Betyg på betyg – vad säger forskningen om betygens effekter? En forskningsöversikt över betygens effekter för elever, lärare och utbildningssystemet i dess helhet skriven av Christian Lundahl, Alli Klapp, Magnus Hultén och Larissa Mickwitz.
(red) Inför starten av det nya Skolforskningsinstitutet har Vetenskapsrådet låtit ta fram ett antal forskningsöversikter om centrala frågor i skolans värld. En av dem handlar om betyg ur elev-, lärar- och systemperspektiv och vår forskningsgrupp fick i uppdrag att göra en systematisk genomgång av det svenska och internationella forskningsläget i frågan. Baserat på en läsning av 6000 abstracts (vetenskapliga sammanfattningar), 500 artiklar och ett 40-tal avhandlingar ser vi bland annat att det inte finns något stöd i forskningen för att tidiga betyg generellt ger bättre studieresultat.
Betyg påverkar olika elevgrupper på olika sätt. Vi kan konstatera att betyg är en liten fråga för forskningen såväl i och utanför Sverige, även om vi ser en påfallande ökning av svenska forskningsreferenser senaste decenniet. Tre filmer om betygssättning. Betygsskalan A-E. Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F.
A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör läraren i slutet av en kurs eller i slutet av en termin. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg.
Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och i betygsdokumenten. I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg. Betyg - Så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till.
Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar.
Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Kunskapskrav. Betyg går upp trots nya hårda kraven. Med de nya betygskriterierna skulle det bli svårare att få höga betyg.
Tidigare kunde en elev som var sämre på någon del i ett ämne kompensera det med att vara bättre på en annan del. Men denna möjlighet, det kompensatoriska, togs bort i och med de nya betygen. Istället skulle elevens sämsta förmåga få större vikt – för att få ett A så måste eleven ha ett A i alla avseenden i ämnet. Såväl forskare som lärare och elever var kritiska. Det skulle helt enkelt inte vara möjligt att ha en dålig dag och ändå få högsta betyg. I den bästa av världar är det så att eleverna faktiskt har blivit duktigare.Karin Hector Stahre, chef för prov- och bedömningsenheten vid Skolverket. Med de hårdare kraven borde därmed de nya snittbetygen sjunka, om kunskaperna är konstanta.
Men istället har snittbetygen gått upp sedan betygsskalan byttes. Också andelen elever som inte fick godkänt i ett eller flera ämnen, var färre än i fjol än året innan. Betyder det att eleverna blivit bättre? Stöd för dig som ska sätta betyg. Här har vi samlat länkar till det stöd vi erbjuder för bedömning och betygssättning i grundskoleutbildning.
Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne och kurs. Varje elevs kunskaper ska bedömas och betygssättas utifrån kunskapskraven. Det är inte bara de kunskaper som eleverna får genom undervisningen i skolan som ska beaktas. Betyg i grundskolan. I grundskolan är betygsskalan sexgradig, med fem godkända steg, A-E och F som är ett icke godkänt betyg.
Betyg ges i årskurs 6–9 i alla ämnen som eleven fått undervisning i, förutom språkval där betyg ges från och med årskurs 7. Att sätta betyg. Från höstterminen i årskurs 6 (årskurs 7 i specialskolan) och framåt får eleven betyg i slutet av varje termin och kurs.
I slutet av årskurs 9 och i slutet av sista terminen i gymnasieskolan får eleven slutbetyg. Det är slutbetyget eleven använder för att söka sig vidare till gymnasieskolan samt högre studier. Varje elevs kunskaper ska bedömas och betygssättas utifrån kunskapskraven. Det är inte bara de kunskaper som eleverna får genom undervisningen i skolan som ska beaktas. Läraren ska enligt läroplanerna utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven, samt göra en allsidig bedömning av de kunskaper eleven visar när han eller hon sätter betyg. Betyg ska sättas efter avslutat ämne eller kurs Betygssättningen ska ske när undervisningstiden upphör och kursen eller ämnet är avslutat. Betygsskalan A-E.