Annika Sjödahl - ämnesspanare. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse.
Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. Till strategier räknas också att läsa mellan och bortom raderna (sk inferenser) men även att veta att du läser på olika sätt, sk strategisk läsning, som att man sökläser för att hitta detaljer, översiktsläser för att hitta en överblick och djupläser för att analysera och reflektera över det lästa. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Bedömning Aktiv läsförståelse undervisning Inferenser eller textkopplingar. Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier.
I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse.
Referat exempeltext 7 9 gy1 3. De fem lässtrategierna: Förutspå - UR Skola. Aktiv närläsning av text i Svenska 3 – ett lektionsexempel. Trots att det bara är tidigt på terminen känns det ändå som att vi går in i slutspurten i Svenska 3.
Kanske är det för att jag har undervisat mina treor ända sedan årskurs 1 och vi nu bara har några månader kvar. För ungefär fyra-fem år sedan började jag intressera mig för forskning om läsförståelse och det var också då som mitt sätt att se på och organisera läsundervisning förändrades. Det betyder att dessa treor, som jag nu har i Svenska 3, har fått aktiv läsundervisning under hela sin gymnasietid. För mig betyder det (på ett ungefär) följande: Läsningen och samtal om texter får ta stort utrymme i klassrummet, i alla tre svenskkurserna.Vi samtalar inte bara om hur vi läser skönlitteratur utan också om goda lässtrategier för faktatexter. "Lämna inte eleverna ensamma" Tidigare i veckan presenterade Skolinspektionen resultatet av en granskning av läs- och skrivundervisningen i årskurs 4-6 i 30 svenska kommuner.
Skolinspektionen pekade bland annat på att eleverna behöver ett aktivt lärarstöd i svenska. Genom att vägleda eleverna och låta dem samtala om egnas och andras texter fördjupas elevernas förståelse av det de läst. Skolinspektionen konstaterade också att "på skolor där läs- och skrivundervisningen fungerar mindre väl, arbetar eleverna till stor del på egen hand". Annika Sjödahl är lärare i svenska och engelska på S:t Illiansskolan i Enköping. Hon välkomnar att Skolinspektionen är ute i klassrummen, som i detta fall för att observera svensklektioner. – Jag är inte alls förvånad över resultatet att vi behöver ge eleverna mer stöttning.
. – Tidigare var det mycket så att man läste man en text, svarade på frågor, lämnade in och läraren rättade. . – Vi måste konkretisera "hur:et", som hur man resonerar i en text. Språkstöttning med stödmallar. Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum.
Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. Jag brukar göra dem till en skrivuppgift om jag har elever som behöver stöd och de är helt valfria att använda. De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction.
Textkopplingar Tala Tänka. Jenny på Wendes: Att stötta sina elever. Under gårdagen publicerade Skolinspektionen rapporten från sin granskning av läs- och skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6, Skolinspektionens granskning 2016:1.
Det som lyfts fram från granskningen är att skolorna inte lyckas utveckla elevernas läsförståelse, skrivförmåga och inte heller elevernas förmågan att tänka, kommunicera och lära. För att lyckas utveckla dessa förmågor önskas från Skolinspektionens sida ett mer aktivt stöd från lärarna. Resultatet tycker jag är mycket spännande, inte minst då det skrivs och talas så mycket om språkutvecklande arbetssätt just nu. I detta arbetssätt ingår ju bl a ett ökat stöd från läraren, där läraren modellerar, ger stödstrukturer och låter eleverna arbeta i process.
Kanske är det så att arbetssättet inte fått genomslag på skolorna ännu. Att visa och vägleda elever i skriv- och läsförmåga. En rapport från skolinspektionen visar att ”skolan måste ge eleverna bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära.
Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.” Explicit undervisning i skriv- och läsförmåga blir väldigt viktigt kommer man fram till. Det finns ett antal punkter som de ser som utvecklingsområden: Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. Här på bloggen är skriv- och lässtrategier ett återkommande ämne.