Arbetsmaterial- Nypon. Nypon förlag vill öka möjligheterna att använda lättläst skönlitteratur i undervisningen.
Det gör vi genom att komplettera alla våra böcker med arbetsmaterial. Materialet består dels av en handledning med tips och idéer till er pedagoger, dels av lektionsmaterial för eleverna. Elevmaterialen till de nyare svenska böckerna är utformade på lite annorlunda sätt. De består av skrivbara pdf:er. De fungerar både i dator, i surfplatta och i SmartPhones. Arbetsmaterialet är kostnadsfritt och går att skriva ut genom att klicka på länkarna nedan.
Arbetsmaterialet hittar du också under fliken Arbetsmaterial vid respektive bok inne i butiken. Finn rätt arbetsmaterial genom att klicka på bokstaven titeln startar med. Att mäta och mäta rätt saker. I det senaste numret av tidningen ”Utbildning och demokrati” (Volym 23, nr 2, 2014) har Michael Tengberg skrivit en artikel om detta.
Michael Tengberg, forskare vid Karlstads universitet, har gjort en analys av delprov A ”Att läsa och förstå” för åk 9 för alla nationella prov under tiden 2005 – 2012. Mer och mer tid ägnas åt att testa våra elever i jakten på varför resultaten har försämrats under senare år. Som någon sa: ”Grisen blir inte tjockare bara för att man väger den oftare”. Vad tror du Tengberg kom fram till? Jag är säker på att du svarar att han kom fram till att det är ytterst problematiskt för provkonstruktörerna att skapa test som prövar läsförståelse men också att faktiskt mäta läsförståelse.
Ann Boglind - Introduktion. Att bli en sån som läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter. Nationella och internationella utvärderingar visar att svenska barns och ungas läsförmåga har blivit allt sämre. Catarina Schmidt, som har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas, visar i sin avhandling att barn läser och skriver om det får goda tillfällen till det. Men för att nå läsförståelse måste de få prata om vad de läser, och i det avseende är skolan en alltför tyst lärmiljö. This thesis focuses on nine children’s use of texts and literacy learning, both inside and outside of school, in a multilingual and multicultural setting in Sweden.
The study investigates and maps texts that children encounter and use in their everyday lives, and explores what they do with them. The study also aims to investigate the conditions and possibilities of local literacies, exploring children’s meaning-making, identity-making and literacy learning through texts. Om läshastigheten! Låt oss fundera över undervisningen!
Idag skriver Jenny Lindh, bibliotekarie som svarar på läsarens frågor i DN, svar till den som undrar över sin läshastighet.
I skolan är det en ofta förekommande fråga, den om läshastigheten. ”Hen läser långsamt” säger vi och ofta menar vi att eleven då inte kan läsa. Läsningen är för långsam. Detta med läshastigheten. Jag satt nyligen med en elev vars läshastighet inte liknade min. Han läste långsammare. Om vi inte har utbildning i läsning är det lätt att göra läshastigheten till ett kriterium för att kunna läsa och att inte kunna läsa. Jag minns en långsam läsare. Jag undersöker ofta min läsning. I klassrummet låter vi ofta elever läsa högt.
. – Man får inte läsa långsamt. Berättelsen kom från en elev som lämnat skolan. . – Jag vill inte känna mig dum så jag är väldigt noggrann då jag läser. Läsundervisningen i svenska för årskurs 7-9. Att eleverna är duktiga på att läsa är en förutsättning för att de ska kunna ta del av undervisningen i alla ämnen.
Ändå finns det stora kvalitetsskillnader mellan lektionerna på enskilda skolor. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsundervisningen i svenska på ett 40-tal grundskolor. Skolinspektionen har granskat läsundervisningen i årskurs 7-9 på 40 slumpvis utvalda skolor, både fristående och kommunala. Resultatet gäller dessa skolor, men kan också vara intressant för andra skolor att ta del av. Granskningen fokuserar på om alla elever ges goda förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin läsutveckling.
Granskningens resultat i korthet Eleverna utmanas inte i sin läsning. Samtal ökar läslusten. Alla barn får inte med sig läsningen från hemmet eftersom inte alla föräldrar läser med sina barn.
Men läsningen är viktig, det räcker inte med att bara kunna prata bra, menar Annika Löthagen och Jessica Staaf, lärare och projektledare för Läskampen i Botkyrka kommun. - Vi uttalar orden olika när vi läser och när vi pratar, så läsningen är inte oviktig. Alfa. Syriens barn på väg in i den svenska skolan. De kom från det krigshärjade Syrien för mellan två och nio månader sedan.
Nu bussas de från invandrartäta Norsborg till en skola i Tullinge där de undervisas på svenska och arabiska samtidigt. Och det går bra för dem – i alla ämnen. Läslyftet. Läsförståelse och lässtrategier. Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring.
Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.