background preloader

Forskning

Facebook Twitter

Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna. En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal. Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper. Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”. Det finns inget annat sätt att lära sig och utvecklas inom ett ämne än ständig repetition och att målmedvetet bygga färdigheter som stödjer inlärning.

I detta kognitiva perspektiv på skolundervisningen spelar lärarledda lektioner en mycket viktig roll. I den progressiva pedagogiken förnekades ofta biologiska mognadsprocesser. Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna. Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare. I den mikroetnografiska studien fick elever välja ut fyra särskilt duktiga lärare. Lärarnas sätt att möta elever, ansikte mot ansikte, videofilmades under matematiklektioner. Främst fokuserades svåra situationer där lärare tvingades ta snabba, ibland sekundsnabba, beslut. Eleverna valde lärare med god relationell förmåga Ann-Louise Ljungblad tar utgångspunkt i barnkonventionen och barns rättigheter att ingå i demokratiska relationer.

Ljungblad beskriver att hennes nyfikenhet väcktes av vad dessa lärare gör som är så betydelsefullt så att eleverna namngav dem. Ett positivt urval av lärare Ljungblad betecknar valet av de fyra lärarna som ett positivt urval. Improviserade i de svårare undervisningssituationerna Data samlades in under ett års tid.

IKT

Vetenskaplig grund. 3 miljoner till projekt om appar och läs- och skrivsvårigheter - Linnéuniversitetet. 2013-06-04 | Pressmeddelande Idor Svensson, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet, har fått 3 000 000 kronor av Wallenbergstiftelsen för projektet ”Alternativa stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott". Projektet handlar om att studera om ett systematiskt och intensivt användande av appar kan förbättra läs- och skrivförmågan för elever med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. - Vi vill se om dessa alternativa verktyg kan underlätta och förbättra elevens skriftspråkliga förmåga och öka deras motivation för skolarbete, säger Idor Svensson.

Program för att stödja läs- och skrivförmågan brukar kallas alternativa verktyg. Under de senaste åren har det kommit mobiltelefoner, så kallade smarta telefoner, och läs/surfplattor som enkelt kan ladda hem olika program, så kallade appar. Dessa appar hanterar många av de alternativa verktyg som tidigare bara funnits till datorer eller som separat utrustning. Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling. Boken "Språkinriktad undervisning" riktar sig till lärare i de senare åren på grundskolan och gymnasiet och behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever. Huvudpoängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling menar Maaike Hajers och Theun Meestringas, två nederländska forskare.

Maaike Hajers har tidigare varit gästprofessor och forskare vid flera svenska lärosäten och har lång erfarenhet av språkinriktad ämnesundervisning. Forskarna understryker att utan utvecklade språkkompetenser och kunskaper är det ytterst svårt för elever att uppnå kunskapsmålen. Ett ämnes fackspråk utmaning för alla eleverEnligt statistiken har 18 procent av svenska skolelever annat modersmål än svenska och i storstäderna är denna andel ännu högre. Flera av dessa elever har språksvårigheter och är i behov av regelrätt språkstöd. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum. Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning - Örebro universitet. – Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket.

Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund. Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga. – Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver med blyertspenna, i alla fall för små barn. Men att trycka på tangenter på en dator klarar barn tidigt.

Underlätta själva skrivandet I Sollentuna använder skolorna surfplattor men de benämns som lärplattor för att det ska vara tydligt vad de används till. . – Barnen får publicera berättelser på en webbsida som alla har tillgång till. Alla kan vara med på sina villkor. Bra lärande vid gott förtroende lärare - elev - Göteborgs universitet. Nyhet: 2013-06-12 En förtroendefull relation mellan lärare och elever gynnar elevernas motivation att anstränga sig, och därmed deras lärande.

Hur en sådan relation kan byggas visar en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet. I sin studie har Annika Lilja med hjälp av omfattande klassrumsobservationer följt fem grundskolelärare i deras arbete med eleverna och hur de konkret etablerar ett förtroende, som en grund att stå på för det traditionella skolarbetet, och som en grundläggande pusselbit för ett bra skolresultat. – Idag åtnjuter inte lärarna respekt per automatik.

Elevernas förtroende är något du vinner som lärare. Jag undersöker hur, säger Annika Lilja. Tid och engagemang Hennes resultat visar att lärarna lägger mycket tid och engagemang i att skapa förtroendefulla relationer med sina elever. Sätter gränser – Förtroendefulla relationer med läraren är också en förutsättning för att eleven ska få möjligheter att lära, säger Annika Lilja. Får sällan utrymme Läs avhandlingen. Diagnos som väcker känslor - Aktuell forskning. Vad är skillnaden mellan en spontan personlighet och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Gränserna är svåra att dra, men det hindrar inte forskarna vid Karolinska Institutet från att försöka förbättra livet för personer med diagnosen adhd.

Oj, varför gjorde jag så där!? Alla har upplevt hur jobbigt det kan kännas att tappa kontrollen för ett ögonblick, att agera utan att tänka efter eller att helt enkelt inte kunna koncentrera sig på det man borde. – Allvarliga problem med uppmärksamhet och hämning av beteendet har uppmärksammats under lång tid, även om det har kallats olika saker. Det finns få psykiatriska tillstånd med debut i barndomen som har studerats så mycket, säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt föreståndare för kunskapscentret KIND vid Karolinska Institutet. Lisa Thorell är docent i psykologi och forskar kring adhd hos barn i förskoleåldern. Kreativitet, oräddhet och handlingskraft är positiva egenskaper som också förknippas med adhd. Forskning gav bättre skolresultat.

Med videokameror, litteratur och kritiska ögon hjälps lärarna åt för att bli bättre på sitt jobb. Britt-Inger Svensson är en av lärarna på Strövelstorpsskolan som nu forskar i samarbete med högskolan i Halmstad: - Som många lärare så är man ensam inne i sitt klassrum. Man är inte van att nån annan är där inne och tittar på vad jag gör. Här är ju en guldchans egentligen att kunna förbättra min undervisning. Man tror man gör en massa saker men man har ju inte riktigt koll på det. Och resultaten på Strövelstorps skola har förbättrats. 2009 var det bara 39 procent av eleverna som klarade gymnasiebehörighet. En av framgångsfaktorerna är lärarnas forskning. . - Under mina 15 år som lärare så har jag inte utvecklats så mycket som jag har gjort under de här två åren.

. - Kan du se nån nackdel med det här? - Ja, det kan det ju finnas. Fortbildande föreläsningar 2015 (with image) · UR_Pedagogerna. Forskning skolverket. Hemläxors nytta inte självklar. John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten. Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg.

Vad säger statistiken? Hatties sammanställning av forskningsresultaten om hemläxors effekt på elevers lärande består av flera metastudier med sammanlagt över 100 000 elever. Rätt utformade kan läxor stärka Hemläxornas effekt på elevernas lärande är en komplex fråga, visar Hatties metaanalys. För det andra kan föräldrars hjälp med hemläxor ha en positiv effekt på barns och ungdomars lärande. Formativ återkoppling avgörande För det tredje har hemläxornas utformning stor betydelse. Text: Vanja Lozic Referens: Hattie, John. It och lärande ett komplext område för forskningen. I artikeln "Formal to informal learning with IT: research challenges and issues for learning" presenterar Cox en analys av forskning med särskilt fokus på relationen mellan it och lärande i formella respektive informella miljöer.

Cox skriver om hur det redan på 1960-talet forskades om it och lärande, då med fokus på hur en begränsad skara studenter använde it som en extra aktivitet i formella miljöer. Forskningen fokuserade vilken direkt effekt it fick på deltagarnas lärande. Mer utsuddade gränserUnder 1980-talet ledde minskade teknikkostnader till att elever började få tillgång till datorer. Tillverkarna erbjöd även särskilda mjukvaror med pedagogiskt syfte. Forskning från den tiden pekar bland annat på det stora behovet av lärares fortbildning. 1990- och 2000-talet bjöd på bland annat på bärbara datorer, trådlösa nätverk och mobila enheter som kunde användas utanför klassrummet. Varnar för digitala och kognitiva klyftorCox varnar även för digitala och kognitiva klyftor. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till?

Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan i dag. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Text: Thomas Ernald.

Läsning handlar inte bara om svenskämnet. Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet. Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000.

Skolverket har sammanfattat resultaten från PISA 2009 i Rustad att möta framtiden? PISA inriktas mot "elevernas förmåga att sätta in kunskaper i ett sammanhang" och att de ska "kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt problem" (2010, s. 6). Sverige deltar också i PIRLS, en internationell studie av läsförmåga hos 10-åringar.

Färre avancerade läsare och fler svaga I PISA OCH PIRLS undersöks läsförståelsen i relation till beskrivningar, berättelser, redogörelser och diagram, tabeller och kartor. Både PISA 2009 och PIRLS 2006 visar att andelen avancerade läsare har minskat och andelen svaga läsare har ökat. Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare. Under de senaste 20 åren har det forskats intensivt om läs och skrivsvårigheter. Men trots att kunskapen har ökat fortsätter elevernas resultat att sjunka i internationella jämförelser. Orsaken är klyftan mellan teori och praktik, menar Catharina Tjernberg, lärare och forskare vid Stockholms universitet. – Kunskapen når inte lärarna. Forskarna måste bli bättre på att knyta an till vardagen, de måste ut och föra en dialog med lärare för att överbrygga klyftan. I dag vet vi att det är den handlingsorienterade kunskapen, där man förmår omvandla teori till praktisk pedagogik i klassrummet, som är viktigast, säger hon.

I sin senaste studie har Catharina Tjernberg tittat på varför yrkesskickliga lärare jobbar som de gör i klassrummen. . – I min studie blir det tydligt att den erfarenhetsbaserade kunskapen som överförs mellan lärare är minst lika viktig som den teoretiska, säger hon. Den skola Catharina Tjernberg har studerat har utvecklat en modell där lärarna följer varandras lektioner.

Problemlösning blir bättre med formativ bedömning. I sin studie Assesment for learning. A case study in mathematics education genomförde Andrei Balan en effektstudie på matematikundervisningen på gymnasiet. I en av undersökningsgrupperna användes tydliga mål och matriser, återkoppling gällande prestationer, kamratbedömning och kanaler för att kommunicera lärande och bedömning mellan lärare och elever. I en kontrollgrupp bedrevs undervisning där återkoppling inte var en uttalad strategi från läraren sida. Tydliga mål och kriterierEnlig Balan präglades själva interventionen av att: 1. göra mål och kriterier tydliga genom en systematisk användning av bedömningsmatriser 2. göra elevernas lärande synligt genom en användning av problemlösningsuppgifter och grupparbete 3. ge eleverna nyanserad information om deras prestationer, inklusive sätt att gå vidare i sitt lärande 4. aktivera eleverna som resurser för varandra genom kamratbedömning och kamratåterkoppling 5. skapa ett forum för kommunikation om bedömning, som omfattar både elever och lärare.

Regelbunden tillsyn - halvårsstatistik 2013. Under 2013 besökte Skolinspektionen cirka 1300 skolor och 58 kommunala huvudmän. Brister i särskilt stöd är vanligast både i grund- och gymnasieskolan. På huvudmannanivå är brister i uppföljning och utveckling av undervisningen vanligast. Det visar statistiken över brister som Skolinspektionen påpekade under den regelbundna tillsynen 2013. Brister i särskilt stöd vanligast Brister i särskilt stöd är den vanligaste grunden för kritik, både för grundskolor och gymnasieskolor som fått tillsyn under 2013. Huvudmän brister ofta i uppföljning och utveckling av undervisningen Huvudmannen är den som driver en skola och de brister ofta i uppföljning och utveckling av utbildningen.

Beslut om föreläggande med vite i 22 fall När Skolinspektionen ser brister på en skola eller hos en huvudman leder det vanligtvis till att de får ett föreläggande. Statistiken i korthet. Surfplattor kan skapa mer samarbete utanför lektionerna. Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare. Vad är en bra lektion? Återkopplings betydelse för den inre motivationen att lära. Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet.