background preloader

Hemläxors nytta inte självklar

Hemläxors nytta inte självklar
John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten. Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Men ju yngre eleverna är desto mindre är de positiva effekterna, menar Hattie. Vad säger statistiken? Hatties sammanställning av forskningsresultaten om hemläxors effekt på elevers lärande består av flera metastudier med sammanlagt över 100 000 elever. Rätt utformade kan läxor stärka Hemläxornas effekt på elevernas lärande är en komplex fråga, visar Hatties metaanalys. För det andra kan föräldrars hjälp med hemläxor ha en positiv effekt på barns och ungdomars lärande. Formativ återkoppling avgörande Text: Vanja Lozic Referens: Hattie, John.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/undervisning/hemlaxors-nytta-inte-sjalvklar-1.203316

Related:  Forskning/artiklar - läxorUndervisningLäxorelever

(Inte forskning men intressant) Stefan anmäler Hultsbergsskolan: "Läxor ett brott mot skollagen" - P4 Värmland Hultsbergsskolan i Karlstad har anmälts till skolinspektionen. Bakom anmälan står föräldern/läraren Stefan Wennberg som menar att läxor är ett brott mot skollagen: – Läxor ger väldigt låg generell effekt på studieresultatet, säger Stefan Wennberg. – Den nya skollagen säger att skolan ska vara baserad på vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet.

Elevledda utvecklingssamtal För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!!

Skolan behöver lägga större vikt vid läxornas kvalitet - Lärarutbildningar vid Stockholms universitet En av artiklarna i den avhandling Max Strandberg nyligen lade fram vid Stockholms universitet lyfter fram betydelsen av att lärare noga presenterar och följer upp elevernas läxor. Läxors kvalitet har inte bara med uppgiften i sig att göra utan även med hur den presenteras och följs upp i undervisningen. I artikeln framgår att det saknas forskning om läxors kvalitet och likvärdighet.

19 elever per klass i grundskolan I Sverige går över 912 000 elever i 4 805 grundskolor. I genomsnitt har varje klass 19 elever. Sett till kommungrupp varierar klasstorleken från som lägst 13 elever till som högst 22 elever i genomsnitt per klass. Det finns även en skillnad på klasstorlek sett till huvudman. I kommunala skolor går det 19 elever per klass medan det i fristående skolor går 16 elever per klass.

Forskare: Svenska läxor funkar inte – Men lösningen är inte att avskaffa läxorna, säger han. I Finland tar lärare med läxan i undervisningen: den diskuteras i klassrummet och eleverna får själva rätta läxan, skriver Svenska Dagbladet. Svenska och norska lärare betraktar läxan som något separat som rättas och i bästa fall lämnas tillbaka. – Det finns många teorier kring varför Finland lyckas bättre, men det vi ser i våra data är framför allt skillnader i uppföljningen av läxorna. I Finland används läxorna aktivt i klassrummet för att öka lärandet, det är en markant skillnad mot i Sverige och Norge, säger Liv Sissel Grønmo, första amanuens vid Institutt för lærerutdanning og skoleforskning på universitetet i Oslo, till tidningen.

Webbtillämpningar för lärande Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck. Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv. S i Hallstahammar vill utreda läxförbud Skolvärlden har tidigare rapporterat om att Socialdemokraterna i Svedala ville införa läxfrihet – ett förslag som röstades ned av den borgerliga majoriteten. – Alla föräldrar kan inte eller har inte tid att hjälpa sina barn med läxor, men om man lägger läxläsningen på skoltid så får alla samma förutsättningar. Självklart vill vi inte in och peta i verksamheten och naturligtvis vill vi ha utbildad personal till att göra detta, sa Hellén Boij-Ljungdell (S), som stod bakom förslaget, då till Skolvärlden. Nu har läxfrågan kommit på den politiska agendan även i Hallstahammar, rapporterar Sveriges Radio.

Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Här tänker jag berätta om hur jag arbetar med de två sista teknikerna.

Skolforskare tror på mer tid till läxor Nikkaluokta, utgångspunkt för vandringar i Kebnekaiseområdet, bland annat Kungsleden, är ett känt köldhål. De två stora dalgångarna Visttasvaggi och Ladtjovaggi strålar samman just här och låter kall luft ”rinna” ner mot fjällstationen Nikkaluokta från högfjällsområdena kring Kebnekaise. Norra Norrlands inland kan i den högtrycksbetonade väderleken få ännu kallare de närmaste dagarna.

Arbeta med lässtrategier och äldre elever Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Apropå läxförbud - är nästa steg att politiker bestämmer läkares ordinationer? - Håkan Tallgren Om ambitiösa och kämpande elever lär sig mindre, minskar skillnaderna i skolan. Är det en eftersträvansvärd form av jämlikhet? Frågan måste tydligen ställas, trots att Skollagen säger att alla elever ska få utvecklas så långt som möjligt. Debatten om läxförbud i skolan har seglat upp igen, i en ny kommun.

Related: