Ställ en fråga och välj en mening För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Tillvägagångssättet är detsamma för båda aktiviteterna. Jag brukar alltid inleda med att visa hur jag gör genom att lyfta några exempel ur förgående kapitel. Jag skriver upp en mening på tavlan och berättar för eleverna hur jag tänker, vidare hur jag formulerar frågeställningar och gör kopplingar till min egen erfarenhet och omvärlden. Efter läsningen väljer eleven en del ur texten, tänker, formulerar kommentarer eller frågor i huvudet.I mindre grupper (3-4 elever) presenterar eleven sin valda text, kommentarer och frågor. Ställ en fråga Stanna vid ett tillfälle i boken där en person gör, säger eller tänker något. Välj en mening Välj en mening ur texten som väcker dina tankar. Varför gör han det?
Mitt lärarliv: Enkel återkoppling på komplex uppgift Eleverna i Svenska 2 skriver argumenterande texter om en litterär epok. Tidigare har de fått skrivuppgifter om olika epoker och skrivit ett övergripande prov, där de både har redogjort översiktligt för litterära epoker och även jämfört två epoker med varandra. För att de ytterligare ska få chansen att förstå litteraturhistorien, har de nu fått den något konstlade uppgiften att argumentera i både tal och skrift för en litterär epok. Jag såg idén hos några kollegor redan förra året, och bestämde mig för att försöka själv i år. I bästa fall får de ju utveckla sina kunskaper inom argumentation, tal, skrift och litteraturhistoria. Jag började med att gå igenom/repetera argumentation, se gäddan ovan som är inspirerad av en pirayabild i boken Svenska1 Helt enkelt, och vi övade också på några stilfigurer: allitteration, anafor, antites, liknelse, metafor, retorisk fråga, stegring och upprepning. Igår fick eleverna arbeta med att förbereda sina tal.
Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ... Nej, sådär tänker inte folk om man inte planerar att skriva sin självbiografi. Dessutom finns det ingen gestaltning alls i en återberättande bakgrundstext av det här slaget. Inte heller kan du förklara hur din karaktär ser ut. Åter igen är detta exempel på en berättande, inte gestaltande text. På sin höjd tänker man: Fan vad mitt hår är risigt, jag får inte glömma att boka en tid hos frissan.
Hur gestalta Inspiration | Skrivguiden Inspirationsguiden kan hjälpa dig att komma igång med att skriva när du kört fast. Här hittar du en samling artiklar med övningar och inspiration, främst för att skriva noveller. Längre ner hittar du även tips och annan motivation. Välj vad som passar dig bäst! Vanliga övningar: Startare – Slumpmässiga uppgifter eller ”förutsättningar” som du kan använda i din novell.Första meningen – Här hittar du en lista över meningar. Kreativa övningar: Tre övningar med böcker – Använd dina favoritböcker till dessa tre övningar som fokuserar på början, mitten och slutet av en berättelse.Bilder – Låt bilder inspirera dig. Tips & motivation: 16 skrivtips från Andrea Vessman – Hobbyförfattaren Andrea Vessman vet vad det där med inspiration innebär. Motivation – Har du tappat lusten? Flödesskrivning – Lär dig om flödesskrivning och låt dig inspireras av dina egna, djupaste tankar! Att skriva med glädje – Skrivguidens intervju med författaren Kim M.
Upphovsmän och deras uppsåt. | Skola 365 All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda. Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie där samarbete med lärare i alla ämnen ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Då behöver också läraren visa på sina arbetsuppgifters specifika källkritiska behov. Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Vi läser gemensamt: Läs sedan själv följande två artiklar: Äkthet Tid Beroende Tendens
Ture Sventon – som en språkgodisaffär Gäddgårdsskolan har under många år haft ett deckartema. Jag brukar introducera området med att visa klipp ur LasseMaja och Ture Sventon. LassaMaja känner eleverna så klart till, men vetskapen om ”Sveriges skickligaste detektiv” är liten. Det är helt enkelt för länge sedan adventskalendern gick på TV och böckerna har de aldrig hört talas om. För varje år får Ture allt mer plats i temat, kanske är det för att jag själv är så barnsligt förtjust i Ture? Hursomhelst förtjänar Åke Holmbergs skapelse verkligen att vara med och elever förtjänar att få ta del av texter som innehåller repliker som: Deckartemat inleds med Ture Sventon i öknen – en fantastiskt bra radioteater med bland annat Reine Brynolfsson, Rikard Wolff och Johan Rabaéus. Läsförståelsestrategier Aktivera förförståelse genom att titta på Tures kontor. Eleverna får fundera enskilt och parvis på: Räkna upp alla saker på kontoret som har med detektivarbete att göra.Hur tror du att en vanlig dag på Tures kontor ser ut? Ord och uttryck
Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Några texttyper De arbetar språkutvecklande med digitala verktyg i svenskundervisningen - Skolverket Malin Larsson hart tilldelats Svenska Akademiens Svensklärarpris. Det ges till lärare som "genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen. Besöker man hennes blogg ”Flippat klassrum” blir det tydligt hur mycket Malin Larsson gjort de tre år hon har arbetat som högstadielärare i svenska på Alviksskolan i Stockholm. Navet i undervisningen är ”Det flippade klassrummet” – en modell där elever och lärare skapar mer klassrumstid för gemensam bearbetning genom att förflytta förberedelsetiden till webben. – Vi jobbar alltid språkutvecklande när vi ses, men allt arbete vi gör publiceras på bloggen. Då finns det tillgängligt även utanför skolan, säger Malin Larsson. – Jag kan till exempel be eleverna titta på varandras filmer och sedan metareflektera vilka nya ord de lärde sig på twitter. Använd både penna och digitala verktyg i svenskundervisningen I Malin Larssons fysiska klassrum skriver eleverna alltid med papper och penna. – Det var stort.