background preloader

Elever med funktionsnedsättning

Elever med funktionsnedsättning
Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Omöjligt att nå enstaka delar av kunskapskravet För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. Läraren har att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Måste avgöras lokalt Exempel Aspergers syndrom Grav synskada Rörelsehinder Talstörning

Undantagsbestämmelsen Ja, i skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. I det följande finner ni några exempel på funktionsnedsättningar och situationer där det i det enskilda fallet kan finnas skäl att undanta enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen: • En elev med Aspergers syndrom kan ha svårt för att samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter, vilket det i flera ämnen förutsätts att eleven ska kunna. • En elev med grav synskada kan, i vissa fall, inte som andra elever förväntas kunna ta del av bilder, analysera dem eller beskriva dem.

FREE WINTER THEMED WRITING PAPER PRINTABLE WORKSHEETS LINED WITH PICTURES Winter Writing Paper: Here are 3 printable winter writing papers. Each lined worksheet features different winter picture. I hope you and your students enjoy this winter freebie! You may also like the full set of 25 winter writing papers: Winter Writing Papers Set of 25 Lined Worksheets Don't miss these writing prompts to use with your winter paper: January Writing Prompts Task Cards You may also like these winter activities: Penguin Math Subtraction Task Cards Penguin Math Addition Task Cards Winter Order of Operations Task Cards Free Winter Order of Operations Task Cards Winter Math Word Problems Game Winter Math Snowmen Counting Game Polar Bears Nonfiction Reading Comprehension Winter Math and Literacy Thematic Unit Upper Elementary Winter Penguins and Polar Bears File Folder Games Winter Math Penguins and Polar Bears Grade 1 Winter Math Penguins and Polar Bears Grade 2 Winter Penguins and Polar Bears Little Book and Activities Winter Penguins and Polar Bears Telling Time Winter Crafts MEGA BUNDLE

Hemläxors nytta inte självklar John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten. Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Vad säger statistiken? Hatties sammanställning av forskningsresultaten om hemläxors effekt på elevers lärande består av flera metastudier med sammanlagt över 100 000 elever. Rätt utformade kan läxor stärka Hemläxornas effekt på elevernas lärande är en komplex fråga, visar Hatties metaanalys. För det andra kan föräldrars hjälp med hemläxor ha en positiv effekt på barns och ungdomars lärande. Formativ återkoppling avgörande För det tredje har hemläxornas utformning stor betydelse. Text: Vanja Lozic Referens: Hattie, John.

First - Composez. Partagez. Jouez. Avid Sibelius® First is the fastest, smartest, easiest way for everyone to start to write and share music—from aspiring composers and songwriters, to teachers and students. Even if you’re more comfortable playing instruments than using notation software, the intuitive interface will guide your songwriting process. Magnetic Layout and other time-saving tools make it easy to get professional results fast—and the premium sound library plays back your compositions in stunning detail. When you’re done, choose how you want to introduce your music to the world—make a video of your score, export for iPad, or share directly to YouTube, SoundCloud, and Facebook. Start composing right away The new user interface is so intuitive, you’ll be able to jump in and start writing music right away. Get inspired Want to hear how your ideas will sound in real life? Share your music with the world What fun is it to write music if you can’t share it? See Sibelius First features » Start composing right away

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

Läsning handlar inte bara om svenskämnet Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Skolverket har sammanfattat resultaten från PISA 2009 i Rustad att möta framtiden? Sverige deltar också i PIRLS, en internationell studie av läsförmåga hos 10-åringar. Färre avancerade läsare och fler svaga I PISA OCH PIRLS undersöks läsförståelsen i relation till beskrivningar, berättelser, redogörelser och diagram, tabeller och kartor. Både PISA 2009 och PIRLS 2006 visar att andelen avancerade läsare har minskat och andelen svaga läsare har ökat. De elever som läser för att de har lust och på fritiden medför en bättre läsförståelse. Läsförmåga utvecklas inte bara inom svenskämnet Starka läsare kombinerar olika lässtrategier

Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet Siv M Gamlem Återkoppling och dess positiva effekter på elevers lärande brukar ofta framhållas. Samtidigt har få studier gjorts om hur elever uppfattar den återkoppling som ges klassrummet. I Student perceptions of classroom feedback presenterar de norska forskarna Siv M. Gamlem & Kari Smith resultat från sin studie om just återkoppling. Verkningslöst utan förtroende En avgörande faktor för att återkoppling ska fungera är själva klassrumsklimatet. I Gamlem & Smiths artikel är elevernas perspektiv på återkoppling i fokus. – Eleverna påpekar att återkopplingen sker på många olika sätt , men långt ifrån all återkoppling stödjer lärandet, säger hon. Risk att eleverna känner sig ”misslyckade” Två övergripande attityder eller praxis fanns enligt den norska studien hos eleverna. Men det finns också en i grunden uppmuntrande strategi, som är vanligt förekommande. Elever förstår inte termer och begrepp Generellt sett verkar dock eleverna få lite tid att arbeta med den återkoppling som faktiskt ges.

Stödmaterial om övergångar När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risk att viktig information går förlorad. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial – ”Övergångar inom och mellan skolor och skolformer”. Stödmaterialet vänder sig till personal inom alla skolformer (med undantag för vuxenutbildning). Ladda ned eller beställ "Övergångar inom och mellan skolor och skolformer" Fokus på utsatta barn I stödmaterialet beskrivs hur olika parter kan arbeta för att ta ett gemensamt ansvar att skapa välfungerande övergångar. - Vår förhoppning är att materialet ska ge ökade kunskaper, inspiration och stöd, förklarar Gudrun Löwendahl Björkman, som är författare till stödmaterialet. Förtroende mellan skola och vårdnadshavare viktigast Del i förstärkt elevhälsa

Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?” Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker: Bekräfta sig själv och bli bekräftad av andra Viktigt att utveckla elevens inre motivation

Related: