background preloader

Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande

Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! En variant är att vi ibland valt att istället för papper dela ut en mini-whiteboard till varje elev i gruppen och så en gemensam whiteboard i mitten för gruppen för mer flexibilitet. Just nu håller årskurs 3 på med ett tema-arbete om rymden och en lektion där Mötas på mitten användes handlade om månen och månens faser. Läraren delar ut whiteboards till varje elev. Förslag som eleverna skrev tillsammans var – Det kanske har något med dragningskraften att göra? Bildkälla: matas_pa_mitten by lottech Creative Commons BY-NC-ND Klassexempel SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. I "Allmänt" Struktur: Lärarna Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. Related:  Kooperativt lärandeKooperativt lärandeKooperativt lärande

Struktur: Pussel – Kooperativt Lärande I strukturen Pussel (eng: Jigsaw) använder vi oss av hem- och expertgrupper. I denna struktur blir varje elev expert inom ett område och får sedan dela med sig av detta till sin hemgrupp. Eleverna delar på så sätt med sig av sin kunskap och lär sig av varandra. Dela in eleverna i hemgrupper. Bildkälla: CC-licens Scott Maxwell Struktur: Kooperativ fyrfältare I vår undervisning ställs vi ständigt inför utmaningen att lära ut nya ord på ett effektivt och engagerande sätt. I "Allmänt" Struktur: Switcheroo! Strukturen Switcheroo! I "Klass- och teambuildning" Kooperativt Lärande i cirkelmodellen Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen.

Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable. Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Övningen skapar ett ömsesidigt lärande där allas del är viktig då eleverna i gruppen bygger vidare på varandras svar och bygger en helhet tillsammans. Runda bordet finns i flera varianter. Variant 1: Runda bordet – skicka runt Variant 2: Runda bordet – en i taget Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Variant 3: Runda bordet – sekreterare Läraren ger en öppen fråga.Varje grupp har bara ett papper. Variant 4: Runda bordet – tillsammans Läraren ger en öppen fråga.Eleverna har var sitt papper och är numrerade 1-3.Elev 1 säger ett svar på lärarens fråga. Användningsområden Klicka på länken för att se ett klassexempel – Runda bordet: Sammanfatta Matilda

PPT – Par På Tid Struktur: PPT – Par På Tid Par på tid kan du använda varje dag i din undervisning om du vill. Pedagoger som använt EPA beskriver att det trots påminnelser och spännande frågor inte riktigt givit den effekt de vill ha i sin grupp. Vissa elever för bra samtal medan andra tar för mycket av samtalstiden och vissa elever blir passiva. Här kan Par på tid hjälpa att fördela talutrymmet jämnt och även träna på att ha korta fokuserade samtal. Pedagogen delar upp klassen i parEleverna får en fråga av öppen karaktär Exempelvis: Vad tänkte du på när vi såg filmen? Strukturen inleds med en fråga kring ett innehåll, gärna av öppen karaktär med en personlig koppling till elevens förståelse och upplevelsevärld. Exempel: En klass arbetar med begreppet demokrati. Varför använda Par på tid eller parsamtal mellan elever? Klassexempel Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det finns många strategier för att få eleverna delaktiga och kolla av att de hänger med under lektionen. I "Allmänt" Strategi: Multisvar

Struktur: Hörnsamtal – Kooperativt Lärande Denna struktur är fantastiskt att sätta igång diskussioner kring ett ämne och är anpassningsbar och kräver nästan ingen planering! Eleverna får även välja vad de ska diskutera och det skapar motivation till fördjupade samtal. Denna övning kan man dra fram ur hatten när du har lite tid kvar på en lektion eller för att träna kommunikation och interaktion i klassrummet. Välj fyra delar eller aspekter av ett tema som ni just nu arbetar med eller bearbetar. Exempelvis… Vad gillar du att göra: 1: I skola, 2: På fritiden, 3: Under helgen, 4: På kvällarna. eller Hur tror du att det var för 1000 år sedan? Du kan lämna ett hörn för ”eget” inom temat om du vill eller har svårt att hitta mer än 3 aspekter. Beskriv temat och aspekterna för eleverna. Denna övning fungerar ofta bra då du låter eleverna välja vad de ska diskutera. Övningen kräver heller nästan ingen planering eller material och du behöver ofta inte heller flytta runt stolar/bord i klassrummet. Struktur: Slumpa fråga I "Allmänt" Skapa grupper

Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. att tänka positivt och säga snälla saker till varandraatt vara okej med att inte bestämma allting själv För att träna på dessa saker använde vi oss av fyra olika kooperativa strukturer. Vi började med att göra en social version av berättaren. I nästa övning tränade vi på att säga JA! Nu var det dags att träna på att inte bestämma allt själv. När sagorna blev klara använde vi strukturen Switcheroo för att dela med oss av våra roliga sagor med varandra.

Att bearbeta en text med frågor Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. Jag berättade sedan att de ibland när vi läst en text får svara på frågor som jag har skrivit. Vi gick kort igenom att de kunde skriva olika sorters frågor – frågor där svaret stod i texten och frågor där man fick tänka efter mer själv. Eleverna satte sig sedan i sina lärpar och började skriva frågor. Jag höll koll med min kollega hur långt de hade kommit och efter en stund samlade jag in frågorna och bytte med den andra halvklassen. Eleverna turade om att dra frågan och skriva. Basgrupper i åk 2: Läsning Just nu jobbar vi mycket med att utveckla elevernas läsning, både när det gäller läsflyt och läsförståelse. I "Allmänt" Fråga, fråga, byt! Frågerundan: Läsförståelse Strukturen frågerundan går alldeles utmärkt att använda när du arbetar med läsförståelse.

Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande Denna struktur stärker klasskänslan och engagerar eleverna att samtala och diskutera med alla i sin grupp. Vi ger två varianter på strukturen där den ena är en variant av EPA och den andra är uppgiftsbaserad där man vill arbeta igenom olika numrerade arbetsuppgifter genom Kooperativt Lärande. På engelska kallas denna ”StandUp, HandUp, PairUp!”. Om du använt dig av strukturen EPA ett tag i en klass kommer dessa vara en naturlig fortsättning! Vandrande reportern Alla elever ställer sig upp och sträcker upp handen! Vandrande reporter – med hemgrupp och musik Grafik: Niclas Fohlin Grafik: Martin Silfvast Handuppräckning inom Kooperativt Lärande På denna blogg har vi släppt flertalet strukturer och metoder inom Kooperativt Lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning. I "Allmänt" Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade. Struktur: Slumpa fråga

Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: Gibbons, Pauline (2006). Klassexempel I "Allmänt"

Mina ord, dina ord: Personbeskrivning Gästinlägg av Kristin som är mellanstadielärare i Kristinehamn Bakgrund I min femma läser vi just nu Noel och den magiska önskelistan (Janina Kastevik). Övningen Alla elever fick ut ett papper med en spalt för “mina ord” och en för “dina ord” enligt strukturen Mina ord, dina ord. Hälsa på varandraLäsa varandras listorVälja en sak från kompisens lista och skriva ned den under “dina ord”Säga tack till varandra Elever som var färdiga med sin parkompis fick sträcka upp handen och leta rätt på någon annan med uppsträckt hand för att bilda ett nytt par och upprepa punkt 1-4. När jag kände att energinivån började sjunka fick alla sätta sig på sina platser och jag gick igenom innehållet för några av rubrikerna gemensamt. Lektionens fortsättning Eleverna fick nu skriva en egen personbeskrivning. Utvärdering Överlag fungerade lektionen bra och det var en bra variation av egen tankeverksamhet och interaktion med andra. Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift I "Allmänt"

Related: