Läsandet bland pojkar ökar kraftigt. Pojkars läsförståelse har varit ett mörkt kapitel i den svenska skolhistorien. Men nya siffror från SCB visar att läsandet bland pojkarna i årskurs fyra till sex nu har ökat. – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande, säger läsforskaren Caroline Liberg. Internationella undersökningar som Pisa har etablerat bilden av hur svenska elevers läsförståelse blir allt sämre. Sämst är den hos pojkar. I den senaste Pisaundersökningen hade svenska pojkar i snitt 51 poäng lägre resultat än flickor. Men ny statistik från SCB visar att den negativa utvecklingen redan kan vara på väg att vända. . – Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Caroline Liberg är överraskad av SCB:s resultat och är inte säker på vad som ligger bakom vändningen. Caroline Liberg tror att det är läsandet av skönlitteratur som ökat. – Vi har haft en väldig satsning på läsning av skönlitteratur.
SCB har även frågat barnen om de följer nyheter minst en gång i veckan. Pojkars läsning. Läsning och litteratur är enligt Bibliotekslagen en grund för folkbibliotekens verksamhet. Barn och unga är därtill prioriterade målgrupper såväl i nuvarande som kommande biblioteksplaner för Örebro kommun och för Örebro läns landsting. Barn och ungas läsning är ett utpekat utvecklingsområde i Örebro läns landstings kulturplan. Länsbiblioteket i Örebro län har av Kulturrådet beviljats medel för en förstudie om pojkars och unga mäns läsning. Förstudien har syftat till en ökad kunskap så att förutsättningarna ökar för att framgångsrikt genomföra en längre marknadsföringskampanj.
Syftet med en sådan marknadsföringskampanj skulle vara att förändra attityden till litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar 13-25 år. Förstudien har genomförts av Marianne Redman, bibliotekarie på Örebro Stadsbibliotek, genom inläsning av forskningsresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt. Pojkars skolprestationer. Pojkars problematiska läsning : en diskursanalys med utgångspunkt från Läsandets kultur (SOU 2012:65) When it comes to reading, there are rather large differences between boys and girls in skill and frequency, and these differences have persisted for decades.
For the last few years I have sensed an increasingly negative image of boys and men in the ”public conversation”. What to read is a matter of personal choice, yet this personal choice is, in this conversation, connected to war, men’s violence against women and misogyny in general. In contemporary research, boys’ declining school results has been described as being a “boy problem”, and the answer has been to question “boy culture” (and using girls’ school performance as the good example). But I don’t want to ”sense”. I would like to ”know”. Therefore I set out to examine the discourse on boys and men and their reading within a limited context. The recently published government report The Culture of Reading (SOU 2012:65) offered, together with the media reactions to it and the comments submitted to it, such a context.
Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv. " Det anser Kåkå Olsen som skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet. – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon. Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Råden är applicerbara oavsett kön, MEN Kåkå Olsen valde att skriva särskilt om pojkar därför att: Pojkar läser, statistiskt, mindre och sämre än flickor.
Vill du läsa mer om pojkar och litteratur så finns Kåkå Olsens masteruppsats tillgänglig här. Det saknas en genusanalys av varför pojkar läser allt mindre. Det är samhällets syn på manligt och kvinnligt som gör att pojkarna väljer bort läsningen. Det skriver docenten Gunilla Molloy i en debattartikel i tidningen Dagens Nyheter. Docenten Gunilla Molloy kritiserar den statliga Litteraturutredningen för dess analys om varför pojkar läser allt mindre. Hon skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter (8 april 2013) att det inte är skolans fel att pojkarnas läsförståelse minskar – utan hela samhällets.
Gunilla Molloy anser att det är fel att skylla många pojkars ointresse av att läsa på skolan. Frågan borde i stället analyseras ur ett samhällsperspektiv där en genusanalys borde vara det centrala. Hon påpekar att en viktig faktor till pojkars minskade läsförståelse helt enkelt är att det anses omanligt att läsa skönlitteratur i vårt samhälle – och om inte män läser böcker kommer inte deras söner att göra det heller. Gunilla Molloy skriver: Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt: Sju punkter för att få pojkar att läsa!