background preloader

Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande

Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande
Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. I fas 1 utgår läraren från elevernas förkunskaper och bygger från dem upp ny kunskap. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: Klassexempel

https://kooperativt.com/2016/05/22/kooperativt-larande-i-cirkelmodellen/

Related:  kristinaklemptSkrivaSkolakooperativt lärandeulroje

Socrative – så fungerar det! – Patricia Diaz I senaste numret av Grundskoletidningen skriver jag om hur det digitala responssystemet Socrative fungerar. Socrative är omtyckt av många lärare runt om i landet och används av många. De flesta använder verktyget som ett komplement i undervisningen för att öka elevaktiviteten och kommunikationen i klassrummet. Som lärare kan man med hjälp av Socrative även bilda sig en uppfattning om elevernas kunskapsnivå genom att ställa olika typer av frågor som eleverna besvarar med hjälp av sina enheter, antingen individuellt eller i par/grupper.

Att skriva poesi är skoj "Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?" "Vad då, menar du?" "Jo, det där med bilderna." Struktur: Fråga, fråga, byt! – Kooperativt Lärande En struktur inom Kooperativt lärande är Fråga, fråga byt! Denna struktur passar ypperligt för att lära sig nya ord och begrepp. Den är enkel att använda och går att använda både i helklass och för parträning. Strukturen blir ofta populär bland eleverna då de får snabb feedback på sina kunskaper och snabbt lär sig nytt. Använd den för att introducera svåra ord innan läsning av text eller för att repetera begrepp inom matematik eller annat ämne. Strukturen är enkel att anpassa efter både innehåll och åldersgrupp.

Struktur: Två löser problem – Kooperativt Lärande Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det! Struktur: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst. Strukturen skapar ett flöde i samtal i en större grupp och lägger över ansvar på eleverna att strukturera samtalen i klassen med intressanta tankar och funderingar.

Papegojan och undantagsbestämmelsen Hur kan det förekomma så många myter runt när och hur undantagsbestämmelsen, den så kallade pysparagrafen, ska tillämpas? Jag skulle faktiskt drista mig till att säga att användandet av undantagsbestämmelsen har kört rejält i diket. Det räcker att du lägger en timme i december på att befinna dig i sociala medier där betygssättning diskuteras för att inse detta. Pysparagrafen är inte helt enkel, men grundprincipen måste spridas så att alla betygssättande lärare faktiskt känner till den. Varje vecka diskuteras tillämpningen i olika sociala medier och jag känner mig ofta som en papegoja som upprepar citatet nedan:

KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande Cirkelmodellen och genrepedagogik fungerar utmärkt tillsammans med Kooperativt Lärande. Vi har använt oss av ett flertal kooperativa strukturer när vi arbetat kring argumenterande texter för att främja lärandet och stärka samarbetet i klassen. Jag vill påpeka att detta inte är första gången klassen jobbar med argumenterande texter. Struktur: Kooperativ fyrfältare – Kooperativt Lärande I vår undervisning ställs vi ständigt inför utmaningen att lära ut nya ord på ett effektivt och engagerande sätt. Att introducera ord genom att läsa upp ordet, skriva upp ordet och försöka att förklara på bästa sätt vad ordet betyder, blir lätt tjatigt när det är många ord att ta sig igenom. Att visa bilder till underlättar, men finns det inget bättre sätt som gör eleverna mer delaktiga? Jo, med hjälp av en kooperativ fyrfältare! Med en kooperativ fyrfältare får eleverna själva en chans att utveckla språket och sitt ordförråd, i samverkan med sina klasskompisar. Vi har provat denna övning i årskurs 3 med andraspråkselever med utmärkt resultat.

Struktur: Skriv, byt, matcha – Kooperativt Lärande I denna struktur ska eleverna skriva förklaringar till bilder/begrepp och sedan lägga ut dessa på bordet med korten i mitten. Andra elever får sedan tillsammans lista ut vilka bilder som passar med vilka meningar. Strukturen är elevaktiv med skrivande, läsning och kommunikation i par och utvecklar elevernas begreppsförmåga. Dela eleverna i heterogena par.Dela ut kort till paren.Eleverna Turas om; de diskuterar med varandra och Turas om att skriva förklaringar till varje kort.Paret diskuterar och kontrollera att korten stämmer överrens med deras förklaring.Eleverna blandar korten och placerar dem i mitten av bordet.Paret rotera till nytt bord.Paret läser förklaringarna, diskuterar med varandra och placera rätt kort vid rätt förklaring.Läraren kontrollerar (eventuellt)Paret roterar till ett nytt bord. Variant Vid varje ”station” skriver paret nya förklaringar eller bygger ut det tidigare parets förklaringar.

Kunskaper och färdigheter – Kooperativt Lärande Denna vecka har vi övat på och repeterat den digitala klockan. Den är fortfarande lite lurig men fler och fler av eleverna förstår allt mer. Vi började i veckan med att använda oss av Concept Cartoons i helklass för att repetera kunskaperna. Senare i veckan valde jag att använda strukturen Inre-yttre cirkel med den digitala klockan.

Julmust ger härlig sås till kycklingen Låt vår svenska nationaldryck smaksätta dina maträtter. Tinas julmustkyckling bjuder på en spännande sås – perfekt att moppa upp med de rostade grönsakerna. De flesta ser fram emot när man får pysa årets första julmust – och vår älskade dryck kan faktiskt ge den perfekta julsmaken i olika maträtter. Exempelvis kan man koka sin skinka i must, eller glasera revbensspjällen med den kryddiga läsken. Nu innan julstöket har dragit igång på allvar kan du testa Tina Gustafssons julmustkyckling, från Tina’s Blogg. Trots sin "kryddning” är rätten faktiskt inte så kaloririk.

Fanfictiontävling! Låt fantasin flöda och ta steget in i Landet bortom brunnen… Under höstterminen 2016 får alla mellanstadieelever chansen att ge sitt eget bidrag till Douglas Foleys nya magiska berättelse, i årets stora kreativa skrivartävling för barn! Tävlingen startar måndagen den 22 augusti 2016 och sista dagen att skicka in sitt bidrag är onsdagen den 21 december. Använd formuläret nedan. Forma bokstäver Efter ett skönt sommarlov är nu skolan igång igen. Min härliga klass har börjat tvåan och jag börjar nu mitt tredje läsår med dem. Efter att ha startat upp skrivandet med endast digitalt skrivande i förskoleklass och åk 1 börjar de nu att skriva för hand. Genom det digitala skrivandet och annat arbete har alla eleverna lärt sig bokstävernas namn och hur de låter och har nu bara bokstavsformandet kvar. Detta gör att vi kan arbeta intensivt med att lära oss forma alla bokstäver nu i början av tvåan.

Karusellen: Läsläxa – Kooperativt Lärande När vi denna vecka lyssnade på läsläxan i våra läsgrupper fick den starkare läs-gruppen som vanligt läsa läsläxan tillsammans med sin läs-kompis medan jag gick runt och lyssnade. Därefter använde jag mig av strukturen Karusellen. Jag fotade av bilder från veckans läsläxa i vår läsebok Den magiska kulan och skrev ut dessa. Bilderna stoppade jag sedan i våra clearboards.

Related: