Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.
Läxornas to be or not to be. Igen. | Pernilla Alm Klockan är 15 en torsdag och jag är hemma från jobbet för jag är sjuk. Jag är legitimerad 4-9 lärare i engelska och spanska och något mer som jag inte kommer ihåg, som de klämde in där på min legitimation. Egentligen skulle jag den här dagen ha undervisat årskurs 7, 8 och 9 i spanska och årskurs 7 i engelska. Min dotter kommer hem från skolan. Låt mig nu upprepa: Jag är legitimerad lärare i engelska och spanska. Jag har en vän som inte är från Sverige. En av mina döttrar har en vän vars pappa är dyslektiker. En annan unge har det som jag hade det: Pappa jobbar jämt. Malin Wollin ifrågasätter varför ungarna ska ha med sig jobbet hem. Fredag eftermiddag: Mina barn har gått i skolan cirka 5-7 timmar vardera i fem dagar. Jag tänker på de sex frågorna nioåringen ska besvara inför provet. Medan de har en mysig eftermiddag sitter jag och stressar upp mig för att de har massor av läxor kvar och jag vet hur helgen kommer att bli. Argument för läxor: Ger jag själv ut läxor? Gaaaah. P.S. P.S.
Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.
Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Detta vill vi råda bot på genom DLD Awareness Day! Men vad innebär språkstörning egentligen? Organisationen RADLD campaign har plockat ut tre viktiga saker som alla behöver känna till: De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Alltså: 1. Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. 2. Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan: Och hur det kan kännas för eleverna: 3. Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras.
Classroom Management and the Flipped Class Editor's Note:This post was co-authored by Aaron Sams, CEO of Sams Learning Designs, LLC and founding member of the Flipped Learning Network. Let's face it. We teachers spend far too much time and energy trying to keep students quiet so that they can listen to us. We have taken countless courses and workshops on classroom management in our careers, and it seems that the underpinning goal of classroom management is for teachers to keep kids quiet so that they can learn. Is there a better way to think about classroom management? What if the goal of class was for the students to actively engage in the content and participate in tangible ways in the learning process? Noise Is Good As we pioneered the flipped class, we got away from the front of the room and got a whole different perspective on what classroom management could look like. As we did this, the dynamics of the classroom dramatically changed. But, as with any change, we found some new challenges. 4 New Management Issues
Om skolfrånvaro – Bo Hejlskov Elvén Genom åren har jag varit inblandat i en mängd ärenden där skolfrånvaro har varit centralt. Ofta upplever jag dock att både skolpersonal och kollegor hanterar frågan som om det fanns bara en grupp, och att bästa sättet att jobba med det är att få eleven till skolan snabbast möjligt. Jag och mina samarbetspartners har jobbat väldigt olika beroende på vilken typ av skolfrånvaro det har handlat om. Skolk eller social skolfrånvaro IRLHemmasittande eller nätbaserad social skolfrånvaroHemmaliggande eller psykiatrisk orierenterad skolfrånvaroStannahemmande eller neuropsykiatrisk orienterad skolfrånvaro”Skolfobi” eller skolpåverkande problem i familjen Vi ska ta dem en åt gången och prata både om orsak, hur det ser ut och hur man bör jobba. I alla grupperna och i alla ärenden jobbar vi med hur skola och socialförvaltning ska agera, inte hur eleven eller föräldrarna bör göra. Men vi kan börja. Skolk eller social skolfrånvaro IRL För att förebygga skolk måste man som pedagog göra sig intressant.
Lennart Swahn: Skolans fundamentala problem är läraren som undervisare Skolan kommer de närmaste tre till fem åren att genomgå mera radikala förändringar än under de senaste 150 åren. Det är den moderna informations- och kommunikationsteknologin ICT som driver fram genomgripande reformer. Dagens skolpolitiker, skolexpertis, skolforskning, och skoldebatt ignorerar totalt dessa enorma möjligheter att direkt skapa en förstklassig skola. Dagens skolforskning och skoldebatt behandlar nästan uteslutande lärarnas och lärarutbildningens problem samt frågor kring hur vi skall kunna förbättra skolan, men bara inom ramen för det traditionella skolsystemet. 1. 2. Skolans traditionella organisationssystem utformades för mer än 150 år sedan, då Sverige fortfarande var ett bondesamhälle, och då såväl lärare som elever var upptagna av jordbruksarbete från vårbrukets början tills skörden bärgats in på hösten. Jag skall med en enkel bild illustrera lärarnas undervisningskapacitet i förhållande till kunskapsutvecklingen de senaste 50 åren.
VAD ÄR ADHD? (3:37 min) - Ångestskolan Dela gärna filmen för att hjälpa de som lever med adhd att lättare förklara. Manus: Adhd är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder på engelska. Det brukar översättas med uppmärksamhets- och hypera VAD ÄR ADHD? (3:37 min) - Ångestskolan Dela gärna filmen för att hjälpa de som lever med adhd att lättare förklara. Manus: Adhd är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder på engelska. Det brukar översättas med uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Om man har adhd har man svårt att koncentrera sig och man kan har stort behov att röra på sig eller så kan man ha svårt att komma igång med uppgifter. Det är viktigt att påpeka att adhd ser olika ut hos olika personer. Att man är impulsiv kan till exempel också innebära att man är idérik, fantasifull och kreativ. Om man har svårt att koncentrera sig när det händer mycket runt omkring en kan man istället vara bra på att hyperfokusera, det vill säga ägna sig åt en enda sak med stor uppmärksamhet. ---Adhd & add Ibland hör man begreppet add. ---Hur vanligt är adhd? ---Det kan bli bättre med tiden Adhd har man hela livet, men för många blir det bättre med tiden. Har Ångestskolan hjälpt dig?
Sverige är unikt – här är 25 världskartor som visar hur | Sociala medier Ibland pratar vi om Sverige som landet lagom, mellanmjölkens land, där allt är lite sådär mittemellan. Varken plus eller minus, vi är lite neutrala i allmänhet. Men tittar vi på Sverige i relation till resten av världen så kan man sluta sig till att inom vissa områden så är vi världens mest extrema land. Nedan finner du 25 stycken världskartor där Sverige är rankat etta eller ligger i toppen inom olika kategorier. 1. Via Foodbeast 2. Via GlobalAgeWatch 3. Via the Atlantic 4. Via the Atlantic Cities 5. Via SPI 6. Källa 7. Källa 8. Källa 9. 10. Via the Telegraph 11. Källa 12. Via Slate.com 13. Källa 14. Källa 15. Via Washington Post 16. Källa 17. Via World Bank 18. Källa 19. Källa 20. Källa 21. Källa 22. Källa 23. Källa 24. Via World Bank 25. Via World Bank Slutligen en bonus. Via World Values Survey Fotnot: Inspriration från 40 Maps That Will Help You Make Sense of the World Tips: läs även ”Svenskarna med flest följare på Instagram”
No hands up! - Ett sätt att ge alla i klassrummet talutrymme! Jag jobbar mycket med den kommunikativa förmågan i mina SO-ämnen. Vi har mycket grupp- och pardiskussioner och även diskussioner i helklass. Jag märker som många andra lärare att det är några elever som dominerar i klassrummet när det gäller att räcka upp handen och vara med i diskussioner i helklass eller att svara på frågor. Jag har jobbat mycket i min klass att vi ska ha ett bra klimat för att tala inför klassen och både i svenska och engelska så läser ALLA elever högt utan protester. Varför är det inte så när jag ställer frågor eller de ska ha diskussion i större grupper? Hur har jag då främjat ett klimat som är tillåtande när man läser högt? Jo, jag började från dag ett med klassen att tydligt visa min ståndpunkt när det gäller högläsning. - Jag förväntar mig att alla läser högt. - Det är bara jag som lärare som får rätta någon som gör fel. - Jag rättar alltid efter att eleven läst färdigt om jag anser att det behöver rättas. - Alla ska vara tysta och lyssna när någon läser.
Motorisk träning hjälper barn med skolarbetet - Riksidrottsförbundet Kunskaper och erfarenheter från idrotten hjälper barn och ungdomar med funktionshinder att utvecklas motoriskt, känslomässigt och mentalt. – Genom att arbeta med hela människan kan idrottare nå bättre resultat och barn och ungdomar bättre rörelsemönster vilket underlättar för skolarbetet, förklarar Susanne Wolmesjö, lärare idrottsfolkhögskolan Bosön. Uppdaterad: 2015-01-08 13:52 Susanne Wolmesjö har tagit emot och hjälpt idrottare i alla åldrar och på alla nivåer. Genom att lyssna, titta på rörelsemönster och kombinera det med förståelse och kunskap om kroppens motoriska utveckling och reflexer får idrottarna öva för att täppa igen det som saknas. – När förälder och barn kommer till mig brukar jag börja fråga vad barnet vill bli bättre på. Bli bättre i matematik, klara av att sitta still eller att bli bättre på att fokusera och koncentrera sig är oftare utgångsläget för föräldrarna. – Att barnet får sätta målet ger motivation. Läs om Svetlana Masgutova Educational Institute