Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna. Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna.
Vetenskaplig grund. 3 miljoner till projekt om appar och läs- och skrivsvårigheter - Linnéuniversitetet. 2013-06-04 | Pressmeddelande Idor Svensson, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet, har fått 3 000 000 kronor av Wallenbergstiftelsen för projektet ”Alternativa stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott".
Projektet handlar om att studera om ett systematiskt och intensivt användande av appar kan förbättra läs- och skrivförmågan för elever med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. - Vi vill se om dessa alternativa verktyg kan underlätta och förbättra elevens skriftspråkliga förmåga och öka deras motivation för skolarbete, säger Idor Svensson. Program för att stödja läs- och skrivförmågan brukar kallas alternativa verktyg. Under de senaste åren har det kommit mobiltelefoner, så kallade smarta telefoner, och läs/surfplattor som enkelt kan ladda hem olika program, så kallade appar. Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling. Boken "Språkinriktad undervisning" riktar sig till lärare i de senare åren på grundskolan och gymnasiet och behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever.
Huvudpoängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling menar Maaike Hajers och Theun Meestringas, två nederländska forskare. Maaike Hajers har tidigare varit gästprofessor och forskare vid flera svenska lärosäten och har lång erfarenhet av språkinriktad ämnesundervisning. Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning - Örebro universitet. – Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket.
Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund. Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga. Bra lärande vid gott förtroende lärare - elev - Göteborgs universitet. Nyhet: 2013-06-12 En förtroendefull relation mellan lärare och elever gynnar elevernas motivation att anstränga sig, och därmed deras lärande.
Hur en sådan relation kan byggas visar en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet. I sin studie har Annika Lilja med hjälp av omfattande klassrumsobservationer följt fem grundskolelärare i deras arbete med eleverna och hur de konkret etablerar ett förtroende, som en grund att stå på för det traditionella skolarbetet, och som en grundläggande pusselbit för ett bra skolresultat. – Idag åtnjuter inte lärarna respekt per automatik. Elevernas förtroende är något du vinner som lärare. Diagnos som väcker känslor - Aktuell forskning. Vad är skillnaden mellan en spontan personlighet och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
Gränserna är svåra att dra, men det hindrar inte forskarna vid Karolinska Institutet från att försöka förbättra livet för personer med diagnosen adhd. Oj, varför gjorde jag så där!? Alla har upplevt hur jobbigt det kan kännas att tappa kontrollen för ett ögonblick, att agera utan att tänka efter eller att helt enkelt inte kunna koncentrera sig på det man borde. Forskning gav bättre skolresultat. Med videokameror, litteratur och kritiska ögon hjälps lärarna åt för att bli bättre på sitt jobb.
Britt-Inger Svensson är en av lärarna på Strövelstorpsskolan som nu forskar i samarbete med högskolan i Halmstad: - Som många lärare så är man ensam inne i sitt klassrum. Man är inte van att nån annan är där inne och tittar på vad jag gör. Här är ju en guldchans egentligen att kunna förbättra min undervisning. Man tror man gör en massa saker men man har ju inte riktigt koll på det. Och resultaten på Strövelstorps skola har förbättrats. 2009 var det bara 39 procent av eleverna som klarade gymnasiebehörighet. En av framgångsfaktorerna är lärarnas forskning. Fortbildande föreläsningar 2015 (with image) · UR_Pedagogerna. Forskning skolverket. Hemläxors nytta inte självklar. John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten.
Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. It och lärande ett komplext område för forskningen. I artikeln "Formal to informal learning with IT: research challenges and issues for learning" presenterar Cox en analys av forskning med särskilt fokus på relationen mellan it och lärande i formella respektive informella miljöer.
Cox skriver om hur det redan på 1960-talet forskades om it och lärande, då med fokus på hur en begränsad skara studenter använde it som en extra aktivitet i formella miljöer. Forskningen fokuserade vilken direkt effekt it fick på deltagarnas lärande. Mer utsuddade gränserUnder 1980-talet ledde minskade teknikkostnader till att elever började få tillgång till datorer. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet?
Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Läsning handlar inte bara om svenskämnet. Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.
PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare. Under de senaste 20 åren har det forskats intensivt om läs och skrivsvårigheter. Men trots att kunskapen har ökat fortsätter elevernas resultat att sjunka i internationella jämförelser.
Orsaken är klyftan mellan teori och praktik, menar Catharina Tjernberg, lärare och forskare vid Stockholms universitet. – Kunskapen når inte lärarna. Forskarna måste bli bättre på att knyta an till vardagen, de måste ut och föra en dialog med lärare för att överbrygga klyftan. I dag vet vi att det är den handlingsorienterade kunskapen, där man förmår omvandla teori till praktisk pedagogik i klassrummet, som är viktigast, säger hon. Problemlösning blir bättre med formativ bedömning. I sin studie Assesment for learning. A case study in mathematics education genomförde Andrei Balan en effektstudie på matematikundervisningen på gymnasiet. Regelbunden tillsyn - halvårsstatistik 2013. Under 2013 besökte Skolinspektionen cirka 1300 skolor och 58 kommunala huvudmän. Surfplattor kan skapa mer samarbete utanför lektionerna.
Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare. Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat. Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier.
För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv. Vad är en bra lektion? Återkopplings betydelse för den inre motivationen att lära. Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet. Siv M Gamlem Återkoppling och dess positiva effekter på elevers lärande brukar ofta framhållas. Samtidigt har få studier gjorts om hur elever uppfattar den återkoppling som ges klassrummet. I Student perceptions of classroom feedback presenterar de norska forskarna Siv M. Gamlem & Kari Smith resultat från sin studie om just återkoppling.
Verkningslöst utan förtroende En avgörande faktor för att återkoppling ska fungera är själva klassrumsklimatet. I Gamlem & Smiths artikel är elevernas perspektiv på återkoppling i fokus. . – Eleverna påpekar att återkopplingen sker på många olika sätt , men långt ifrån all återkoppling stödjer lärandet, säger hon.