Elever med funktionsnedsättning Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Omöjligt att nå enstaka delar av kunskapskravet För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. Läraren har att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Måste avgöras lokalt Exempel Aspergers syndrom Grav synskada Rörelsehinder Talstörning
Litteraturtips inom foramtiv bedömnning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning med ett länkarkiv till material från Skolverket, litteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom betyg och bedömning i allmänhet med formativ bedömning i synnerhet. Här hittar ni en sammanställning med länkar över publikationer, stödmaterial och allmänna råd från Skolverket. Skolverket Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter Betygsskalan och betygen B och D Sambedömning i skolan Bedömningsaspekter Bedömningsportalen Bedömningsstöd Forskning om bedömning och betygssättning Formativ bedömning Sambedömning Kommentarmaterial till kunskapskraven för grundskolan IUP med omdömen Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Formativ bedömning en översikt Forskning inom bedömning och betyg Litteratur Diaz Patrizia (2014) Arbeta formativt med digitala verktyg Hattie John (2009) Visible learning
undantagsbestämmelsen Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. Har alla elever fått möjlighet att visa kunskaper på olika sätt eller har jag missat någon? Om jag inser att en elev faktiskt inte har beretts tillfälle att visa kunskaper på fler än ett sätt behöver jag raskt ordna ett möte för att utvärdera elevens kunskaper på annat sätt. 2. 3. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 4. 5. Återstår bara att sätta igång!
Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? När kan den tillämpas? Tillsammans med Skolverket har vi tagit fram ett studiepaket som omfattar fyra områden. Paketet är uppbyggt kring fyra filmer med tillhörande läsanvisningar och diskussion. Arbetet med studiepaketet kan, efter en inledande planering, med fördel genomföras under fyra tillfällen. Samtalen kommer troligen att bli bättre om du och dina kolleger tillsammans har fått reflektera över nuläget, en självskattning inför diskussionerna. Förslag till frågeställningar: Hur skapar ni en likvärdig undervisning för en elev med funktionsnedsättning? Sammanställ frågor och funderingar för att få en bild av vad som bör bli er skolas fokus i diskussionerna och kompetensutvecklingen.
Nationella prov – anpassade eller inte? - SPSM Nu har de nationella proven dragit igång över landet och vi är många som kommer ihåg provtillfället med både glädje och vånda. Om man har en funktionsnedsättning så kan man till viss del få proven anpassade. Men räcker den anpassning av proven som görs idag för elever med en funktionsnedsättning? Vi reder ut det hela med Wern Palmius, rådgivare från den östra regionen, som är stark kritisk till hela upplägget och den tonvikt som proven har fått i skolan. - De nationella proven är inte främst till för att mäta elevernas kunskap i förhållande till kunskapskraven. Hur menar du då? Man ska aldrig utsätta en elev för en prövning som man på förhand vet att eleven kommer misslyckas med. Så vad borde man göra för att det ska bli bra för eleven? Men kan man verkligen få ett betyg då elevens nationella prov har anpassats och förändrats? Av: Anders Lager
Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"
Nyanlända elever och betyg Många lärare i grundskolan upplever att det är problematiskt att sätta betyg när en elev som är nyanländ till Sverige t.ex. börjar skolan sent på terminen. En del lärare tycker det känns orättvist att ge nyanlända elever ett F i betyg och väljer hellre att sätta ett streck när det finns ett litet underlag eller inget alls för att bedöma elevens kunskaper. Streck innebär frånvaro Enligt skolförfattningarna ska streck användas i de fall betyg inte kan sättas på grund av att det saknas underlag för bedömning på grund av en elevs frånvaro. När underlag för bedömning saknas Läraren ska sätta betyget F i de fall eleven har haft undervisning i ett ämne, men det saknas underlag som visar elevens kunskaper i ämnet. När begränsat underlag för bedömning finns Om det däremot finns ett underlag för bedömning, om än ett mycket begränsat, ska läraren sätta betyg utifrån detta underlag. När eleven inte har fått undervisning Extra anpassningar och särskilt stöd
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell The Big Five