background preloader

Gestalta

Facebook Twitter

Personbeskrivning. Att gestalta eller beskriva. Malinsklipp gestalta en person. Beskriv huvudkaraktär i bostad. Skrivövning: Att beskriva platser. Med en bra platsbeskrivning kan man ta med sig läsaren vart man vill!

Skrivövning: Att beskriva platser

Beskriv platsen med så många detaljer att läsaren kan skapa sig inre bilder och känna sig förflyttad dit! Några tips när du beskriver en plats: Beskriv alltså inte bara vad som SYNS och HÖRS, utan vad som LUKTAR, SMAKAR och KÄNNS. Exempel: Stenarna skimrar i vattnet. Det luktar tång och havet smakar salt. Miljöbeskrivningar. Karaktärer och personbeskrivningar. Tio briljanta metaforer av Tomas Tranströmer. Som en brygga mellan två platser i verkligheten är metaforen när den är som bäst.

Tio briljanta metaforer av Tomas Tranströmer

Plötsligt får man syn på något som aldrig tidigare varit i världen, det är ingen bild och det är inte kunskap – det är, i ordets mest bokstavliga mening, skapande. Något nytt träder fram i det verkliga, vidgar tanken, säger: det ryms mer. Om det är något Tomas Tranströmer har lärt mig är det att livet rymmer mer. 1. UR "SOMMARSLÄTT" (från ”Klanger och spår”, 1966) Man har sett så mycket. Verkligheten har tärt så mycket på en, men här är sommaren till sist: Ison Glasgow 15 augusti 2012 kl 13:00 - Sommar & Vinter i P1. Litterär gestaltning?? Berättarteknik, del 2: Gestaltning av miljö och karaktärer. I ett tidigare blogginlägg om berättarteknik tog jag upp dramaturgin – hur du kan bygga berättelsen och vad du kan tänka på när du börjar skriva din berättelse.

Berättarteknik, del 2: Gestaltning av miljö och karaktärer

Med hjälp av dramaturgin skapar du en spännande story, men för att verkligen fånga läsaren behöver du levande karaktärer och miljöer. Och det tänkte jag att vi skulle titta på nu. När du bygger upp scenerna målar du med hjälp av miljöskildringar och med hjälp av dina karaktärer – det är det som ger scenerna liv. Om vi inte kan se miljön och karaktärerna framför oss är det svårt för oss att leva oss in i det som händer.

Stephen King menar att författaren har en telepatisk förmåga som plockar upp karaktärernas tankar. Miljö Jag själv är hopplös när det gäller miljö. Att gestalta (använda verb) Gestaltning – Vad är det?

Att gestalta (använda verb)

Ordet Gestalta betyder ”att ge något en form och en mening genom att visa upp det”. Dvs att gestalta handlar om att visa så läsaren kan måla upp blir i huvudet. Motsatsen till att gestalta är att berätta. Skriver man tex ”Olle var arg”, så berättar man. Men om man istället skriver – ”Olle höjde rösten och slog näven i bort så att pennorna flög all världens väg”- så gestaltar man. Här kommer ett exempel på en ogestaltad mening: ”Han blev ledsen.”

Och här kommer en ”gestaltad” variant på samma mening: ”Hans axlar sjönk liksom ihop och han tittade ned mot golvet medan hans ögon vattnades.” Vi tar ett exempel till! Vad är skillnaden? Den ogestaltade texten når sin läsares tanke, medan den gestaltande texten gör att läsaren känner och upplever innehållet. I de ”ogestaltade” meningarna använder skribenten ett adjektiv för att berätta för läsaren om hur personen känner sig, nämligen adjektivet ”ledsen”. Att gestalta en upplevelse. Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra?

Att gestalta en upplevelse

Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Minns du hur det kändes? Vilken känsla fick du? Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. Hur framställs hon? Gestalta exempel. Att gestalta. Träna gestaltning. Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta.

När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren.

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta

Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter. I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad.

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter

Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla. Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?

Skriva_berttelse_till_bild_kunskapskrav_sv.pdf.