background preloader

Youtube

Youtube
Related:  Undantagsbestämmelsen- PYSbetyg och bedömningFunktionshinder

Elever med funktionsnedsättning Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Omöjligt att nå enstaka delar av kunskapskravet För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. Läraren har att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Måste avgöras lokalt Exempel Aspergers syndrom Grav synskada Rörelsehinder Talstörning

Litteraturtips inom foramtiv bedömnning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning med ett länkarkiv till material från Skolverket, litteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom betyg och bedömning i allmänhet med formativ bedömning i synnerhet. Här hittar ni en sammanställning med länkar över publikationer, stödmaterial och allmänna råd från Skolverket. Skolverket Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter Betygsskalan och betygen B och D Sambedömning i skolan Bedömningsaspekter Bedömningsportalen Bedömningsstöd Forskning om bedömning och betygssättning Formativ bedömning Sambedömning Kommentarmaterial till kunskapskraven för grundskolan IUP med omdömen Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Stöd för den skriftliga individuella utvecklingsplanen Formativ bedömning ­ en översikt Forskning inom bedömning och betyg Litteratur Diaz Patrizia (2014) Arbeta formativt med digitala verktyg Hattie John (2009) Visible learning

undantagsbestämmelsen Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. Har alla elever fått möjlighet att visa kunskaper på olika sätt eller har jag missat någon? Om jag inser att en elev faktiskt inte har beretts tillfälle att visa kunskaper på fler än ett sätt behöver jag raskt ordna ett möte för att utvärdera elevens kunskaper på annat sätt. 2. 3. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 4. 5. Återstår bara att sätta igång!

Skolverket: En missuppfattning som florerar – elever drabbas Den feltolkning av betygsskalan som lärarutbildaren Magdalena Rangne möter genom sina studenter - att man måste prestera A på precis allt för att få A i betyg – möter även Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket med ansvar för betyg och bedömning. – Jag känner ingen det, ja. Tyvärr är det en missuppfattnings som florerar. Det är bra om man kan reda ut den här frågan, säger hon och berättar att hon stöter på missuppfattningen i social medier och i de frågor som kommer in till Skolverkets upplysningstjänst. Till Skolverkets upplysningstjänst hör föräldrar, elever och ibland även lärare av sig med frågan om ”ett enda misstag i prestationer kan sänka ett betyg”. Upplysningstjänsten för ingen statistik över hur många som hör av sig men konstaterar att det är en vanligt förekommande fråga. Ett betyg sätts inte förrän ämnet eller kursen är slut och då ska läraren ta hänsyn till all tillgänglig information om elevens prestationer. Är det implementeringen som inte varit tillräcklig?

Samhällsguiden – en hjälp bland lagar och rättigheter - Riksförbundet Attention Hem Nyheter Samhällsguiden – en hjälp bland lagar och rättigheter Attentions projekt Egen styrka vill uppmärksamma föräldrar till barn med Aspergers syndrom och de utmaningar den här gruppen möter. Förutom oron för barnet möter de ofta på svårigheter när de försöker ta sig fram bland lagar och olika direktiv. För att underlätta har Attention tagit fram Samhällsguiden, en skrift som överblickar de lagar som gäller och vilka rättigheter man har som förälder till ett barn i behov av extra stöd. I en enkätundersökning som genomfördes i projektet förra året framgick det att ett stort stressmoment för mammorna och papporna var att förstå vilken hjälp man kunde förvänta sig av samhället och hur långt det egna föräldraansvaret ska sträcka sig. – Med anledning av de svar som vi fick i enkäten valde vi att ta fram två skrifter. Syftet med Samhällsguiden är bland annat att ge lättillgänglig information om Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? När kan den tillämpas? Tillsammans med Skolverket har vi tagit fram ett studiepaket som omfattar fyra områden. Paketet är uppbyggt kring fyra filmer med tillhörande läsanvisningar och diskussion. Arbetet med studiepaketet kan, efter en inledande planering, med fördel genomföras under fyra tillfällen. Samtalen kommer troligen att bli bättre om du och dina kolleger tillsammans har fått reflektera över nuläget, en självskattning inför diskussionerna. Förslag till frågeställningar: Hur skapar ni en likvärdig undervisning för en elev med funktionsnedsättning? Sammanställ frågor och funderingar för att få en bild av vad som bör bli er skolas fokus i diskussionerna och kompetensutvecklingen.

Nationella prov – anpassade eller inte? - SPSM Nu har de nationella proven dragit igång över landet och vi är många som kommer ihåg provtillfället med både glädje och vånda. Om man har en funktionsnedsättning så kan man till viss del få proven anpassade. Men räcker den anpassning av proven som görs idag för elever med en funktionsnedsättning? Vi reder ut det hela med Wern Palmius, rådgivare från den östra regionen, som är stark kritisk till hela upplägget och den tonvikt som proven har fått i skolan. - De nationella proven är inte främst till för att mäta elevernas kunskap i förhållande till kunskapskraven. Hur menar du då? Man ska aldrig utsätta en elev för en prövning som man på förhand vet att eleven kommer misslyckas med. Så vad borde man göra för att det ska bli bra för eleven? Men kan man verkligen få ett betyg då elevens nationella prov har anpassats och förändrats? Av: Anders Lager

20 saker du inte får glömma om du älskar någon som har ADD - Newsner Det är helt klart inte enkelt att älska någon som har ADHD eller ADD. För du vet aldrig riktigt vad du ska säga. Varje ord som blir fel kan orsaka ett vredesutbrott. Men det är inte så konstigt. Allt är så mycket svårare för de som har detta än för människor utan diagnos. Allt blir mycket intensivare. ADD är en typ av ADHD. Äkta kärlek är ovillkorlig men älskar du någon med ADD prövas detta verkligen. Genom att förstå någon med ADD kan du bli mer förstående och det kan hjälpa dig in din relation. Den här listan från Lifehack visar vad som händer i huvudet för någon med ADD/ADHD. 1. I grund och botten har en person med ADD svårt att kontrollera sina impulser. Ja, människor med ADD / ADHD är svåra att älska ibland. Fotot är på Justin Timberlake, en av många kändisar som berättat om sin ADD.

Betygsättning! Några tips för att öka bedömningssäkerheten Sara Bruuns inlägg om lotteriet för en elevtyp vi alla känner satte fingret på en viktig punkt: om allt har gått som det ska och eleven har följt alla instruktioner och gjort allt enligt lärarens intentioner så är bedömningssäkerheten relativt god. Om eleven däremot inte har följt normen så uppstår ett lotteri där lärarens förhållningssätt, kunskap om skollag, läroplan och bedömningssäkerhet sätts på prov. En säker bedömning är grunden för att kunna anpassa undervisningen, för att kunna avgöra om underlaget för betygsättning är allsidigt och tillräckligt, för att kunna avgöra om en elev behöver utredas för särskilt stöd. Som specialpedagog bidrar jag därför till att öka kompetensen när det gäller bedömning och betygsättning, en funktion som kanske inte alla tänker på som specialpedagogisk men som jag tycker är självklar. Det är i bedömningen det märks om det inte funkar, om det behövs insatser för skolan, undervisningen eller eleven. Kollegialt lärande och samarbete i betygsättningstider

Går det att sätta rättvisa betyg? | autismasperger I mitt jobb som ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet har jag många olika arbetsuppgifter. Exempelvis medlemsrådgivning och intressepolitiskt arbete framför allt inom området skola/utbildning men även arbete och socialförsäkring. I det intressepolitiska arbetet ingår bland annat att företräda förbundet i kontakter med myndigheter, riksdag och regeringskansli. Igår hade jag en sådan kontakt då jag var på samråd med Skolverket. Vi pratade bland annat om hur skolor kan anpassa de nationella proven för elever med Aspergers syndrom och autism. Några viktiga förändringar beträffande betygssättning i skolan de senaste åren är: – Betyg från skolår 6 – Nytt betygssystem i sex steg, A-F. – Idag krävs minst åtta E eller högre vid avslutad grundskola för att få lägsta gymnasiebehörighet. – Avslutningsvis den nya läroplanen (Lgr 11) som ställer nya kunskapskrav i skolämnena. Läroplanen för grundskolan från 1994 innehöll 500 strävansmål, om man lägger ihop alla 17 grundskoleämnen. 1. 2. 3. 4. 5.

Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"

Funktionsnedsättning - www.lul.se I den här delen kan du läsa om en mängd aspekter av det som utmärker olika funktionsnedsättningar. Innehållet har skapats i samarbete med ledande experter inom respektive område. Du kan läsa om hur funktionsnedsättningarna påverkar vardagen, vad de beror på och vad man kan göra för att förbättra sin situation. Du kan också hitta tips på litteratur som rör de olika ämnesområdena.En del faktatexter finns på engelska, arabiska och ryska. Texterna är uppdelade i fyra kategorier: Nytt betygsystem som är mer orättvist, eller hur är det egentligen? Hej du bloggläsare i allmänhet och ogonrorelseterapi i synnerhet! Tack för din kommentar på min blogg. Jag har läst din bloggpost Betyssystemet suger och jag förstår din frustration över att ditt barn riskerar att få betyg som inte känns rättvist. Jag delar din frustration men kanske av delvis andra skäl eftersom jag inte känner er utan utgår från lärarens och specialpedagogens perspektiv. Det låter som om din dotter går på en skola där betygsättningen kanske inte är helt likvärdig i betydelsen att förutsättningarna för betyg inte är helt likvärdiga för alla elever. Det finns så mycket missförstånd kring betygen och det gör att, som du skriver, många elever hamnar i situationer de inte skulle behöva hamna i. För det första är det inget nytt betygssystem vi har nu. Vad händer då om en elev inte visar kunskap enligt kraven för E? I torsdags kom ett förtydligande till skollagen som berättar vad som anses vara anpassningar och vad som anses vara särskilt stöd.

Related:  Betyg & Bedömning