i 600 dpi svartvitt och återges på webben i 150 dpi gråskala. Till innehållet:A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Y, Z, Å, Ä, Ö, The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida, 1284 Korrstapel / Proof bar for this volume Innehåll / Table of Contents Cavallius ... - 81charkuteri ... - 82cigarr ... - 83 dabba sig ... - 83dadel ... - 84, 85dan ... - 86, 87decimal ... - 88, 89departement ... - 90, 91, 92, 93distribuera ... - 94, 95, 96, 97domkraft ... - 98, 99drama ... - 100, 101, 102, 103drätsel ... - 104, 105, 106, 107duva ... - 108, 109dyrka ... - 110, 111därest ... - 112, 113
Överklassens franskeri fick egen form i folkmun
"Varför exmerar du inte sparkstöttingen?" frågar den ryslige gårdskarlen Bergström den lille Åke i Bertil Malmbergs barndomsbok Åke och hans värld. Åke har fått sparken som tack för att hans far, den fina doktorn, har hjälpt Bergström med att mitt i natten leta rätt på hans minsting som kommit bort. Men det är Åke som har lurat grabben att gå vilse. Gåvan är för honom ett stort obehag, och han vill inte befatta sig med den. Och nu står den skräckinjagande givaren framför honom. "Varför exmerar du'n inte? - Vad är exmera för något? - Kan du inte svenska språket? - Nej, svarade Åke. - Då kan jag inte hjälpa dig. Bergström tillhör den lilla Norrlandsstadens absoluta underklass. Samtidigt är exmera inte ett ord för överklassen. Exmera är ett exempel på ord som från överklassen sjunkit ner i folkligt språk och fått sin egen form. Ett annat exempel på sådant sjunket kulturgods är inkiett med betydelsen 'orolig', av franskans inquiet. "Varför exmerar du inte sparkstöttingen?" - Nej, svarade Åke.
